Skolmiljön är svår för många hemmasittare
SKOLMILJÖN En god arbetsmiljö i skolan är särskilt viktig för sårbara elever, det menar forskaren Tobias Forsell. Och även om arbetsmiljölagen gäller för elever omfattas de inte av föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö.
Text : Karin Nilsson
Publicerad: 2026-03-06
Vad som gör att elever har så kallad problematisk skolfrånvaro och är hemma från skolan helt eller delvis är en fråga med många svar. Det handlar om allt från mobbning, känsla av utanförskap, psykisk ohälsa, hur kraven i läroplanen ser ut, en stökig miljö i klassrummet och svårigheter att få de anpassningar som exempelvis elever med någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning behöver.
Det menar företrädare för föräldranätverket Rätten till utbildning och forskaren i pedagogiskt arbete, Tobias Forsell. Elevernas arbetsmiljö, sedd som hur de har det i klassrummet, i korridoren och på skolgården, är en av de många faktorer som påverkar dem och deras möjligheter att fullgöra sin skolplikt.
– För många är det en stressande arbetsmiljö i skolan. Men det är hela den sammanlagda miljön som blir ett problem, konstaterar Christian Wettergren på föräldranätverket Rätten till utbildning.
Han påpekar att många elever med så kallad problematisk skolfrånvaro har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, npf, som adhd eller autism som gör dem extra känsliga för olika intryck i miljön.
– Särskilt flickor anstränger sig för att klara av skolan, dölja sin funktionsnedsättning och passa in. Det är inte ovanligt att när de här barnen kommer hem släpper de på trycket och får ett sammanbrott, säger Christian Wettergren.
Enligt honom skulle en lugnare miljö i klassrummet, som färre bilder och mindre information på väggarna, lägre ljudnivå och mindre klasser, hjälpa. Även tydliga och förutsägbara lektioner där läraren börjar med att berätta syftet och vad som ska hända skulle underlätta.
– Både lärmiljön och arbetsmiljön skulle behöva struktureras så att den inte överstimulerar de här eleverna. Jag tror att mycket av lösningen ligger i att förbättra arbetsmiljön för både elever och lärare.
Även doktorn i pedagogiskt arbete Tobias Forsell, som har skrivit en avhandling om elever med så kallad problematisk frånvaro, betonar att lärarnas arbetsmiljö och förutsättningar är viktiga. Det handlar om hur skolan är organiserad och vad lärarna har för möjligheter att planera, strukturera och ge stöd och stimulans till eleverna.
– I dag ställs det ganska stora krav på att lärare ska jobba med hela eleven och då behöver lärare också få tid till det. Men många lärare och elever signalerar samma sak i dag: elever kommer inte till skolan för de får inte den hjälp de har behov av och lärare upplever att de inte riktigt hinner med att ge varje elev vad den behöver, säger Tobias Forsell.
I förslaget till regeringens nya arbetsmiljöstrategi skriver utredarna att tryggheten i skolan minskat över tid. Vad kan det spela för roll för hemmasittarna?
– Många, men inte alla elever med hög skolfrånvaro, har en npf-diagnos. Man brukar säga att det är ungefär 75 procent. En diagnos är en sårbarhetsfaktor och de här eleverna har svårare att hantera olika typer av utmaningar.
Skulle bättre arbetsro i klassrummet och bättre förutsättningar för lärarna hjälpa?
– Det finns inte bara en lösning på det här. Men det finns förbättringar att göra vad gäller lärarnas arbetsmiljö och förutsättningar. Jag ser också det här som ett fenomen i samhället där vi har psykisk ohälsa kopplad till skolfrånvaro. Med tanke på att diagnoserna ökar så är det fler elever som är i ett utsatt läge.
Hur eleverna har det i skolan regleras av flera olika lagar och följs upp av flera myndigheter: Skolverket, Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen. Myndigheterna har lite olika fokus, men arbetsmiljölagen gäller, både för elever och lärare. När det handlar om den fysiska arbetsmiljön som krav kring buller och ventilation gäller arbetsmiljölagen utan inskränkningar. Även föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete, sam, gäller. Men föreskriften som talar om hur arbetsgivare ska arbeta med bland annat de organisatoriska och sociala frågorna, som arbetsbelastning och kränkande särbehandling, gäller inte för elever och studerande.
– När vi ser vilka risker som arbetsgivarna ska arbeta med, i den här föreskriften, så lämpar de sig inte för en studiemiljö, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig inom osa-frågor på Arbetsmiljöverket som också varit med och tagit fram föreskriften.
Han menar att kraven i föreskriften på balans mellan krav och resurser inte fungerar i en studiesituation.
