Arbetsmiljöverket utbildar inspektörerna om avgifterna

Det finns mycket kvar att utreda om regelsystemet, med sanktionsavgifter i stället för böter, som funnits i tio år. Det menar Karin Sjöberg Forssberg som ansvarat för rapporten på Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak. Men hon är ändå nöjd med rapporten som gjorts av ett externt utvärderingsföretag.

Karin Sjöberg Forssberg Foto: Mynak

– Det är alltid svårt att göra den här typen av effektutvärderingar. Men vi tycker att det finns en hel del viktiga slutsatser och lärdomar som kan vara värdefulla i det fortsatta utvecklingsarbetet. De kan också användas om det blir en utvidgning av användandet av sanktionsavgifter även till andra föreskrifter, som det ju pratas om.

Några särskilda lärdomar som är viktiga?
– Egentligen inte. Vi ser att det finns både styrkor och svagheter med systemet.

Vad händer nu med rapporten?
– Vi har gjort vår del. Nu är det upp till berörda på olika nivåer, både parterna, politikerna och Arbetsmiljöverket, att gå vidare med resultaten.

Karin Sjöberg Forssberg konstaterar att parterna har varit till stor hjälp under utredningsarbetet och att intresset att få svar om hur avgifterna fungerar är stort.
– Parterna står ganska långt ifrån varandra i synen på sanktionsavgifterna. Det visste vi sedan tidigare och det har framkommit nu också.

Vet vi tillräckligt nu om hur det fungerar med sanktionsavgifterna?
– Det finns delar som inte är undersökt som exempelvis effektiviteten inom rättssystemet. Där har inga intervjuer gjorts. Men vi har en pusselbit.

Rapporten gör ingen bedömning av om sanktionsavgifterna fungerar bra eller dåligt. Hur användbar är den?
– Det här är komplicerat och det är inte svart eller vitt. Det är inte heller vår roll att bedöma det. Nu ger vi det här underlaget till Arbetsmiljöverket, politikerna och parterna så får de fundera vidare.

Arbetsmiljöverkets arbete med den nya regelstrukturen, som börjar gälla januari 2025, har gjort att myndigheten redan är i gång med en del av det förbättringsarbete som rapporten visar behövs. Det menar Maria Wassén, chef för inspektionsavdelningen på Arbetsmiljöverket.

Maria Wassén Foto: Arbetsmiljöverket

– Vårt mål är redan att reglerna, även kring sanktionsavgifterna, ska bli tydligare både för arbetsgivare och för våra inspektörer.

Hon tillägger:
– Rapportförfattarna har varit grundliga och rapporten är till stor hjälp för oss. Vissa delar behöver vi fördjupa oss mer i och vissa delar arbetar vi redan med.

I Mynaks rapport lyfter inspektörerna fram en rad olika problem som oklara föreskrifter och brist på både tid och kunskap om regelverket. Nu tas nya rutiner fram och bättre digitalt stöd till inspektörerna är på gång. De ska också få utbildning och information om sanktionsavgifterna i det nya omskrivna regelverket. Maria Wassén påpekar att det ska klargöras att det inte är ett alternativ att inte ta ut en sanktionsavgift om inspektören upptäcker en överträdelse av en föreskrift. I rapporten uppger 40 procent av inspektörerna att de någon gång avstått från att ta ut en avgift.
– Vi kan inte göra så. Det finns inte utrymme för det i lagstiftningen. Det behöver finnas en större tydlighet i styrningen om vad vi får göra och vad vi inte får göra.

Myndigheten behöver också se över den interna incidentrapporteringen. Antalet inspektörer som i rapporten uppger att de utsatts för hot och våld i samband med att de lägger en sanktionsavgift är fler än vad verket känner till.
– Det här är förstås en viktig fråga för oss.

Enligt Mynaks rapport har Arbetsmiljöverket inte nått ut tillräckligt väl med information om regelverket. Maria Wassén konstaterar att det finns information på myndighetens hemsida och att det gjordes omfattande informationsinsatser när regelverket förändrades för tio år sedan.
– Vi har inte anledning att ifrågasätta resultatet och det här är en av de saker som vi behöver fördjupa oss mer i. Vi behöver fundera över vilka kanaler som kan vara bäst.

Samtidigt tillägger hon:
– Men vad är vårt ansvar och vilket ansvar kan vi lägga på arbetsgivaren att hålla sig informerad?

Arbetsgivarna efterfrågar mer vägledning om vad de ska göra för att göra rätt och inte få en sanktionsavgift. Vad gör ni åt det?
– Som myndighet kan vi inte agera rådgivare. Vi får inte det, då går vi utöver vårt mandat.

Vad tänker du kring det?
– Det händer att vi möter en frustration. Men vi kan inte säga hur arbetsgivaren ska agera i ett enskilt fall. Vi kan däremot säga att det finns rättsfall som ger vägledning och hänvisa till parternas gemensamma kunskapsorganisationer som exempelvis Prevent och Sunt Arbetsliv.

I rapporten uppger hälften av de lokala parterna på arbetsplatserna att avgifterna har förbättrat arbetsgivarnas förutsättningar att göra rätt i framtiden genom att kunskapen om risker och lagstadgade krav har ökat. Det betyder samtidigt att den andra halvan anser att avgifterna inte lett till mer kunskap. Hur ser ni på det?
– Vår målsättning är förstås att så många som möjligt ska kunna förstå regelverket. Vi hoppas att de nyskrivna reglerna ska vara enklare att förstå och tillämpa.
– Det är också viktigt att förstå att när vi har beslutat om en sanktionsavgift så slutar inte arbetet. Utgångspunkten är att vi lägger ett inspektionsmeddelande eller ett föreläggande samtidigt som sanktionsavgiften blir aktuell. Vi följer sedan upp själva situationen, bristen, som ledde fram till besluten. Utifrån rapporten kan man tro att det inte händer något mer, men vi håller i tills vi sett att vår inspektion har lett till avsedda förbättringar.

Biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg har också fått rapporten. På en fråga från riksdagsledamot Johanna Haraldsson (S), i slutet av mars, svarade ministern att hon tagit del av rapporten med stort intresse och att slutsatser och lärdomar beaktas vid de fortsatta övervägandena gällande Arbetsmiljöverkets sanktionsavgifter.