Nya strategin får ros och några brasklappar
SYNPUNKTER En samordningsfunktion på regeringskansliet för arbetsmiljöpolitiken finns i förslaget till den nya arbetsmiljöstrategin. Flertalet remissinstanser är för, men Arbetsmiljöverket säger nej.
Text : Karin Nilsson
I början av sommaren i fjol, presenterades ett förslag på en ny statlig arbetsmiljöstrategi för perioden 2026 till 2030. I slutet av oktober kom remissinstansernas synpunkter till arbetsmarknadsdepartementet. Allt om arbetsmiljö har läst flera av de cirka 60 svaren.
Överlag är remissinstanserna positiva till både utredningen och förslagen. Strategin anses vara mer konkret än den förra och flera partsföreträdare är nöjda med att utredaren förstår parternas roll i arbetsmiljöarbetet. Mer kunskap i skolan om arbetsmiljö välkomnas också på bred front.
Ett av strategins nya förslag är att inrätta en nationell samordningsfunktion på arbetsmarknadsdepartementet: två tjänstemän som på heltid ska samordna arbetsmiljöpolitiken. Syftet är att stärka regeringens förmåga att styra politiken och stötta ett bredare engagemang och ansvarstagande hos flera departement. Förslaget välkomnas av parterna på arbetsmarknaden. Men Arbetsmiljöverket säger nej.
– Erfarenheten säger att det är svårt med den här typen av parlamentariska samordningsfunktioner, säger Torben Vincentsen, senior rådgivare på Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverket anser att utredningen inte har motiverat förslaget ordentligt, befarar ökad administration och saknar goda exempel. Verket vill i stället själva inrätta en samordningsfunktion och hänvisar till att Folkhälsomyndigheten och socialdepartementet har fått ansvar för regeringens strategi för psykisk hälsa och suicidprevention.
Tanken är ju att den här funktionen ska bidra till att fler departement och behöriga myndigheter engageras. Hur ska ni genom funktionen kunna påverka andra departement?
– Det skulle vara via vårt departement. Men de andra myndigheterna skulle få ett uppdrag att bidra till strategins genomförande. Nu säger utredarna att den gamla strategin har haft ett begränsat genomslag men det är för att inga andra än vi och Mynak har haft uppdrag, säger Torben Vincentsen.
Arbetsmiljöverket saknar också diskussion och förslag kring frågor om regleringar och utvecklingen av arbetsmiljön ur ett rättsligt perspektiv.
– Det är viktigt för oss att veta hur regeringen ser på det här området. Det har funnits många diskussioner om exempelvis sanktionsavgifter för överträdelser inom osa-området men de har inte landat, säger Torben Vincentsen och tillägger att myndigheten dock har ett regeringsuppdrag.
Även facken inom välfärden, Akademikerförbundet SSR, Sveriges Lärare, Vision, Vårdförbundet och Kommunal saknar förslag om användandet av sanktionsavgifter i strategin. I ett gemensamt svar kräver de att regeringen ger Arbetsmiljöverket i uppdrag att koppla sanktionsavgifter till brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Strategin borde också vara längre, menar Arbetsmiljöverket, tio år snarare än fem år, för att hinna få effekt och kunna följas upp. Myndigheten ser dock positivt på förslaget att ge Statskontoret i uppdrag att följa upp strategin.
Verket avstyrker också förslaget att dela upp nollvisionen för dödsolyckor och dödlighet i arbetssjukdomar i två olika mål. Olika mål förtydligar inget, menar verket, och kommer inte i sig att bidra till att minska antalet arbetsrelaterade dödsfall. Verket menar att det är bra att lyfta fram friskfaktorer men att det inte får betyda att man glömmer bort att identifiera risker.
– Man får inte glömma det förebyggande. Det blir lätt att man annars fokuserar på personlig friskvård och missar det organisatoriska perspektivet. Det är mer en brasklapp från oss.
LO, PTK och Svenskt Näringsliv lämnar både in separata svar och ett gemensamt i sin funktion som företrädare för arbetsmarknadens parter i den privata sektorn. De välkomnar det nya förslaget om en samordningsfunktion och skriver att den krävs för att samtliga relevanta departement och myndigheter ska medverka till att strategin ska få genomslag. De efterlyser dock ett större fokus på kompetensbristen inom företagshälsovården. Organisationerna tillägger att problemen inom företagshälsovården är ett tydligt exempel på vad en nationell samordningsfunktion skulle kunna hjälpa till med eftersom problemen är departementsöverskridande.
