Onödigt arbete undersöks
STUDIE Gör du jobb som någon annan borde göra eller som är helt onödigt? Forskaren Constanze Leineweber ska undersöka hur vanligt det är med illegitima arbetsuppgifter och hur de påverkar hälsan.
Text : Ann Patmalnieks
Publicerad: 2022-11-18
Vad är illegitima arbetsuppgifter och vad kan de leda till?
– Arbetsuppgifter som går utanför ens arbetsuppdrag. Det kan vara oskäliga uppgifter, sådan som man tycker att någon annan borde göra, som är för svårt eller för lätt, eller som inte ingår i ens yrkesroll. Men det kan också vara onödiga uppgifter, sådant som inte skulle behöva finnas.
– Det påverkar ens arbetsengagemang, hur nära man känner sig sin organisation. Det kan leda till att man känner sig utmattad. Troligen kan det också skapa gnissel i arbetsgruppen.
Vad är nytt med din forskning?
– Det finns inte så mycket forskning om detta där man tittar över längre tid, men det ska jag göra nu. Jag vill också undersöka om det finns annat än uppgifterna som påverkar hur man uppfattar dem. Tycker den som känner sig missnöjd att fler uppgifter är illegitima eller är det uppgifterna som leder till missnöje? Det kan vara på båda sätten samtidigt.
Vad hoppas du att forskningen ska leda till?
– Jag hoppas att fler onödiga uppgifter ska tas bort, man borde till exempel inte behöva mata in samma uppgifter i tre olika system. Jag tänker på sjukvården som verkligen är i kris, där kunde det kanske få fler att jobba kvar om man plockade bort arbetsuppgifter.
Vad kan den som vill bli av med uppgifter tänka på?
– Först fundera på om de verkligen är onödiga och i så fall om det är något man kan ändra i organisationen. Eller är det bara jag som tycker att jag inte ska göra uppgiften. Prata med chefen eller kollegan och kom överens om vem som ska göra vad.
– Det kan vara otydlighet som gör att man tycker att något är onödigt, man har kanske inte fått veta varför något görs.
Har de illegitima arbetsuppgifterna blivit fler?
– Det finns inte någon forskning om det, begreppet har inte funnits så länge. Men jag kan spekulera i att vissa uppgifter har tillkommit och andra försvunnit. Hierarkier har förskjutits lite. Organisationerna har blivit plattare och stödfunktioner har försvunnit. En del av de uppgifter som stödfunktionerna skötte tycker man idag är helt legitima. Förr var det sekreteraren som satte på kaffe, nu kanske gruppen turas om.
Om studien
Forskningen bygger på uppgifter från långtidsstudien SLOSH, The Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health. Den leds av Constanze Leineweber, docent i psykologi, Stockholms universitet, och finansieras av Afa försäkring.
Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.
