Ovanligt att domstolar dömer för grovt brott

Förutom ägaren till Djurtorps Maskinstation så är det bara en arbetsledare vid entreprenadföretaget Segeri AB som dömts för grovt arbetsmiljöbrott.
Arbetsledaren dömdes till villkorlig dom och 40 dagsböter efter en arbetsolycka 2005.

Tre man från Segeri AB höll då på att montera prefabricerade väggelement på en produktionshall i Helsingborg. Elementen lyftes upp med ett elektriskt spel (som arbetsledaren skötte). När väggelementen lyftes följde en montör med upp i en saxlift, för att passa in och koppla loss elementen.
Elementen som skulle vara till översta lagret på fasaden hade kapats för att passa in. Därmed försvann plåtfalsarna man normalt lyfte i. Istället slog man ett spetsat armeringsjärn i överkanten av väggelementet, stroppade järnet och lyfte.
Vid olyckstillfället skar armeringsjärnet igenom den tunna plåten, och elementet släppte. Montören träffades i huvudet men klarade sig utan livshotande skador.

Helsingborgs tingsrätt var inte nådig i sin bedömning. Arbetsledaren hade fått arbetsmiljöansvaret delegerat till sig, han var medveten om riskerna med lyftmetoden och han var närvarande då arbetet utfördes.

”Då åsidosättandet av skyldigheterna enligt arbetsmiljölagen innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag är brottet att bedöma som grovt”, skrev tingsrätten i sin dom.

Att åklagare trots många försök så sällan lyckas få någon fälld för grovt brott beror på att lagens krav är stränga. I Brottsbalken sägs att:
Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas
•1. om gärningen har innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag, eller
•2. om gärningsmannen, när det krävts särskild uppmärksamhet eller skicklighet, har varit påverkad av alkohol eller något annat medel eller annars gjort sig skyldig till en försummelse av allvarligt slag.

Till detta kan läggas Högsta domstolens dom i det så kallade Åhusmålet. Den domen (B 1609-06) har fått stor betydelse för hela arbetsmiljöområdet då den klart slår fast vad en åklagare ska bevisa i ett arbetsmiljömål. Men Högsta domstolen, HD, berörde där också frågan om grovt brott. Även om HD:s resonemang var långtifrån uttömmande så har det haft viss inverkan på hur domstolarna ser på vad som ska bedömas som grovt brott.

Överåklagare Nils Rekke vid Riksåklagaren kommenterade domen så här:
– HD:s skrivning är kortfattad, men ger ändå viss vägledning. Det är uppenbart så att det krävs ganska mycket för bedömningen grovt brott, det balanserar på gränsen till uppsåtligt. Och det är väldigt få, om någon, som kan anses ha agerat uppsåtligt för att vålla en skada eller olycka.

Hans Olof Wiklund