Så kan det bli det om arbetstiden kortas
ARBETSTID Frågan om sex timmars arbetsdag lyfts igen. Vinster för hälsan finns men också risk för högre intensitet på jobbet, menar forskare. Och på frågan om hur det ska finansieras finns inga enkla svar.
Text : Elsa Frizell
Publicerad: 2024-01-09
I början av förra året kom en brittisk studie där 61 företag och 2 900 anställda testade att jobba fyradagarsvecka med bibehållen lön. Resultatet var bättre upplevd hälsa och minskad stress. De förändringar som företagen genomförde var bland annat färre möten med tydligare agenda och avsatt tid för ostört arbete. 56 av företagen har sagt att man ska fortsätta med kortare arbetstid även efter försöket.
Island, Spanien och Belgien är andra länder som testat fyradagarsvecka i större skala. I Sverige införde väskföretaget Sandqvist tidigare i år fyradagarsvecka med bibehållen lön vilket av företaget självt beskrivits som en lyckad satsning, som bland annat Dagens Nyheter rapporterat om.
Fackförbundet DIK tog 2021 kongressbeslut på en 35-timmarsvecka och 2022 följde fackförbundet Kommunal efter och tog kongressbeslut på att driva sex timmars arbetsdag. I december 2023 meddelade Socialdemokraterna att de förbereder ett förslag om kortare arbetstid.
Efter pandemin med ökat distansarbete och snabb teknisk utveckling tycks frågan om en kortad arbetstid fått ny kraft. Är det dags att uppdatera synen på 40-timmarsveckan? Kan vi utföra åtta timmars arbete på sex timmar, eller bidrar det tvärtom till mer stress? Frågorna lyftes på ett seminarium som den fackliga organisationen TCO:s tankesmedja Futurion arrangerade i slutet av hösten.
På uppdrag av Futurion har Mats Essemyr, forskare i ekonomisk historia och tidigare arbetsmarknadsutredare på TCO, skrivit rapporten ”Är vi för alltid fast i åttatimmarsdagen?”. I rapporten ger han en bild av nuläget och går igenom vilka möjliga effekter en sex timmars arbetsdag skulle få.
Olika försök har gjorts i Sverige med att korta arbetstiden. Mats Essemyr lyfter två som han menar belyser hur olika förutsättningar det är i olika branscher.
På Toyota i Mölndal, år 2002, lät man bilmekanikerna arbeta sex timmar men få betalt för åtta. Man införde två skift och kunde på så vis nyttja verkstäder bättre.
– Man kunde få fler kunder och ökade lönsamheten genom att producera effektivare, säger Mats Essemyr.
På Svartedalens äldreboende i Göteborg infördes sex timmars arbetsdag 2015 med bibehållen lön. Det ledde till att medarbetarna mådde mycket bättre och sjukskrivningarna blev något färre. Men bortfallet i arbetstimmar medförde att man var tvungen att nyanställa 17 personer och det kostade skattebetalarna mer pengar. Försöket lades ned.
– Arbetstidsförkortningen måste finansieras. Och rationaliseringsmöjligheterna är olika i olika branscher. I vård, skola och omsorg är det svårt och då krävs det ett mycket gott skäl för att göra en arbetstidsförkortning, säger Mats Essemyr.
Mats Essemyr konstaterar att det finns ett bra stöd för att kortare arbetstid ger bättre upplevd hälsa.
– Man får bättre sömn och det allmänna välbefinnandet blir bättre men det slår inte alls ut i lägre sjukskrivningar som skulle kunna vara finansieringen av arbetstidsförkortningen, säger han.
Göran Kecklund, professor vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, är en av de forskare som undersökt sambandet mellan arbetstid och sjukskrivningar. Han konstaterar dock att de studier som finns är gamla.
– För ungefär 20 år sedan gjordes den största arbetstidsstudien någonsin i Sverige. Där såg man inte någon tydlig effekt på sjukskrivning när man gick ned i arbetstid. Men, det är andra villkor nu. Förekomsten av stressrelaterad sjukskrivning är mycket högre i dag, säger han och fortsätter:
– Arbetsbelastningen är också högre än tidigare. I vissa grupper får man jobba mer intensivt och hårdare. Då tänker jag framför allt på vård och omsorg.
Göran Kecklund tror att just den typen av sjukskrivning som är kopplad till utmattning skulle kunna förebyggas med kortare veckoarbetstid. Men han betonar att det också krävs att man jobbar med arbetsmiljön.
För att veta om det verkligen fungerar skulle man behöva studera detta över tid.
- Göran Kecklund
Han ser en risk att kortare arbetstid kan ge ökad stress.
– Att man till exempel arbetar sina timmar och inte får någon rast. Det är inte hållbart. Man ska inte behöva jobba hårdare för att få en arbetstidsförkortning.
Göran Kecklund pekar på att det i många försök till en början fungerar bra att gå ned i arbetstid utan att anställa fler.
– Det kan vara så att det fungerar i början för att man är så glad att ha samma lön men kortare tid på jobbet. Men för att veta om det verkligen fungerar skulle man behöva studera detta över tid, fem, gärna tio år, för att kunna utvärdera hälsan på lång sikt.
Han betonar att kortad arbetstid måste gå hand i hand med bra arbetsmiljö men att dessa ibland sätts mot varandra i stället.
– Har man en dålig arbetsmiljö så behöver man verkligen arbetstidsförkortning, och i ett kort perspektiv stämmer det. Men, inte i ett långt. Man ska aldrig ha en dålig arbetsmiljö.
Just effekter på lång sikt tycker Göran Kecklund skulle vara spännande att se.
– Ett av resultaten i den stora arbetstidsundersökningen var att man på gruppnivå började sova upp till en halvtimme längre. Om vi på nationsnivå skulle börja sova en halvtimme mer, så skulle det kunna göra under för många människor. Många går runt och är trötta, ständig sömnbrist. Det påverkar också produktivitet och prestation och på lång sikt ökar risker för vissa sjukdomar.
– En arbetstidsförkortning, som gällde för alla, skulle kunna ge lägre kostnader för sjukvården, ett hållbart arbetsliv och fler som skulle orka jobba till pensionsålder, säger Göran Kecklund.
Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.
