Ovanligt långt till nollvisionens mål

Listan över dödsfall efter olyckor på arbetet är i år ovanligt lång. Det visar statistik från Arbetsmiljöverket som Allt om arbetsmiljö tagit del av.

En 14-årig pojken klämdes ihjäl på sommarjobbet då en åkgräsklippare välte. En 63-årig grävmaskinist fick ett elskåp över sig och dog. Den 38-årige maskinoperatören städade en tank och dog av syrebrist. En taxichaufför hittades hängd – misstänkt mördad.

Till och med den 30 augusti har totalt 38 personer dött på svenska arbetsplatser, enligt Arbetsmiljöverket. Av dem tillhör 32 personer den svenska arbetskraften. Övriga ingår inte i den svenska arbetskraften och kan vara exempelvis anställda i utländska företag, värnpliktiga eller intagna inom kriminalvården. Dödsolyckor till och från arbetet är inte medräknade. Inte heller dödsfall i arbetssjukdomar till följd av till exempel hjärtinfarkter och asbestexponering.

Trots regeringens fastslagna arbetsmiljöstrategi, med en nollvision om att ingen ska dö på sitt arbete, har antalet dödsolyckor inte gått ned. I stället är statistiken mörkare än på flera år.

En av de värst drabbade branscherna är transportbranschen. Hittills i år har totalt tretton personer dött då en lastbil, buss eller ett tåg varit inblandade.

Lastbilar har kolliderat med varandra eller med en personbil och personer har blivit påkörda av ett tåg eller en lastbil. April var en särskild tung månad. En 55-årig lastbilschaufför från Kronoberg dog när lastbilen kolliderade med en personbil, en 35-årig bageriarbetare från Norrbotten klämdes till döds när en container föll från en lastbil och en 45-årig lastbilschaufför från Västra Götaland som omkom när lastbilen föll från en viadukt är några av de tragiska fallen.

Att transportbranschen är särskilt olycksdrabbad är en trend som hållit i sig i många år. Mellan 2013 och 2022 omkom 77 personer, enligt Arbetsmiljöverket.

Branschorganisationen Transportföretagen vill inte svara muntligen på frågor, men skriver i ett mejl till Allt om arbetsmiljö att huvuddelen av dödsolyckorna utgörs av trafikolyckor.

”Vid trafikolyckor är arbetsgivarens möjligheter att förhindra dessa begränsade till att införskaffa och tillhandahålla säkra fordon samt utbilda chaufförerna i handhavandet av fordonen”, skriver Andreas Modig, chefsjurist på Transportföretagen.

Andreas Modig skriver vidare att tillsammans med de fackliga parterna har arbetsgivarna arbetat med exempelvis utbildning för att höja chaufförernas kompetens. Han lyfter fram det partsgemensamma arbetet för säkrare transporter och bättre arbetsmiljö som sker genom Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd, TYA.

Martin Miljeteig, central arbetsmiljöombudsman på Transportarbetareförbundet, lyfter också fram TYA:s arbete men tycker att arbetsgivarna kan göra mycket mer.
– Det är oroväckande att dödsolyckorna inte minskar utan tvärtom, vi ligger tyvärr högt i den här statistiken. Det finns massor av företag på åkerisidan som jobbar stenhårt, men tyvärr finns alldeles för många arbetsgivare som bär i den lätta änden, säger Martin Miljeteig och fortsätter:

– Vårt ansvar är att vaka över att arbetsgivaren tar sitt ansvar. Vi jobbar med att utbilda skyddsombud och RSO så att de kan hjälpa arbetsgivaren. I övrigt ligger det på arbetsgivaren att ta vår utsträckta hand.

Gör de inte det?
– Det finns förbättringspotential. Samarbetet med skyddsombuden behöver bli bättre. Bland annat ser vi generellt att våra centrala förhandlingar om hindrande av skyddsombud har ökat.