Prat om jobbet minskar stressen

Tala om jobbet, på jobbet. På så sätt kan risken för stressrelaterad sjukdom minskas, säger professor emeritus Marie Åsberg vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Karolinska Institutet/Danderyds sjukhus, som tillsammans med Åke Nygren står bakom det tio år långa DU-projektet. Syftet med projektet, som finansierats av AFA-försäkring, har både varit att förstå bakgrunden till utmattningssyndrom och att ta fram metoder för rehabilitering.

– De kollegiala samtalen ska arrangeras på arbetsplatsen och ledas av en snabbutbildad person därifrån, alltså inte specialister utifrån. Man tar vara på den kraft som finns i grupper, man kan ge stöd till varandra och samtidigt få hjälp med problemlösning. Sex, åtta deltagare är lagom. Vi vet att det fungerar, för vi har provat med riskgrupper, sa Marie Åsberg när hon och Åke Nygren presenterade rapporten på arbetslivsevenemanget Gilla jobbet.

Annat som arbetsplatsen kan göra är att satsa på utbildning av arbetsledare, eftersom det är bra för såväl gruppen som arbetsledarna själva. Det är också lämpligt att kartlägga det som kan leda till stress. Marie Åsberg rekommenderar att medarbetarna får fylla i den s k KEDS-skalan, som bygger på självskattning av symtom.

– Den kan bli en ögonöppnare för dem som är på väg ner i utmattning, ge dem en chans att backa.

I projektet undersöktes också vilka åtgärder som ökar chansen att man åter kommer i arbete efter en lång sjukskrivning för utmattning. Arbetslivsinriktad rehabilitering var det enda som hade viss effekt. T ex medicinering ökade inte alls chanserna att komma ur sjukskrivningen, och KBT, kognitiv beteendeterapi som kan ha effekt på depressioner och ångest, hjälper inte för dem med utmattningssyndrom.

DU-projektet bygger på djupintervjuer med anställda inom människovårdande yrken, samt studier av databaser. Projektet fann tidigt ett samband mellan neddragningar av personal och psykiatriska diagnoser. Ju mer arbetsplatsen dragit ner, desto större sjuklighet. Forskarna har även funnit en överdödlighet i hjärt-kärlsjukdomar och cancer, bland dem som varit långtidssjukskrivna för utmattning.

Utmattningstillstånd utlöses av långvarig stress, åtföljs av tydliga biokemiska förändringar som ger problem med trötthet och kognitiv funktionsnedsättning, som gör rehabiliteringen svår och långvarig, konstateras det i rapporten.

Ett resultat som forskarna finner särskilt intressant är att stresshormonsystemet hos de utmattade patienterna är mindre känsligt, inte överkänsligt som hos deprimerade patienter. Detta talar för att utmattningssyndrom bör ses som en egen sjukdom, och inte som en form av depression.

Är du i riskzonen? Prova skalan själv, över 19 poäng betyder risk för utmattning.