Psykisk ohälsa i fokus – mer kunskap efterfrågas

Över 1000 personer deltog digitalt och över 100 var på plats när den psykiska ohälsan i arbetslivet belystes i slutet av november i fjol. Seminariet hölls i partsägda Afa försäkrings lokaler i centrala Stockholm och arrangerades även av Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, och Forte. Ett stort antal forskare och experter var på plats. Först ut var Ingibjörg Jonsdottir, professor och verksamhetschef på Institutet för Stressmedicin i Västra Götalandsregionen. Hennes uppgift var att kort sammanfatta läget. Det finns ett stort behov av att få ordning på begreppen – psykiska besvär är inte samma sak som psykisk ohälsa, konstaterade hon.

– Vi pratar mycket om psykisk ohälsa där det nog egentligen är psykiska besvär och mer handlar om reaktioner på livet. Det gör att de som verkligen är sjuka och behöver hjälp inte får det. För det finns inte plats för så många patienter i primärvård och företagshälsovård.

Ingibjörg Jonsdottir påpekade att det finns en definition som bland annat Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten står bakom.

– Jag tror att det är bra om vi enas om den.

Hon refererade till Försäkringskassans senaste siffror som visar att rekordmånga är sjukskrivna för stress och att flertalet av dem är kvinnor i offentlig sektor. Oavsett om det är privatlivet eller arbetslivet som påverkar mest så måste situationen hanteras, menade Ingibjörg Jonsdottir. Hon hänvisade till Västra Götalandsregionens egna undersökningar där cheferna i regionen beskrev att 97 procent av problemen var organisatoriska. Samtidigt som 42 procent av åtgärderna som föreslogs handlade om att rusta individerna.

– Men det fungerar inte. Vi har följt det här och det har ingen effekt. Om diagnosen är diabetes så fungerar det inte med en allergitablett, sa Ingibjörg Jonsdottir och fick skratt och medhåll från publiken.

Individer som är sjuka ska förstås få vård och behandling, påpekade Ingibjörg Jonsdottir, men:

– Organisationen, grupp och individ är tre olika nivåer och man måste jobba på alla nivåerna.

Hennes budskap var att sätta in åtgärder på rätt nivå.

– Vi får inte glömma arbetsmiljön och vi får inte glömma individen – sen är samhället som det är.

Hon konstaterade också att samhället förändras och att de ungas psykiska mående försämras. Det är ett stort problem som måste hanteras.

– De behöver stöd och hjälp även om de kanske inte behöver vård. Men vi måste prata om de unga för de ska in på arbetsmarknaden. Vi behöver ha samhällsstrukturer som tar hand om det här. Det här är inget svenskt fenomen det uppmärksammas på europeisk nivå.

Ingibjörd Jonsdottir tillade:

– Allt går så fort och olika individer drabbas olika och vi behöver ta hand om alla.

Anna Weigelt, chef för analysavdelningen, på Afa försäkring, visade att Försäkringskassans siffror avspeglas hos Afa. Den som är sjukskriven för diagnoser som ångest, stress och depression kan få ersättning genom Afas försäkringar. Det gäller de som är anställda i kommun- och regionsektorn och de privatanställda arbetarna, förklarade Anna Weigelt. Hon presenterade utvecklingen av antalet som varit sjukskrivna i minst tre månader.

– Vi ser att från början av 2010-talet så har andelen som är sjukskrivna för psykiska diagnoser tagit över inom kommunsektorn. Det gäller både för kvinnor och män. Har man ett långt sjukfall så beror 45 procent av dem på en psykisk diagnos – ångest, stress, depression – fler bland kvinnor än män.

Tidigare var muskuloskeletala diagnoser, skador och sjukdomar i rörelseorganen, störst. Nu är det den andra stora diagnosgruppen, tillade Anna Weigelt.

För de privatanställda arbetarna visade Afas siffror en lite annorlunda bild. De psykiska diagnoserna ökar, men för männen är fortfarande andelen långa sjukfall för muskuloskeletala diagnoser större.

Anna Weigelt påpekade också att de psykiska diagnoserna skiljer sig från övriga diagnoser som Afa har statistik över.

–  För alla andra diagnoser som hjärt- och kärlsjukdomar, så ökar de med åldern. Ju äldre du är desto mer hjärt- och kärlsjukdomar och desto mer muskuloskeletala sjukdomsfall. Men för de psykiska diagnoserna ser vi en tydlig ökning och peak i medelåldern och den är störst bland kvinnor.

