Problem med sexuella trakasserier underskattas

Att åtta timmar om dagen behöva vara på samma plats som där du blivit utsatt för sexuella trakasserier är oerhört påfrestande. Särskilt om du måste träffa förövaren. Det berättar Julia Engström, kurator och sakkunnig på organisationen Storasyster under ett seminarium om hur sexism påverkar arbetsplatsen som arrangerades av Fackförbundet Unionen och tankesmedjan Arena Idé.

Organisationen Storasyster hjälper personer som utsatts för sexuella trakasserier och Julia Engström beskriver att de utsatta ofta har koncentrationssvårigheter, stark ångest, oro och hög psykisk stress.

– Vi ser att många som blivit utsatta inte kan utföra sitt arbete så som det krävs, det är vanligt att man börjar undvika personer och platser. Detta påverkar ofta arbetsrelationer i stort, man kan inte vara avslappnad och känna tillit sina kolleger eller till sin chef. Många behöver bli sjukskrivna och till och med byta arbete för de orkar inte vara kvar, säger Julia Engström.

Detta är en bild som Johanna Rickne, professor i nationalekonomi på Stockholms universitet känner igen från sin forskning.

– När vi följer personer över tid så kan vi se att den som blir sexuellt trakasserad på arbetsplatsen rapporterar att de mår sämre och de byter oftare arbetsplats än andra, särskilt gäller det kvinnor på de mansdominerade högavlönade arbetsplatserna, säger hon under seminariet.

Hon har också sett att enskilda incidenter av sexuella trakasserier har stor påverkan på hela arbetsplatsen.

– Detta gäller både internt och externt. Särskilt om det är någon högt uppsatt person i företaget som är förövaren så kan det bli extra skadligt för hela arbetsplatsen. Om informationen sprids kan det bli svårt för företaget att rekrytera, säger hon.

I sin forskning har Johanna Rickne undersökt vem som utsätts för sexuella trakasserier och hur det skiljer sig åt mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrken. Hennes forskning visar att kvinnor utsätts mer för sexuella trakasserier i mansdominerade yrken och män utsätts mer i kvinnodominerade yrken. Om detta uppfattas som ett problem på arbetsplatsen eller inte påverkas av hur könsfördelningen ser ut.

– Det kön som är i minoritet uppfattar sexuella trakasserier som ett stort arbetsmiljöproblem medan de som är i majoritet uppfattar detta som ett betydligt mindre problem, säger Johanna Rickne.

Hon tror att arbetsgivare behöver arbeta med mer empati där ett sätt kan vara att höra berättelser om hur det kan vara att vara utsatt.

Just att synliggöra utsatthet, samtala kring dessa frågor och vara lyhörd lyfter Fredrik Bondestam, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, som ett sätt att förändra.

– Man måste lära sig att lyssna på den här typen av erfarenheter och inte vifta bort dem. Vi måste få syn på utsattheten och förstå att vi förmodligen är blinda för de problem vi har.

Han menar att vi måste arbeta med den etablerade normen på arbetsplatsen och problematisera den.

– Man utgår från att arbetsgrupper fungerar väl och att arbetskulturen är hyfsat välfungerande. Vi underskattar hur stort problemet med utsatthet är på våra arbetsplatser och det finns en stor okunskap. Vi måste lära oss se vad som fungerar och inte och arbeta med tidig problemlösning, säger Fredrik Bondestam.