Så får Riksbanken styr på hälsan

Mitt i Stockholm, i en stor mörkgrå byggnad på Brunkebergstorg, ligger Sveriges riksbank. Här jobbar drygt 500 personer med uppdrag att hålla koll på den svenska kronan, se till att inflationen är låg och stabil och se till att betalningar kan ske säkert och effektivt. Dessutom ger de ut sedlar och mynt.

Men Riksbanken har inte bara styr på pengaflöden och räntan utan även på personalens hälsa. Där sjukfrånvaron inom statliga myndigheter ligger på 3,7 procent, enligt siffror från Arbetsgivarverket för 2023, har Riksbanken en sjukfrånvaro på 1,2 procent, då är både den korta och långa sjukfrånvaron inräknad.

De senaste tre åren i rad har Riksbanken dessutom vunnit pris för bästa hälsoindex i undersökningsföretaget Nyckeltalsinstitutets jämförelser med över 400 företag och offentliga verksamheter. Hälsoindex är en sammanvägning av nio olika nyckeltal. Förutom kort- och långtidsjukfrånvaro undersöks hur många gånger per år som medarbetarna är sjuka, hur många som använder sitt friskvårdsbidrag och hur många som har fler än sex sjukfall per år.

Så hur jobbar Riksbanken för att hålla den goda hälsan? Allt om arbetsmiljö besökte dem och ställde frågan.

Efter en passage in i huset som med sina säkerhetskontroller för tankarna till en flygplats blir jag hämtad av pressekreteraren Susanne Meyer Söderlind. Vi tar hissen upp till högsta våningen.

När huset byggdes åt Riksbanken 1976 fanns en tanke att personalen skulle ha möjlighet till rekreation och träning, och på det översta planet byggdes en pool, bastu, gym och idrottssal. Ledningen placerades längre ned i huset. Numer är poolen stängd men i idrottssalen arrangeras pingisturneringar, danslektioner och lärarledda träningspass. Utanför salen finns sittgrupper, rikligt med växter och genom glastaket flödar dagsljuset in.

– Det var ett väldigt framtidsorienterat och modernt tänkande kring personalen när detta byggdes, konstaterar Christina Jacobsson, hr-chef på Riksbanken som jag träffar tillsammans med hr-koordinator Marie Walter.

De berättar att de försöker tänka brett inom friskvård så att det ska passa alla. Det erbjuds digitala pass för den som inte vill gå på passen i idrottssalen, alla anställda blir automatiskt med i både idrottsföreningen och kulturföreningen som arrangerar olika aktiviteter och snart ska en lärarledd kör startas. För den som behöver finns också möjlighet till tre samtal med psykolog hos företagshälsan. Ändå är det inte dessa initiativ som har störst betydelse för hälsan, tror Christina Jacobsson och Marie Walter, utan det är att bli bekräftad, sedd och inkluderad.

Chefstätheten och de små arbetsgrupperna på Riksbanken är en nyckelfaktor, tror Christina Jacobsson och Marie Walter. I genomsnitt har varje chef tio till tolv medarbetare.

– Det är något som vi tror spelar väldigt stor roll. I mindre grupper har man mer kontakt, man ser varandra och kan kommunicera enklare. Jag tror att det är en viktig friskfaktor att ha mindre grupper och det är en förmån att vi kan ha det, säger Christina Jacobsson.

Möjlighet att vara delaktig är en annan friskfaktor som Marie Winter och Christina Jacobsson lyfter fram. Marie Walter ger ett exempel på hur de jobbade i samband med flytt till en ny hyresfastighet då delar av kontoret skulle sitta i ett öppet landskap.

– Där ordnade vi workshopar där alla avdelningar i organisationen hade representanter med. Det ledde fram till våra gemensamma spelregler på kontoret som vi kallar de goda vanorna som så långt som möjligt är förankrade hos alla och som majoriteten kan tänkas att leva efter.

Christina Jacobsson ger exempel hur personalen involveras då de gemensamt arbetar fram myndighetens strategiplan.

– Grupper från hela organisationen får möjlighet att diskutera. När strategiplanen antas är den delvis känd därför att det är så många som har varit med och bidragit till den. Det är ett väldigt bra sätt att engagera och skapa delaktighet, säger hon.

När nya medarbetare börjar på Riksbanken får alla samma introduktionsutbildning under fyra tillfällen som bland annat innehåller utbildning i arbetsmiljö, förändring och feedback. Christina Jacobsson betonar hur viktig introduktionen är.

– Jag hoppas och tror att alla känner ett öppet och varmt mottagande när man börjar här, säger Christina Jacobsson.

Alla nya chefer får samma ledarskapsutbildning som sträcker sig över sex månader.

– Den är jätteviktig, då får cheferna med de värden som är viktiga här, hur vi ska jobba framåt och vad det ska leda till.

I ledarskapsutbildningen ingår kurser i arbetsmiljö men det är också något som cheferna utbildas i varje år, poängterar Christina Jacobsson.

Christina Jacobsson och Marie Walter har nära samarbete med skyddskommittén som möts minst fyra gånger per år. Skyddsronder görs regelbundet och förutom chefer och skyddsombud finns alltid en arbetsmiljöingenjör från företagshälsan med.

– Jag tycker att vi har en bra dialog i olika arbetsmiljöfrågor och jag tror att det är nyckeln till väldigt mycket. Det ger möjlighet att ta saker och ting i tid så att de inte växer sig stora utan att man har uppfattat det, säger Christina Jacobsson.

De flesta jobbar i kontorsmiljö, men Riksbanken har också vad de kallar en verkstadsmiljö som är mer industrilik. Christina Jacobsson tror att dessa två typer av miljöer är en fördel i arbetsmiljöarbetet.

– Jag tänker att de här olika miljöerna stärker varandras perspektiv. Det fysiska blir ju också alltid väldigt närvarande. Det sätter hela arbetsmiljöområdet på vår karta på ett bra sätt.

Skyddsombudet Urban Peter bekräftar bilden av en bra arbetsmiljö på Riksbanken. Han skriver i ett mejlsvar till Allt om arbetsmiljö att personalens kontinuerliga avstämningar med sin chef är en del i det hela men också ett öppet arbetsklimat och generöst friskvårdsbidrag bidrar till hälsa och välbefinnande.