Hon tillade:

– Men vi kan inte se i vår statistik vad som beror på arbetet och vad som inte beror på arbetet. Det är en jättesvår fråga. Men Försäkringskassan släppte en rapport om rehabilitering för några månader sedan och där svarade två tredjedelar att de upplevde att det berodde på arbetet. Men det var den sjukskrivnes upplevelse och det behövs mer för att veta vad som är vad.

Charlotta Magnusson, docent i sociologi vid Stockholms universitet tog sedan vid och slog fast att kvinnor har mer emotionellt krävande arbeten och mindre flexibelt arbete än män. Könsgapet i sjukfrånvaron är också större idag jämfört med 1994.

– Framför allt ser vi stora skillnader när det gäller höga krav och låg kontroll, sa Charlotta Magnusson.  

Hon tillade att det är viktigt eftersom forskningen visar att det finns ett starkt samband mellan höga krav och låg kontroll och depressionssymtom. Dock finns en paradox.

– Kvinnor har sämre hälsa men lever längre, sa Charlotta Magnusson.

När läget för den psykiska ohälsan beskrivits avlöste en lång rad forskare, experter och myndighetsföreträdare varandra. Kristina Sinadinovic, sakkunnig i psykiska hälsa på Socialdepartementet berättade om förslaget för en nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention. Ett av delmålen handlade om ett inkluderande och hållbart arbetsliv som främjar psykisk hälsa.

– Förslaget har legat i regeringskansliet ett bra tag. Nu är det hos politikerna och vi väntar med spänning.

Anna Mannikoff, utredningssekreterare, arbetar med att ta fram regeringens nya arbetsmiljöstrategi. Hon berättade att regeringen vill lyfta frågor om kompetensförsörjningen och arbetsmiljön inom den kvinnodominerade välfärden mer än tidigare.

– Det här är också en jämställdhetsfråga. Och det är viktigt att bli ännu mer konkret i den här strategin och se var vi behöver sätta in krutet – vad vi behöver uppmärksamma.

Arbetsmiljön i skolan ska också lyftas, berättade Anna Mannikoff. Hon påpekade också att arbetslivet förändras snabbt. Distansarbete, grön omställning och ai är områden att ha koll på.

– Det här kan gynna vissa och missgynna andra.

Strategin ska redovisas senast 11 juni 2025.

Irene Jensen, professor i metoder för företagshälsa vid Karolinska Institutet pratade om de nya riktlinjerna för företagshälsovården som tagits fram på Mynak. Hon betonade att där fanns mycket matnyttigt även för andra än personal inom företagshälsan.

– Vi har ansträngt oss för att det här ska kunna användas, sa hon.

Flera av forskarna under dagen lyfte upp chefernas förutsättningar och kunskap om psykisk ohälsa bland medarbetarna. Enligt Monica Bertilsson, arbetsterapeut och docent i folkvetenskap vid Göteborgs universitet är det inte ofta som chefer hanterar medarbetare som drabbats av psykisk ohälsa.

– Det här är en sällanuppgift för chefer. De lär sig ofta på första medarbetarfallet.

Hennes egna undersökningar visar att chefer vill ha mer kunskap, utbyta erfarenheter med andra chefer och få mer konkret stöd och hjälp.

Mer forskning om vad som fungerar för att få medarbetarna tillbaka till arbetsplatsen efterlystes av flera. Elisabeth Björk-Brämberg, docent i arbetsmedicin vid Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa vid Sahlgrenska Akademin, var en av dem. Hon konstaterade att det vetenskapliga stödet för vad som görs för att få de sjukskrivna tillbaka till arbetet är ganska svagt och att det får konsekvenser.

– Vi har patienter som utsätts för möjliga risker. Men har vi otillräckligt utvärderade insatser kan det ju finnas lovande insatser med resultat som patienter inom hälso- och sjukvården inte får nytta av.

Hon efterlyste bland annat ett nationellt försäkringsmedicinskt kunskapscentrum.

– Kanske kan vi lära oss av varandra. I synnerhet företagshälsovården och primärvården.

Fördelarna med psykologisk trygghet togs också upp, liksom vårt beteende mot varandra och vikten av återhämtning.

Hela webbinariet finns att se på afaforsakring.se via den här länken: