Du&jobbet har bytt namn!

Allt om arbetsmiljö logga
Forskning

Så skapas mental hållbarhet

HÄLSA Vår hjärna behöver återhämtning. Men hur ska det gå till? Individen kan inte axla hela ansvaret – systemen och organisationen måste stötta och hjälpa till, säger hjärnforskaren Sissela Nutley.

Text : Elsa Frizell

För att bli mentalt hållbara behöver vi tillgodose sju grundläggande behov, visar forskning.

När forskare observerade kontorsarbetare för att se hur långt tid det tog innan de skiftade fokus var resultatet i snitt tre minuter. Detta var 2004. År 2016 gjordes studien om, då kunde kontorsarbetarna bara hålla fokus i 40 sekunder.
– Alla kan relatera till att det finns allt fler digitala kanaler att hämta sin information ifrån och växla sin uppmärksamhet emellan. Så även om man som företag styrt upp mejlkulturen kan man i stället har flyttat in frågor till en chatt som man förväntas vara ännu mer tillgänglig i, säger Sissela Nutley som är forskare vid Karolinska Institutet inom kognitiv neurovetenskap.

Sissela Nutley Foto Lina Eidenberg Adamo

Med kortare fokus blir vi mindre effektiva. Vi prioriterar de lättare uppgifterna och får svårare att komma i gång med det som är komplext och viktigt. I förlängningen får man inte saker gjorda, blir mer stressad över att man inte lyckas leverera, gör fler misstag och känner att uppgiften är övermäktig.
– Att ha sänkt kapacitet för att uppnå samma höga krav. Det är själva definitionen på stress, att de upplevda kraven överstiger vår förmåga att uppnå dem, säger Sissela Nutley.

Vi är överösta av intryck, stimulans och störningsmoment i vår vardag, påpekar Sissela Nutley. Inte minst de smarta mobilernas intåg har gjort det möjligt för oss att ständigt vara underhållna och uppkopplade. Få har stunder utan yttre stimulans, då tankarna får vandra som de vill. Men dessa stunder, så kallad hjärnvila, är en viktig del i vår återhämtning, visar forskning.
– Hjärnvila innebär återhämtning för hjärnan i vaket tillstånd. Där aktiveras områden i hjärnan som hänger ihop med hantering av våra tankar och känslor. Här integrerar vi våra tankar om oss själva med våra intryck från omgivningen. Det är också i denna del av hjärnan som minnen och fantasier om framtiden bearbetas.

Hjärnvila innebär återhämtning för hjärnan i vaket tillstånd.

- Sissela Nutley

Hjärnvilan skapar förutsättning att kunna ha en god relation till sig själv och till andra, förklarar Sissela Nutley, att kunna hantera sina tankar och känslor, och kunna utforska perspektiv och ifrågasätta tankemönster. Många lever i obalans, har för lite återhämtning och kanske för lite variation i återhämtningen, betonar hon.
– Vi ser att folk generellt sett tar hand om sig för dåligt, med bland annat sömnbrist och mycket stillasittande.

Varför är det då så svårt att vila när man är trött och göra det vi egentligen vet att vi bör göra? En viktig förklaring är våra grundläggande emotionella drivkrafter, säger Sissela Nutley.
– Att få nyfikenheten tillfredsställd, att få belöningar och få känna social tillhörighet är drivkrafter som för oss framåt. Det är drivkrafter som evolutionärt sett har varit bra för att överleva och för att vi ska lära oss att undvika faror.

Detta gör att vi känner ett starkt behov av att undersöka det som plingar, försöka höra vad den som viskar säger och läsa av vilken social status vi har i gruppen. Dessutom är vi särskilt alerta att uppmärksamma händelser som är potentiellt farliga för oss.
– Det går fem gånger så snabbt för oss att aktivera en rädsla som det tar att fundera över om detta verkligen är farligt och lugna den reaktionen. På en arbetsplats handlar det ofta om sociala rädslor, rädslan att bli exkluderad och tappa social status.

– Detta är en viktig drivkraft för oss. Att bli utesluten ur flocken har evolutionärt sett varit förenat med livsfara. Därför letar vi efter signaler om vår sociala position i gruppen. Vi uppfattar små subtila signaler, som kanske inte var menade så, som hot om sociala exkludering. Om någon annan multitaskar på ett möte och inte riktar uppmärksamheten till dig kan det trigga i gång en hotreaktion.

Att vi känner oss hörda, sedda och trygga på arbetsplatsen blir därför en friskfaktor för hjärnan.
– Vi som människor är väldigt viktiga för andras välmående både på jobbet och utanför. Det betyder att vi både är varandras skyddsfaktorer om det fungerar bra men också riskfaktorer om vi har konflikter, mobbning och otydliga roller.

För att bli mentalt hållbara behöver vi tillgodose sju grundläggande behov, visar forskning. Förutom hjärnvila och bra relationer handlar det om sömn, motion, chilltid, aktiviteter och fokustid. Forskarna pratar om den mentala tallriksmodellen, för liksom vi behöver äta från hela kostcirkeln så behöver vi tillgodose alla våra grundläggande behov för att må psykiskt bra.

– Även om sömn och motion är de allra viktigaste delarna så behövs alla bitar för att vi ska må bra. Hur mycket vi behöver av varje del är individuellt. Har man ett väldigt aktivt arbete där man rör mycket på kroppen så kanske det finns större behov av återhämtning med chilltid. Har man ett kognitivt belastande arbete kan hjärnvilan eller motionen vara extra viktig. Det behöver vara en balans mellan de olika delarna, säger Sissela Nutley.

Hon betonar att hela ansvaret för att tillgodose dessa behov inte kan läggas på individens axlar eftersom många av utmaningarna ligger på det hon kallar systemnivå.

– Anledningen till att vi känner oss överbelastade och överstimulerade och får lite återhämtning kan vara hur vi lagt upp kommunikationen på arbetsplatsen och hur möteskulturen är. Ligger det 60 minuters möten förprogrammerat i kalendern eller 55 minuter så att en paus hinns med? Det ska mycket till för att varje individ ska begära att mötena i stället ska vara 55 minuter.

Arbetsplatsen måste hjälpa till att värna om de sju grundläggande behoven som är viktiga för hjärnans återhämtning. Sissela Nutley pratar om uppmärksamhetshygien. Det kan vara att ta bort notiser, bestämma tider då man inte är nåbar och begränsa tillgången till jobbmejl och annat utanför arbetstid.

– Vi måste hjälpas åt att bygga staket runt vår uppmärksamhet. Att få ett mejl sent på kvällen kan till exempel göra att vi somnar senare och inte får den viktiga återhämtningen.

Det pratas mycket om individuella behov, menar Sissela Nutley, men när det kommer till våra mer grundläggande behov är vi människor väldigt lika, visar forskningen.

– På gruppnivå ser vi i forskningen att alla mår bra av att ha paus. Sådant som alla mår bra av att göra bör man stötta som organisation.

Hjärnans sju grundläggande behov

  • Motion
    Uppmuntra till rörelse under arbetstid, till exempel promenadmöten och rörelsepauser.
  • Sömn
    Begränsa kommunikationen utanför arbetstiden.
  • Hjärnvila
    Skapa förutsättningar till hjärnvila under dagen, stunder utan yttre stimulans. Kanske meditation på lunchen?
  • Relationer
    Skapa psykologisk trygghet och en arbetsplats där alla känner sig hörda och sedda.
  • Aktiviteter
    Att göra något vi tycker är meningsfullt är hälsosamt för vår mentala hälsa. Gör aktiviteter som skapar tillhörighet och stolthet som till exempel engagemang i en viktig samhällsfråga.
  • Fokustid
    Slå vakt om tid för djupfokus, med fördel på morgonen. Lägg i stället möten på eftermiddagarna. Kom överens om en chatt- och mejlkultur utifrån tillgänglighetsbehov, men med hänsyn tagen till fokustid.
  • Chilltid
    Se till att ha mötestider som tillåter pauser. Uppmuntra att ta paus och ge förutsättningar för att ta dem regelbundet i arbetet.

Källa: Sissela Nutley och boken Hälsosegrar– den vetenskapliga vägen till ett friskare liv.

Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.

Mest lästa

Tipsa redaktionen

Prenumerera ikon

Missa inget

Få de viktigaste nyheterna som rör arbetsmiljön sammanfattat varje vecka. Testa vårt premiumbrev kostnadsfritt!