Tomas Strömberg, Malmberget

”Tomas är ett huvudskyddsombud som ständigt sliter för att förbättra arbetsmiljön för gruvarbetarna. Han är så gott som alltid tillgänglig för medlemmar eller företaget oavsett om det är dag, kväll eller helg. Det är en person som bör uppmärksammas för sitt stora arbetsmiljöengagemang”.
Så motiverar Tomas Nilsson, Gruvfyrans ordförande i Malmberget, att han nominerat Tomas Strömberg till Du&jobbets tävling Stora skyddsombudspriset 2010.

Tomas Strömberg är huvudskyddsombud för underjordsarbetarna i gruvan i Malmberget. Huvudskyddsombud ovan jord är Lars Olausson, som för övrigt också blivit nominerad till Du&jobbets tävling.

Tomas Strömberg har jobbat hela sitt vuxna liv under jord i gruvan. Han började för drygt 20 år sedan som ortdrivare, längst fram i fronten av gruvbrytningen. För fem år sedan blev han tillfrågad om han ville bli skyddsombud
– Kollegorna såg väl att jag brydde mig om arbetsmiljön, säger han.

Huvudskyddsombud har han varit i två år nu, ett uppdrag som är på heltid. Att arbeta under jord är fortfarande riskabelt, säger han, även om mycket har blivit bättre under den tid han jobbat i gruvan.
– Tekniken har förbättrats, vi lär oss mer om hur berget fungerar, hur man driver och förstärker det för att hindra ras. Man måste ha respekt för berget.

Fortfarande inträffar det tillbud och olyckor, ifjol anmäldes 53 tillbud i Malmberget, även om dödsfallen har blivit allt färre i gruvorna. Han konstaterar att Malmberget klarat sig från dödsolyckor på senare år, men att det förekommit i Kirunagruvan. För ett par år sedan dödades en lastbilschaufför sedan han fått rasmassor över sig. Det ledde till en skärpning av säkerhetsarbetet med att säkra berget. Något som skett sedan länge i Malmberget, beroende på att det är annorlunda förhållanden där.
– Vi har tjugo olika malmkroppar i Malmberget och driver i tio av dem. I Kiruna har man en enda malmkropp.

Malmen bryts allt djupare ner i berget. När Tomas Strömberg började arbeta i gruvan 1988 bröt LKAB malm på 600 meters nivå. Nu är en kilometer ner i berget och om två år öppnar man en ny huvudnivå, 1 250 meter djup. Det innebär också att de seismiska rörelserna blir större, trycket i berget ökar. Det ställer ökade krav på säkerheten, menar Tomas Strömberg. LKAB använder ett seismiskt övervakningssystem och upptäcker man seismiska aktiviteter spärrar man av de farliga delarna.

Skalv i gruvorna i Kiruna och Malmberget är inget onormalt och många boende kan tydligt känna av dem.
– Det är värrre för de anhöriga som kan bli oroliga. I gruvan känns det inte alltid så väl, säger Tomas Strömberg.

Det mesta av gruvarbetet under jord sker maskinellt numera. Det är bara vid så kallad skyddsskrotning som en del kan göras manuellt, när erfaren personal letar efter lösa stenar och block och inspekterar sprickor. Annars sitter gruvarbetarna i hytten till maskiner som borrar, laddar, spränger och lastar.
– Det innebär mycket ensamarbete, monotona rörelser och vibrationer. Vi roterar mellan olika arbetsmoment för att minska risken för belastnings- och vibrationsskador.

LKAB använder många entreprenörer men Tomas Strömberg tycker att man har bra koll på arbetsmiljön även hos dem. Skyddsutrustningen under jord är det också sällan någon som slarvar med.
– Man ska vara säker under jord. Jag försöker stötta de sjuttio lokala skyddsombud vi har och se till så att de har rätt utbildning, för att kunna känna sig trygga i sitt uppdrag. De är experter på sitt område.

I skyddsarbetet under jord ingår också trafiken. 6 000 passeringar per dygn sker med fordon och många kör för fort, tycker Tomas Strömberg, som vill ha bättre trafikvett och att förarna följer trafikreglerna.

Det han tycker är bra med att vara skyddsombud är att han kan få igenom förändringar, till exempel bättre metoder för att förstärka berget.
– Företaget tar säkerheten på allvar, vi drar åt samma håll. Men jag kan få pisk för en del beslut och åtgärder, både av chefer och arbetare. De kan vara vana att ta genvägar i en del fall och får tänka om för att få bättre säkerhet. En del tycker det är onödigt. Jag vill att man pratar om säkerhet och arbetsmiljön på fikapauser, så det blir en naturlig del i arbetet.

Det som kan vara tungt är att saker tar tid. LKAB är ett stort företag och allt sker inte på en dag.
– Man får tjata och ibland är det enorma långbänkar. Handlar det om större investeringar för att få bättre arbetsmiljö ska det förankras högt upp i hierarkin och sånt tar tid.