Lyssna, se eller göra. Vilken lärstil passar dig bäst?
I skolor talas det här och var om lärstilar. Passar det barnet bäst att lära genom att se, lyssna eller göra? I arbetslivet hörs mer sällan diskussioner om hur olika personer ska kunna ta till sig nya kunskaper.
Det är synd, anser Lena Boström, en av två personer i Norden som har disputerat på lärstilar.
– Det finns enorma vinster mänskligt och ekonomiskt om företag börjar tänka mer på vem som ska ha vilken utbildning.
På arbetsplatser finns ett ständigt behov av lärande, säger hon. Inte bara regelrätta utbildningar, utan även i den meningen att lära av varandra och sträva efter att hålla kunnande aktuellt.
Publicerad: 2011-02-21
Under tjugo år som gymnasielärare blev Lena Boström allt mer intresserad av hur olika lätt eller svårt eleverna hade att ta till sig undervisningen. Hon intresserade sig för begreppet lärstilar, skrev en avhandling och blev konsult för såväl skolor som arbetsplatser för vuxna och är numera forskare vid Mittuniversitetet.
Men vad innebär då lärstil? Lena Boström definierar det som hur en person koncentrerar sig, bearbetar och minns ny och/eller svår information. Till saken hör också att man tenderar att lära ut på samma sätt som man själv lär bäst.
Det finns en mängd olika modeller för detta. Lena Boström utgår framför allt från Dunns lärstilsmodell, som innehåller 20 olika faktorer. Vilka förutsättningar som passar var och en bäst: tyst eller bakgrundsljud, formellt möblemang eller mer avspänt, grupp eller ensam, morgon eller kväll. Är du impulsiv eller reflekterande, vill du arbeta analytiskt steg för steg eller föredrar du att få en helhetsbild först? Samt den del som skolorna kanske i första hand har tagit till sig: genom vilka sinnen tar du bäst till dig nya kunskaper? Om det är via hörseln har du en auditiv lärstil, genom synen visuell, genom händerna taktil, genom att göra/uppleva själv kinestetisk.
– Man kan bli mer framgångsrik i sin kompetensutveckling om utbildningen matchar den egna lärstilen. Den auditive kan t ex ta till sig en föreläsning, medan den kan vara bortkastad på någon annan. För 30 procent av oss är föreläsningar fullständigt ineffektiva!
Hur ska man förhålla sig till att människor på en arbetsplats kan ha vitt skilda lär-stilar?
– Se till att de får val. Texter, dialog, interaktiva media, praktiskt deltagande, beroende på vad man har lättast för.
Finns det bara en form av utbildning kan man själv försöka ta till sig utbildningen på sitt bästa sätt. En visuell person kan be om material innan kursen och sedan anteckna så mycket som möjligt. En auditiv ska först bara lyssna och diskutera, gärna spela in föreläsningar. Den som är taktil ska få material med utrymme för att klottra under tiden, eller ha med sig datorn. En kinestetisk person får försöka hitta ”What’s in it for me” hela tiden, råder Lena Boström.
Om man vet vilken miljö som man behöver för att lära och koncentrera sig är det bästa att få skapa sin egen arbetsyta:
– En vill ha dämpad belysning, en annan stark. Alla trivs inte på öppna ytor, någon kan behöva sitta helt själv, andra trivs två och två. Någon vill ha det tyst, en annan ha på radion eller Spotify.
Men det är få förunnat att kunna påverka sin arbetsplats utformning i så hög grad?…
– Då är det bra om man kan gå ifrån, byta till en annan omgivning när man ska koncentrera sig.
I sin kommande bok Læaeringeestile visar Lena Boström att det har forskats en hel del internationellt om lärstilar. Men det finns kritik mot begreppet: det har diskuterats hur vetenskapligt trovärdiga instrumenten för att avgöra lärstilar är.
– Risken finns t ex att man stämplar personer: ”du är gruppmänniska, du är visuell”. Då glömmer man att lärstilarna är utvecklingsbara, de är endast till hälften genetiskt betingade. Man kan delvis styra sig själv beroende på vad situationen kräver, säger
Lena Boström.
Läs mer: Lärande och metod – lärstilsanpassad undervisning jämfört med traditionell undervisning i svensk grammatik, avhandling av Lena Boström. Se även www.lenabostrom.se.
Publicerad: 2011-02-21
Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.
