Mer fokus på arbetsmiljön i byggbranschen efterfrågas

I snitt omkommer tio byggnadsarbetare per år i olyckor och flera hundra mister livet på grund av arbetsrelaterade sjukdomar. Johan Torstensson Aas, arbetsmiljöansvarig ombudsman på Byggnads, tycker inte att arbetsmiljön i branschen får tillräckligt mycket uppmärksamhet i valrörelsen.

Johan Torstensson Aas Foto: Terese Perman

– Vi verkar ha nått ett stillestånd när det gäller dödsolyckor de senaste 20 åren. Detsamma gäller arbetsskador och arbetssjukdomar. Det är väl inte i ropet, säger han.

Att få bort dödsolyckor, andra allvarliga olyckor och sjukdomar som kan relateras till arbetet, är den absolut viktigaste arbetsmiljöfrågan för branschen i den här valrörelsen, enligt Johan Torstensson Aas.

– Det står i lagen att arbetsgivarna är skyldiga att skapa en arbetsmiljö som är fri från ohälsa och olyckor, så det borde vara en icke-fråga, säger han.

Om arbetsgivarna följde lagen skulle ingen skadas eller blir sjuk i arbetslivet, enligt honom.

– Det måste finnas kunskap hur man arbetar med arbetsmiljö hela vägen från vd ner till arbetstagarna ute på byggena. Det är långt ifrån självklart i dag.

Johan Torstensson Aas konstaterar att huvudentreprenörsföretagen ofta har en utvecklad samverkan med facket och sina egna anställda om arbetsmiljöarbetet, men att huvudentreprenören styckar upp arbetsplatsen i små entreprenader som säljs till lägst bjudande.

– På en arbetsplats med flera hundra underentreprenörer är det väldigt svårt att få ett fungerande arbetsmiljöarbete - säkerställa att alla har kunskap, rätt förutsättningar och att det finns en fungerande samverkan.

Byggnads tycker därför att byggherrarna och huvudentreprenörerna ska vara skyldiga att säkerställa att anbudslämnare i en upphandling har ett fungerande arbetsmiljöarbete innan de får ett kontrakt.

– Det är viktigt att de inte bara ställer krav utan även gör en revision innan kontraktet skrivs och kanske intervjuar företagets ledning och skyddsombud. För att detta ska fungera i praktiken behöver antalet underentreprenörsled minska.

Byggnads vill även att politikerna avsätter mer medel till regionala skyddsombud.

– Deras primära uppgift är att få till ett välfungerande arbetsmiljöarbete i företag som saknar egen skyddsorganisation. I byggbranschen, där de flesta företagen är små eller medelstora företag, kan de göra enorm skillnad när det gäller att få ett grundläggande systematiskt arbetsmiljöarbete på plats i samverkan med arbetsgivare.

I straffskalan finns sex års fängelse för grovt arbetsmiljöbrott och två års fängelse för arbetsmiljöbrott av normalgraden, men ingen i Sverige har dömts till fängelse för ett arbetsmiljöbrott, konstaterar Johan Torstensson Aas.

– Det är oacceptabelt. Det skulle ha en ordentlig avskräckande effekt om lagens maximala straff utdömdes när arbetsgivare med arbetsmiljöansvar begår brott som leder till skador och dödsfall.

Arbetsmiljöverket borde dessutom lägga sanktionsavgifter om det systematiska arbetsmiljöarbetet och det organisatoriska och sociala arbetsmiljöarbetet, osa, inte fungerar som det ska, anser Byggnads.

– Vi vet att sanktionsavgifter har effekt. Arbetsgivarna blir noggrannare och gör till exempel riskbedömningar, de saknas eller är bristfälliga vid nästan alla dödsolyckor som har utretts.

Magnus Olsson, arbetsgivarorganisationen Byggföretagens nationella arbetsmiljöstrateg, tycker också att arbetsmiljön i branschen borde få större utrymme i den politiska debatten.

Magnus Olsson Foto: Rosie Alm

– Så länge människor kommer till skada så pass allvarligt att de dör eller aldrig kommer tillbaka till arbetet, måste man jobba mycket mer med frågan. Det är tragiskt, men det är när det händer någonting allvarligt som beslutsfattarna verkligen tar arbetsmiljön på allvar.

Det finns flera skäl till att arbetsplatsolyckor inträffar i branschen, enligt Magnus Olsson. En anledning är, enligt honom, att många yrkesgrupper utför arbete samtidigt på trånga arbetsplatser under en begränsad tid.

– Ibland förstår vi kanske inte vilka risker vi utsätter människor i vår närhet för, säger han.

När det gäller allvarliga olyckor och dödsolyckor finns det, enligt Magnus Olsson, ofta ett mönster.

– De flesta olycksförlopp börjar inte med en dramatisk händelse. De börjar med små avsteg från säkerhetsrutinerna. En hjälm som inte används korrekt. Ett arbetsmoment som behöver gå lite snabbare. När ingen säger ifrån blir ”jag ska bara”-kulturen det normala. Det är inte ett regelproblem, utan ett beteendeproblem.

Han berättar att mer än 60 procent av olyckorna som medför frånvaro i branschen handlar om fall och fallande föremål från låg och hög höjd. De olyckorna hör därför till Byggföretagens prioriterade arbetsmiljöfrågor.

Arbetssjukdomar, som beror på att anställda exponeras för till exempel vibrationer, damm och buller, är en annan prioriterad fråga för Byggföretagen i valrörelsen.

För att komma till rätta med olyckorna i branschen är det, enligt Magnus Olsson, viktigt att arbetsgivarna är tydliga med vilka regler och förutsättningar som gäller på arbetsplatserna.

 Det kan handla om att se till att de anställda har de kunskaper som krävs för att använda olika maskiner och rätt skydd för att inte utsättas för risker i arbetsmiljön.

– Det tror jag att många arbetsgivare gör. Sen behöver vi i branschen generellt bli duktigare på att följa upp om uppsatta skydds- och ordningsregler efterlevs av alla på arbetsplatsen. Det kan kännas obekvämt att behöva tillrättavisa avvikelser, men det är nödvändigt för att undvika olyckor.

Han konstaterar att byggbranschen inte är en homogen grupp.

– De stora etablerade företag har resurser, tid och möjligheter, medan en ensamföretagare behöver sköta allt själv.

Byggföretagen tror, till skillnad från Byggnads, inte att strängar straff skulle leda till färre olyckor i branschen.

– Om straff vore nyckeln till färre olyckor kan man ju fundera på varför inte färre olyckor inträffar. Många som blir dömda får ju betala dyra böter, säger Magnus Olsson.

När det gäller arbetsmiljölagen tycker Magnus Olsson att ett större individansvar borde diskuteras.

– Om arbetsgivaren har gett alla förutsättningar för att arbetet ska kunna utföras på ett tryggt och säkert sätt – till exempel försett arbetstagaren med utbildning, skyddsutrustning och gett tydliga instruktioner om vad och hur arbetsuppgifterna ska utföras - är det då inte rimligt att arbetstagare som inte efterlever detta kan stå till svars? Alla behöver vara med och ta ett större ansvar.