Miljoner i rehabstöd fryser inne
STÖD Mer rehabilitering behövs, men trots det används inte alla pengarna som finns att få på Försäkringskassan. Mer information behövs. Regeringen rekommenderades att se över stödet, men ännu har inget hänt.
Text : Karin Nilsson
Publicerad: 2022-12-21
Det arbetsplatsnära rehabiliteringsstödet är tänkt att stötta arbetsgivare när de köper vissa rehabiliteringstjänster. Arbetsgivare kan exempelvis få bidrag för att ta fram en plan för hur en medarbetare ska kunna börja arbeta igen. Stödet betalas ut av Försäkringskassan men är välkänt oanvänt. 2018 ändrades stödet med förhoppningen att fler och även mindre arbetsgivare skulle använda det. Ett maxbelopp infördes, liksom fler tjänster som berättigade till stöd. Men inte något år har de pengar som staten avsatt gått åt. Regeringen skriver i höstbudgeten att de räknar med att endast 100 miljoner kronor, av de i år avsatta 150 miljonerna, används. Men sedan dess har Försäkringskassan skrivit ned prognosen till 72 miljoner.
Lise-Lotte Argulander, arbetsmiljöexpert på Företagarna med många små företag som medlemmar, är inte förvånad. – Försäkringskassan har en på många sätt bra hemsida, men företagen vet inte att det här stödet finns och inte vad de ska leta efter. De behöver mer riktad information. Här har Försäkringskassan gjort en miss.
Hon konstaterar att myndigheterna och regeringen måste tänka till om de vill öka användandet och efterlyser någon form av utskick från Försäkringskassan direkt till arbetsgivare med anställda i sjukskrivningsprocessen. Många företagare har utländsk härkomst och behov av enklare svenska, påpekar Lise-Lotte Argulander.
Företagen behöver mer riktad information. Här har Försäkringskassan gjort en miss.
- Lise-Lotte Argulander, arbetsmiljöexpert på Företagarna.
Har inte arbetsgivare, även om de är små, ett eget ansvar att ta reda på vad det finns för möjligheter?
– Jo, men de allra minsta företagen, med fyra till fem anställda, har inte resurser att avsätta. Det finns så många andra regler de måste ha koll på och arbetstagare blir inte sjuka så ofta. Sex av tio har inte kollektivavtal och får på så sätt inte heller stöd och hjälp från facket med sådant här.
– Vad jag får höra är inte heller Företagshälsovårdens utbud anpassat för de mindre företagens behov.
Lise-Lotte Argulander påpekar att om inte stödet används eller anpassas bättre för de företag hon företräder kanske det är dags att tänka om.
– Annars kan pengarna lika gärna läggas på något annat i sjukskrivningsprocessen.
Den sammanställning som Allt om arbetsmiljö har gjort visar att det är den privata sektorn som använt stödet mest. Det gäller oavsett om man tittar på siffrorna över tid, totalt utbetalt stöd sedan 2018, eller i antalet individer som stödet beviljats för. Sedan följer kommuner, staten och regionerna. Eftersom summorna inte satts i relation till antalet anställda i respektive sektor är det svårt att analyser summorna djupare. Men det är tydligt att regionerna använder stödet väldigt lite.
Anders Westlund, utredare inom arbetsmiljö på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, spekulerar i att stödets konstruktion påverkar och att utformningen inte passar stora arbetsgivare.
– Många kommuner och regioner har flera tusen anställda. 200 000 kronor per år, och 10 000 kronor per anställd fylls då snabbt upp. Kanske att man i ett sådant läge inte väljer att bygga upp en organisation för att hålla reda på vilka som sökt stöd.
Han påpekar att det finns mindre kommuner vilket skulle kunna förklara att kommunerna använt stödet mer. Han tror dock att rehabiliteringsansvariga i sektorn känner till stödet och tillägger att SKR alltid informerar om det på olika kurser.
Det är synd om inte pengarna används mer. Det här är ett bra stöd.
- Anders Westlund, utredare inom arbetsmiljö på Sveriges Kommuner och Regioner.
– Det är synd om inte pengarna används mer. Det här är ett bra stöd. Det borde ligga i Försäkringskassans intresse att analysera varför det ser ut så här för att få en högre ansökningsgrad.