– Obalansen är en del av att vara student. Du har inte resurserna. Det är ju det man skaffar sig genom lärandet. Föreskriften är skriven för en arbetssituation med arbetsuppgifter och vilka resurser som finns för att lösa dem.
Peter Ramsjö är doktorand i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet och skriver sin avhandling om hur arbetsmiljölagen fungerar i skolan. Han konstaterar att Arbetsmiljöverket är en myndighet som har rätt att utforma föreskrifter på det sätt myndigheten själv anser är mest lämpligt. Han har inte funderat så mycket på att osa-föreskriften inte gäller elever, men ger en spontan kommentar.
– Det är ju ett lite märkligt undantag ändå, när stora delar av arbetsmiljölagstiftningen i övrigt omfattar elever. Att en grupp ofta upplever obalans i krav och resurser är ett argument som kanske inte helt övertygar mig.
Frågor om varför osan inte gäller ställs till Arbetsmiljöverket då och då från bland annat studentrepresentanter, enligt Ulrich Stoetzer på verket. Han inser att det kan vara svårt att förstå varför elever undantas från hela föreskriften som ju handlar om flera olika områden. Han betonar att de sociala och organisatoriska frågorna hänger ihop och att det dessutom blev juridiskt krångligt att låta olika delar av föreskriften gälla för olika verksamheter.
– Föreskriften är en helhet. Det hade varit svårt att göra undantag.
Känner ni er trygga med att eleverna ändå får det skydd som de behöver?
– Sam-föreskriften gäller, även för elever och studenter, och det finns även regler om kränkande behandling i skollagen. Vi vet också att vi är fler myndigheter med lagar och regler kring studiesituationen, säger Ulrich Stoetzer.
Han påpekar att osa-föreskriften talar om hur arbetsgivaren ska arbeta för att minska exempelvis ohälsosam arbetsbelastning generellt på arbetsplatsen och att den inte hanterar enskilda individers behov.
– Kanske är osan inte till så stor hjälp ändå för de här eleverna.
Ulrich Stoetzer vet också att många skolor ändå använder föreskriften i det arbete som rör elevernas situation.
Christian Wettergren på föräldranätverket kan inte säga om det skulle göra någon skillnad för elevernas arbetsmiljö om Arbetsmiljöverkets föreskrift gällde även för elever i skolan. Men han ställer sig ändå frågande till verkets beslut.
– Jag tycker att det är orimligt. Jag har frågat Arbetsmiljöverket varför, men tycker inte att jag har fått något bra svar. Det är ju en viktig föreskrift med tyngd så den borde gälla. Elever med npf-diagnoser är ju mer utsatta för mobbning och kränkningar än andra så det här är viktigt.
Enligt Arbetsmiljöverkets hemsida ska Barn- och elevombudmannen, BEO, arbeta för att motverka kränkningar och trakasserier av elever och tillsammans med Skolinspektion övervaka att skollagens regler följs. Diskrimineringsombudsmannen hanterar diskrimineringslagen.
Christian Wettergren förklarar att också kommunerna ska ha system för klagomålshantering. Enligt honom ska de inkomna klagomålen användas för att förbättra.
– Vår erfarenhet är att det där inte fungerar. Vi upplever att det är svårt att ställa krav på miljön i skolan.
Juristen Peter Ramsjö tror att de regler som finns om kränkande behandling i skollagen överlappar de som finns i Arbetsmiljöverkets regelverk. Men han håller med Christian Wettergren om att systemet att anmäla kränkningar i skolan har blivit krångligare. När det gäller regler för att motverka stressrelaterad ohälsa är det annorlunda.
– Specifika regler om ohälsosam arbetsbelastning saknas men tanken är att elevhälsan ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande, säger Peter Ramsjö.
I förslaget till regeringens nya arbetsmiljöstrategi, som presenterades i början av sommaren 2025, är det ett ökat fokus på elevers och studerandes arbetsmiljö. Ett mål fram till 2030 är att elevers och studerandes arbetsmiljö uppmärksammas och inkluderas i större utsträckning i det systematiska arbetsmiljöarbetet inom skola och högre utbildning. Christian Wettergren på föräldranätverket tycker att det låter bra. Han är också nöjd med att regeringen vill satsa på ökad studiero och har givit i uppdrag till Socialstyrelsen och Skolverket att stödja elever med hög skolfrånvaro.
På Arbetsmiljöverket är man också positiv till de förslagen i strategin och lyfter i sitt remissvar på strategin fram att elever och studenter borde omfattas av flera mål: målen om minskad psykisk ohälsa, minskade stressrelaterade problem samt målet om att förebygga kränkande särbehandling och diskriminering. Men sin föreskrift har verket inga planer att ändra.
– Just nu finns det inga sådana tankar. Men det är inte så att vi släpper elevernas situation, säger Ulrich Stoetzer.
Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.
