Svidande kritik mot AV:s regelförenklingar

Sedan 2016 har Arbetsmiljöverket arbetat med att förnya arbetsmiljöns regler. Enligt verket är målet med en ny struktur att det ska vara lättare att överblicka, hitta och förstå reglerna. Arbetsmarknadens parter har bjudits in till möten och fått lämna synpunkter. När svaren i remissrunda två nu har kommit in är missnöjet är stort.

LO har gått igenom över tre tusen sidor text med avsändare Arbetsmiljöverket, och hämtat in synpunkter från medlemsförbunden.

– Vi vill ha ett regelverk som stödjer arbetet lokalt, som inte sänker skyddsnivån och som stödjer de olika rollerna. Nu har arbetsgivarens roll blivit tydligare medan skyddsombudens tyvärr har blivit otydligare. Det skapar en obalans och en maktförskjutning, säger Carola Löfstrand, utredare på LO, med arbetsmiljöfrågorna på sitt bord.

LO saknar framför allt de tidigare skrivningarna om att det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ske i samverkan. Finns ett sådant påbud inte tydligt formulerat i föreskrifterna riskerar skyddet för arbetstagarnas arbetsmiljö att försvagas.

Känner inte de flesta arbetsgivare till att det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ske i samverkan?

– Nej. Skyddsombuden involveras allt oftare inte som de ska. Det gäller framför allt mindre kunniga arbetsgivare och nya arbetsgivare från andra länder som inte anpassat sig till den svenska arbetsmarknaden.

Carola Löfstrand förklarar att Arbetsmiljöverket inte har tillsyn över just det kapitlet i arbetsmiljölagen som förtydligar samverkan mellan parterna. Det är i stället parternas uppgift.

Carola Löfstrand. Foto: LO

Men det betyder inte att myndigheten bör låta bli att informera om hur samverkan, enligt arbetsmiljölagen, ska gå till, menar hon.

– Med tanke på att många har otrygga anställningar och inte vågar framföra synpunkter är det extra viktigt att skyddsombudens roll är tydlig och värnas av verket. Man har ju oftast inte arbetsmiljölagen i handen ute på golvet utan föreskrifterna – så samverkansskyldigheten måste framgå även där.

LO säger sig i grunden vara positiv till att regelverket förändras, men menar att det nuvarande förslaget riskerar att leda till onödiga konflikter kring tolkningar.

– Nu blir 67 föreskriftshäften 15. Man bantar ned regelverket rejält och omformulerar reglerna så att de omtolkas och får en annan innebörd, säger Carola Löfstrand.

Hon menar att Arbetsmiljöverket har tagit ett för stort grepp.

– Regelverk växer normalt fram och följer utvecklingen i arbetslivet. Det här är något helt annat. Det är mer en helt ny tolkning av arbetsmiljölagen eftersom föreskrifterna tolkar lagens tillämpning. Det här är en väldigt stor förändring.

Ni skriver att ni inte kan ställa er bakom förslaget. Vad menar ni?

– Myndigheten har förstås sin fulla beslutanderätt. Men vi tror inte att det var lagstiftarens tanke att en generaldirektör ska kunna besluta om att göra om regelverket så totalt utan att det är väl förankrat och erkänt av parterna.

– Vi hoppas att vår jättetydliga markering ska göra att man lyssnar på våra förslag till lösningar. Jag tycker att de ska skjuta på det här ytterligare ett år till och i nära dialog med oss parter se till att det blir ett regelverk som även vi tror på. Det är viktigt att inte regelverket skapar onödiga konflikter lokalt.

Även TCO och Saco avstyrker förslaget. TCO har samma uppfattning som i den förra remissrundan och

anser att en omfattande om- och genomarbetning av förslaget behövs, Saco likaså.

– Jag har pratat med våra medlemsförbund och vi menar att det är alltför mycket som nu är bra som går förlorat. Förslaget lever varken upp till vår eller verkets uttalade ambition, säger Karin Fristedt, utredare på Saco.

Både TCO och Saco lyfter fram att det är ett stort problem att de allmänna råden, som förtydligar paragraftexterna i föreskrifterna, till stor del tas bort. Problematiskt är också att Arbetsmiljöverket tar bort paragrafer i vissa föreskriftshäften, påpekar Karin Fristedt. Hon exemplifierar med att i föreskrifter om hot och våld tas paragrafen om att arbetstagaren ska ha rätt till tillräcklig utbildning, information och instruktioner bort med hänvisning till att det redan framgår av den sjunde paragrafen i föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete, Sam.

