Så kan kläderna varna för risker

Blir smarta kläder räddningen för alla som riskerar att slitas ut av tunga jobb? Tekniken för att mäta skadlig belastning har potential att förändra – om den används och om rätt åtgärder sedan sätts in.

Komplicerad mätutrustning har funnits länge, men den pågående forskningen handlar om wearables, sådant som ska gå att klä på sig utan att det känns som att delta i ett fullskaligt laboratorieexperiment.

– Det ska vara bekvämt att bära. Jag skulle inte räkna något som tejpas på huden som bärbart, säger Farhad Abtahi, biträdande lektor i medicinteknisk och digital hälsa vid Karolinska Institutet.

Han och hans forskarkollegor har lite halvt ofrivilligt börjat producera yrkeskläder i företaget Wergonic.

– Vi utvecklar tekniken och analysmetoderna. Vi vill inte bli något yrkesklädesföretag, men vi har behövt ta fram plagg för att visa hur det kan fungera.

Först utvecklade de en tröja, där invävda elektroder mätte belastning, men den tekniken visade sig vara mindre gångbar i praktiken.

Fahrad Abtahi. Foto: Privat

– Mätningen blir korrekt, men nackdelen här är att tekniken är dyr. Det är inte så lätt att producera stora volymer av sådan textil i en industri som inte är van vid elektronik.

Efter att ha testat annan bärbar teknik, som bälten och hängande enheter, utvecklade de en metod som visade sig vara både tillförlitlig och hanterlig. Farhad Abtahi visar hur det går att placera en liten sensor i en särskild ficka på en vanlig t-shirts ärm.

– Plagg med fickor kan produceras i stora volymer. Tekniken är redo för vilket yrkesklädesföretag som helst som vill börja producera, säger Farhad Abtahi.

Sensorn kopplas till en app som samlar in och analyserar data om position och rörelse, och om man vill även hjärtfrekvens och andning. De data man får fram kan användas som grund för åtgärder som att anpassa verktyg, rotera uppgifter, sätta in förebyggande behandlingar – eller för att ge omedelbar respons till den som arbetar.

Fickorna och sensorerna används i ett forskningsprojekt där Umeå universitet ska göra mätningar av belastning för anställda inom byggbranschen, äldrevård, storkök och städ.

Den smarta tekniken kan med fördel användas i samband med riskanalyser, säger Farhad Abtahi.

– Genom att mäta belastningen vid vissa rörelser på förhand går det att förhindra problem som kan utvecklas med tiden.

Ett annat användningsområde är träning i arbetsteknik. Utrustningen kan ge feedback till arbetstagaren, i slutet av dagen eller löpande genom till exempel vibrationer när armen är i en viss position. Arbetstagare kan då få ett meddelande som till exempel ”jobbar du så här hela dagen blir det skadligt”.

– Vi människor använder inte alltid det arbetssätt som vi egentligen vet är bra. Här kan tekniken hjälpa oss.

Men det som Farhad Abtahi tror mest på är en kontinuerlig mätning av exponering för riskfaktorer, motsvarande när man med en dosimeter mäter strålning.

– Här finns den största potentialen för att förbättra arbetet. Den ger en mer korrekt bild av belastning.

Det är även möjligt att använda tekniken för att undersöka stressnivåer, genom att bland annat studera hjärtfrekvensen. Men här finns etiska frågeställningar, säger Farhad Abtahi.

– Det har blivit diskussion om de anställdas integritet när man i andra länder har tagit fram mer omfattande data. Man har pekat på risken att data används på fel sätt, som att säga upp någon som inte är vid god hälsa.