I sitt eget svar efterlyser LO flera förändringar av strategins delmål. LO vill att arbetslivskriminalitet även fortsättningsvis får vara kvar som ett eget delmål, att frågor om ensamarbete lyfts in under delmålet om ett hälsosamt arbetsliv, och att behovet av att motverka hat, hot, trakasseri och våld som arbetstagare möter både under och utanför arbetstid lyfts in under delmålet om ett tryggt arbetsliv.
LO önskar också att utredarna hade haft en högre ambitionsnivå och krävt begränsningar i antalet entreprenörsled till två. Under delmål 4, om ett innovativt arbetsliv, saknar LO klimatförändringarnas effekter på arbetsmiljön.
Både LO och PTK vill se bättre samordning mellan myndigheterna. De pekar särskilt på att det behövs ett bättre samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket när det gäller arbetsanpassning och rehabilitering.
Svenskt Näringsliv betonar att även arbetstagare har ett ansvar och en roll i arbetsmiljöarbetet och hade önskat att strategin tydligare lyfte fram det. Svenskt Näringsliv saknar också skrivningar om behovet av att förenkla det komplexa regelverket inom arbetsmiljöområdet och att företagen behöver stöd och vägledning från Arbetsmiljöverket. Enligt Svenskt Näringsliv borde Arbetsmiljöverket få ett uttalat ansvar för att ge arbetsgivarna bästa möjliga förutsättningar att ta sitt arbetsmiljöansvar. Det handlar om att skapa rätt förutsättningar i form av regler, stöd och tillsyn.
Även Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, vill ha en enklare regelbörda för arbetsgivare. Särskilt belastande är det stora antalet riktade statsbidrag, påpekar Gunnar Sundqvist, arbetsmiljöexpert på SKR.
– De medför en kortsiktighet och skapar därmed mycket stress i främst de små kommunerna. Det är bra att det finns dokumentationskrav, men det finns gränser.
Lagar som står i konflikt med varandra som exempelvis arbetsmiljölagen, skollagen och olika rättighetslagar skapar också problem. Inom exempelvis hemtjänsten kan det handla om brukares rättighet till hjälp, även om det förekommer hot och våld, och personalens rätt till en god och säker arbetsmiljö.
– Vi har fört fram de här frågorna, men vi nådde inte ända fram, säger Gunnar Sundqvist.
Liksom utredarna själva, och många andra remissinstanser, menar SKR att strategin inte har fått önskat genomslag. Den föreslagna samordningsfunktionen på arbetsmarknadsdepartementet behövs därför.
– Vi tror att det är en förutsättning för att det ska bli mer verkstad. I den tidigare strategin handlade det mest om Arbetsmiljöverket och Mynak. Men det behövs ett bredare anslag.
Tanken är att den nationella samordningsfunktionen ska få med fler departement i arbetet med att realisera strategins mål. Kan det fungera?
– Det är en tiotusenkronorsfråga. Jag vågar inte spekulera hur pass möjligt det är, säger Gunnar Sundqvist.
Även Offentliganställdas Förhandlingsråd, OFR, anser att samordningsfunktionen är nödvändig. Funktionen är särskilt viktig i offentlig sektor, menar OFR, eftersom ambitionsnivån och förutsättningarna som avgör arbetsmiljön för offentliganställda fattas på flera departement. Men inte heller Erik Hallsenius, OFR:s arbetsmiljöexpert, är säker på att funktionen blir av.
– Jag vågar inte riktigt spekulera kring det. Men det vore modigt. Det skulle ju innebära en utmaning i och med att departementen ständigt blev påminda om arbetsmiljökonsekvenserna av sitt arbete.
OFR hade också velat se en arbetsmiljökonsekvensbeskrivning i utredningar, myndighetsdialoger och i statsbudgeten och anser att finansdepartementet ska läggas till på listan över departement som berörs av strategin.
Erik Hallsenius betonar att det i offentliga sektorn råder stor obalans mellan krav och resurser. Och även om problemet diskuteras i utredningen saknar OFR skarpa mål i strategin.
Hur ser du på Arbetsmiljöverkets förslag att verket skulle ha samordningsfunktionen?
– Om halva offentliga sektorn stressar ihjäl sig så är det tyvärr inte det som Arbetsmiljöverket gör som leder till att man kommer till rätta med grundproblemet. Utan det är en förståelse bland de som formar politiken.
Erik Hallsenius tillägger:
– Det behövs en bredare politisk insikt om att politiska beslut formar arbetsmiljön. Men handen på hjärtat så ligger det kanske egentligen bortom vad den här strategin skulle hantera.
Strategin och svaren bereds nu i regeringskansliet. Ännu finns därifrån inga svar på när och hur beslut om strategin ska fattas.
Text : karin nilsson
karin.nilsson@alltomarbetsmiljo.seFoto: Melker Dahlstrand/Sveriges Riksdag
Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.