– Idag när man går igenom ett föreskriftshäfte får man en helhetsbild och förstår vad man ska göra inom det området. Men om en chef och ett skyddsombud i framtiden sätter sig efter en incident rörande hot och våld behöver de ha koll på flera krav i fler olika föreskrifter. Risken är att det som inte står i den specifika föreskriften tappas bort.

– Det ska vara så enkelt och tydligt som det bara går. Men det har blivit krångligare, särskilt för den som är ny som skyddsombud.

Karin Fristedt. Foto: Knut Padra Pedersen

Karin Fristedt är positiv till Arbetsmiljöverkets tanke att det systematiska arbetsmiljöarbetet ska genomsyra regelverket. Men tycker att det blivit tvärtom.

– När de tar bort så många allmänna råd och hänvisningar till Sam så blir Sam-föreskriften i stället mer osynlig i den samlade textmassan.

Skyddsombudens roll och kraven på samverkan har också blivit mindre tydlig, bland annat genom att beskrivningar om vad och hur samverkan ska ske har försvunnit i de allmänna råden, enligt Karin Fristedt.

– Vi menar att det här regelverket är ett sämre verktyg för våra skyddsombud. Det riskerar att leda till ett sämre skydd. Vi har efterfrågat en analys av konsekvenserna av att så stor del av de allmänna råden försvinner, men verket har inte velat göra någon, säger Karin Fristedt.

Kritiken är hård även från fackförbunden Sveriges Ingenjörer och Akavia, med många distansarbetande medlemmar. I en gemensam debattartikel i nättidningen Alltinget skriver de att Arbetsmiljöverket har misslyckats. Förbunden menar att ””…luddiga formuleringar och förenklingar har prioriterats framför tydlighet…”. De vill att Arbetsmiljöverket gör ett omtag och tar hänsyn till att arbetslivet har förändrats. En genomgång av vad som gäller vid långvarigt arbete på distans behövs, påpekar förbunden och hänvisar bland annat till att skrivningar om användning av bildskärmar har tagits bort.

Även arbetsgivarna är missnöjda. Där finns både kritik och oro för otydliga formuleringar, onödigt detaljerade skrivningar, stora textmassor och förändrade kravnivåer fast dessa inte skulle ändras, påpekar Malin Nilsson, arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv.

– Arbetsmiljöverket regelförnyelse har i vissa fall lett till att innehållet har förändrats. Det har gjort att vi har varit tvungna att fokusera på innehållet i detalj och inte kunnat fokusera helt på strukturen.

Malin Nilsson. Foto Stefan Tell

Svenskt Näringsliv anser, liksom övriga parter, att det är bra att reglerna ses över, men att det inte har blivit bra. Malin Nilsson menar att det inte har blivit ”lätt att göra rätt”, som varit verkets ambition. Organisationen avstyrker dock inte förslaget.

– Det är mycket som ännu är oklart. För att värdera nyttan behöver vi se hur det digitala verktyget ser ut och fungerar och hur regelmassan presenteras på verkets hemsida.

Malin Nilsson hoppas att mycket av den information som nu finns i de allmänna råden används även i framtiden. Hon konstaterar att det återstår ett omfattande pedagogiskt arbete för Arbetsmiljöverket när regelverket ska göras tillgängligt och sökbart på myndighetens hemsida.

På Svenskt Näringsliv är man förvisso nöjd med att ha fått lämnat synpunkter en andra gång men menar att hela arbetsprocessen varit onödigt krånglig.

– Vi har gjort så gott vi har kunnat och försökt minimera risken att missa något. Men när det nya regelverket träder i kraft vill vi ha möjlighet att lämna synpunkter. Vi hoppas också att Arbetsmiljöverket utvärderar förändringen och tar till sig av våra synpunkter även då.

Karin Fristedt på Saco håller med – en utvärdering kommer att behövas.

– Nu har vi lämnat våra synpunkter. Vi hoppas att Arbetsmiljöverket läser och tar till sig detta. Det ligger i allas vårt intresse att vi får ett regelverk som blir praktiskt användbart.