Svenskt Näringsliv: Sanktionsavgifterna är orättvisa och orimliga
Arbetsmiljöverkets bötes-system, sanktionsavgifterna, slår orimligt hårt mot företagen, menar Svenskt Näringsliv. Nu måste vi diskutera ansvaret för medarbetare som bryter mot säkerhetsföreskrifter, anser organisationen.
Publicerad: 2019-12-12
Sanktionsavgifterna infördes 2014 med målsättningen att få till en mer effektiv tillsyn av arbetsmiljön. Tidigare hade ett stort antal arbetsmiljöbestämmelser varit kopplade till straff och domstolsprocesser.
Men eftersom systemet ansåg ineffektivt, och de flesta anmälningar dessutom lades ner i brist på bevis, ersattes den juridiska processen med ett system där Arbetsmiljöverket dömde ut sanktionsavgifter.
Hittills är det främst inom tre områden som avgiften använts: brist på fallskydd, att det fattas trucktillstånd eller att det inte finns någon arbetsmiljöplan. Sedan avgiften införde har Arbetsmiljöverket tagit beslut om att döma ut runt 3000 sanktionsavgifter. Maxbeloppet är 1 miljon, och avgiften skiljer sig åt beroende på företagets storlek.
I en ny rapport, ”Ett arbetsmiljöansvar utan gräns – om ett sanktionssystem med brister och orimliga konsekvenser”, har Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv nu granskat hur sanktionsavgifterna fungerar. Kritiken är delvis hård.
Organisationen menar bland annat att för mycket ansvar läggs på arbetsgivaren. Som exempel tar Svenskt Näringsliv upp en situation när en arbetstagare brutit mot en säkerhetsföreskrift, trots att han eller hon varit medveten om vad som gäller.
Arbetstagarens medvetna brott mot reglerna är dock ytterst sällan en förmildrande omständighet när det gäller sanktionsavgifternas storlek, menar organisationen.
– Vår slutsats är att medarbetarens ansvar sätts ur spel och att arbetsgivarens ansvar blir utan gräns, säger Amelie Berg, rapportförfattare och arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv.
Hon och kollegan Anna Bergsten menar också att det finns flera andra problem kopplade till sanktionsavgifterna. Exempelvis att det är väldigt svårt att få en beslutad sanktionsavgift sänkt i domstol. De menar också att beräkningssystemet för avgifterna slår olika beroende på hur företag är organiserade (stora företag får högre avgift).
Rapporten presenterades i tisdags. Håkan Olsson, ställföreträdande generaldirektör på Arbetsmiljöverket var med under presentationen. Han menade att rapporten på ett bra sätt tog upp brister i nuvarande system, och att synpunkterna kommer att finnas med i den utvärdering av sanktionsavgifterna som myndigheten ska göra nästa år.
Samtidigt menade Håkan Olsson att avgiftssystemet i huvudsak fungerat väl, och har påverkat arbetsmiljöarbetet i positiv riktning
– I stora drag fungerar del väl. Men vi har förbättringsområden, delar vi måste skruva på, säger han.
Håkan Olsson såg inte heller någon möjlighet att Arbetsmiljöverket skulle väga in de anställdas beteende, och eventuella brott mot säkerhetsföreskrifter, när en sanktionsavgift döms ut.
– Nej, det ligger inte i vårt uppdrag, då är vi inne på arbetsrätten. Vi arbetar utifrån arbetsmiljölagen, säger han och syftade på att lagen lägger ansvaret för arbetsmiljön just på arbetsgivaren.
//OSCAR MAGNUSSON
En längre och fördjupad text kring sanktionsavgifterna kommer att finnas med i Du&jobbet 1/2020.
Publicerad: 2019-12-12
Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.