”Lätt att fastna i sin egen lilla värld”

Hur kom idén upp att själv jobba som vikarie?
– Det har varit tufft under pandemin och vår personal behövde sin sommarsemester. Vi hade svårt att rekrytera och när jag bad andra i kommunen att ställa upp kändes det fel att inte själv hoppa in. Ska man vara en trovärdig arbetsgivare måste man ställa upp själv också.

– Jag var också nyfiken på hemtjänsten för det finns en del särskilda arbetsmiljöproblem när man arbetar i någon annans hem. Vi har också svårt att rekrytera dit.

 Hur gick det för dig?
– Jag arbetade två dagar i veckan i knappt åtta veckor, några kvällar och någon helg. Det var jätteintressant och roligt. Jag vet inte om jag var någon topp-vikarie, men jag var nöjd och det kändes som att arbetet gjorde skillnad direkt för någon annan.

Arbetsbelastningen inom hemtjänsten är ofta tung – vad noterade du?
– Det händer hela tiden saker som man inte räknat med och det är svårt att alltid räcka till. Det var ganska omvälvande i början och jag blev överraskad av variationen av behoven. Ibland var det riktigt tungt och svårt. Det personliga bemötandet är väldigt viktigt. Man måste alltid vara närvarande, arbetsmiljön går inte alltid att anpassa och det är alltid på omsorgstagarens villkor. Den psykosociala arbetsmiljön är tuff. Vi på hr är ett stöd i arbetsmiljöfrågor och det är bra att ha upplevt detta själv.

 Vad kan du ta med dig till din roll som hr?
– Jag har fått en mycket större förståelse för jobbet. Nu vet jag till exempel att om man drar ut den där sängen så fastnar den i mattan och det blir svårt att arbeta. Har man inte sett själv blir exempelvis diskussioner om hjälpmedel och utrustning lätt teoretiska och man fastnar i en föreskrift. Men den tar inte hänsyn till hur takbjälkarna eller golvsockeln ser ut eller att omsorgstagaren vägrar ta bort sin favoritmatta. Jag tror att vi på ett sådant här sätt kan fatta bättre beslut i verksamheten.

Hur då?
– Ibland fattar vi chefer beslut som inte är helt förankrade i verkligheten – vi behöver lyssna mer på de ute i verksamheterna. De vet och är engagerade. Till exempel kring den interna kommunikationen, vi på hr kan inte bara mejla eller lägga ut på intranätet och förvänta oss att alla har samma förutsättningar som vi. Inom äldreomsorgen sitter de inte framför sin dator på arbetet. Det är sådant som jag borde förstått ändå, men det är lätt att fastna i sin egen lilla värld.

Har ni ändrat något konkret?
– Vi skulle behöva satsa mer på introduktionen och ha ett gemensamt upplägg för vikarier. Det måste finnas extra tid för att handleda. Det är viktigt med gedigen introduktion för att vikarier ska trivas och vilja komma tillbaka.

Vad fick du för reaktioner?
– Signalvärdet var viktigt, att vi alla hjälptes åt. Många tyckte att det var positivt och bra att någon chef från kontoret tog på sig bussarongen. Jag fick frågan om det var jag som var ”höjdaren” från kommunhuset.

– Jag tror det är viktigt med ökad förståelse för varandras arbete. Vi kanske ska ha prao-platser hos varandra.

Har ni samma upplägg nu i sommar?
– Jag tror inte att vi behöver det. Vi behöver tänka än mer på kompetensförsörjningen och vill i första hand ha in vikarier som sen kan stanna kvar i jobbet.