På den förra regeringens uppdrag utredde Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, stödet. ISF konstaterade, i rapporten som kom för ett år sedan, att det inte blev som det var tänkt. Stödet användes mindre än före det ändrades och fortfarande mer av de större arbetsgivarna. Rapportförfattarna bedömde att bidragets storlek på 10 000 kronor per arbetstagare och kalenderår inte var tillräckligt stort i förhållande till de resurser som krävs för att använda stödet. Eftersom ersättningen betalas ut i efterhand kunde det vara svårt på stora arbetsplatser att veta om någon annan redan förbrukat medlen. Rapportförfattarna menade också att det kunde vara krångligt att förstå vilken typ av insatser som gav rätt till bidraget.
Ett maxbelopp gjorde också att stora företag använde stödet mindre än tidigare, exempelvis sjönk kommunernas användande. Ett problem ur ett jämställdhetsperspektiv eftersom stora arbetsgivare i offentlig sektor har stora problem med sjukskrivningar främst bland kvinnor, påpekade rapportförfattarna.
ISF uppmanade regeringen att se över bidraget och Försäkringskassan att bli bättre på att sprida kunskapen om stödet. Försäkringskassan delar rekommendationerna.
Vi har försökt att höja kunskapen om stödet, men det kan även behövas andra åtgärder
- Terese Östlin, nationell samordnare för sjukförsäkringen på Försäkringskassan.
– Vi har försökt att höja kunskapen om stödet, men det kan även behövas andra åtgärder, säger Terese Östlin, nationell samordnare för sjukförsäkringen på Försäkringskassan.
Både på den egna hemsidan, via lokala och regionala samverkansansvariga, på sociala medier och i annonskampanjer har Försäkringskassan försökt att informera.
– Vi har informerat fortlöpande, men satsat mer under det senaste året. Vid sidan av mediakampanjer har vi bland annat skrivit brev till hr-chefer på medelstora företag.
Enligt Terese Östlin ser satsningarna ut att ha givit resultat. En större del av stödet till de privata bolagen går numera till små- och medelstora företag. Försäkringskassan räknar också med att utbetalningarna ökar i år till 72 miljoner kronor, jämfört med 49 miljoner förra året.
Skulle det gå att exempelvis skicka information om stödet till arbetsgivare som har medarbetare i sjukskrivningsprocessen?
– När vi på olika sätt har kontakt med arbetsgivare som har medarbetare i sjukskrivningsprocessen, informerar vi om stödet. Vi tar också upp det regelbundet i samverkansforum med arbetsgivar- och branschorganisationer. Utöver detta har vi erbjudit att berätta om stödet på arbetsgivarorganisationernas plattformar. En del har nappat på detta, andra inte.
Terese Östlin hoppas att stödet ska användas mer, men att utformningen är en fråga för regering och riksdag.
På Socialdepartementet har ännu inget hänt med rekommendationerna i ISF:s rapport.
– De var med i vår beredning, men det fattades inga beslut. Sedan kom riksdagsvalet emellan, säger Peter Wollberg, tjänsteman på socialförsäkringsenheten.
Han tillägger:
– Rekommendationerna ingår i det fortsatta arbetet. Men jag kan inte svara på om stödet kommer att göras om. Det finns en ambition både från den nuvarande regeringen och den förra att sjukskrivna ska få stöd för att komma tillbaka till arbetet. Det här stödet är en del av det och Försäkringskassans information är viktig.
Bättre prognos för 2022
År Anslaget belopp Utbetalat belopp
2022 150 miljoner kronor 72 miljoner kronor
2021 150 49
2020 175 54
2019 218 48
2018 118 75
Inte något år har alla pengar som avsatts för det arbetsplatsinriktade rehabiliteringsstödet använts. Den längre stapeln visar hur mycket pengar som fanns avsatt, den lägre den summa som använts. Siffrorna för 2018 gäller från 1 augusti när stödet ändrades. Utbetalningarna för i år är en prognos från Försäkringskassan. Arbetsgivare kan ansöka till och med februari nästa år, 2023, om stöd.
Källa: Försäkringskassan.
Hälften i bidrag
Arbetsgivare kan få statligt bidrag för att köpa vissa arbetsplatsinriktade rehabiliteringsinsatser från till exempel företagshälsovården.
Bidraget täcker halva kostnaden men maximalt 10 000 kronor per arbetstagare och år och max 200 000 kronor per arbetsgivare och år.
Tjänster som ger rätt till bidrag kan vara att kartlägga eller utreda vilket behov av stöd eller åtgärder en medarbetare har för att kunna vara kvar eller återgå i arbete, att se över arbetsmiljön eller arbetsuppgifterna och föreslå anpassningar, arbetshjälpmedel eller ändrad arbetsteknik.
Mer information finns på Försäkringskassans hemsida.
Källa: Försäkringskassan och budgetpropositionen.
Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.
