Stressande att fastna i enkla arbetsuppgifter

Att för mycket arbete kan leda till stress är välkänt. Nu pekar forskare också på att så kallade illegitima arbetsuppgifter – att det man gör känns onödigt eller oskäligt – kan ge starka stressreaktioner.

Traditionellt har stressforskningen handlat om mängden arbetsuppgifter, och den stress som följer om man har för mycket att göra. Det kan handla om busschauffören som har för små tidsmarginaler i sina körningar eller industriarbetaren som står vid ett snabbt löpande band. Stressforskningen har helt enkelt fokuserat på de huvudsakliga arbetsuppgifterna men bortsett från de sidouppgifter många gör på jobbet.

Gunnar Aronsson, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet, är en av dem som forskat om så kallade illegitima arbetsuppgifter – sådant man utför fast man inte egentligen inte anser att det bör ingå i ens tjänst. Eller uppgifter som inte skulle behöva göras om arbetet organiserades bättre.

Gör man många uppgifter av den typen minskar möjligheten att använda sina yrkeskunskaper fullt ut, vilket kan slå hårt mot en persons självbild och identitet – och även orsaka starka stressreaktioner.

De illegitima arbetsuppgifterna kan vara av två slag. Dels onödiga, som att arbetsmoment tar väldigt lång tid, exempelvis för att datorsystem inte fungerar ihop. Dels uppgifter som man anser att någon annan yrkesgrupp borde göra. Gunnar Aronsson kallar det oskäliga uppgifter.

Det kan exempelvis handla om en läkare eller lärare som får sitta med mängder av administrativa uppgifter för att det inte finns någon administratör eller assistent på arbetsplatsen.

– Ju fler illegitima arbetsuppgifter, desto mer påfrestande är det, säger Gunnar Aronsson och fortsätter:

– Det skapar utmattning och det blir en irritation som följer med hela dagen. Man gör ständigt korta grejer som dyker upp men man hinner sällan ta tag i sin huvuduppgift. För vissa innebär det också längre arbetsdagar.

Gunnar Aronsson räknar upp flera verksamheter där han mött illegitima arbetsuppgifter. Han ger ett exempel från Akademiska sjukhuset i Uppsala där ortopedläkare för några år ständigt fick lägga mycket arbetstid på att jaga sängplatser till sina patienter. När fyra läkare fick hjärt- och kärlsjukdomar inom några få år fanns misstanken att dessa arbetsförhållanden hade påverkat.

Gunnar Aronsson har även gjort undersökningar med flera yrkesgrupper kring illegitima arbetsuppgifter. Läkare, skolledare, präster och högre tjänstemän inom näringslivet är de grupper han tittat närmare på.

Skolledarna och läkarna stack ut när det gällde stress på grund av illegitima arbetsuppgifter.

– Skolledarna ska hantera så mycket ärenden av alla slag att deras huvudarbetsuppgift trängs undan. De har svårt att hinna med sitt ledningsuppdrag, säger Gunnar Aronsson.