Så har distansarbetet fungerat

Personer som inte själva valt att arbete hemifrån mår sämre och upplever fler konflikter mellan jobbet och privatlivet än andra distansarbetare. Detsamma gäller också de som arbetar på distans mer än vad de själva önskar.

Professor Marina Heiden, vid Högskolan i Gävle, forskar på hur distansarbete upplevs när det inte är frivilligt. Enligt hennes forskning är det däremot ingen skillnad i hur man mår mellan de som distansarbetar mindre än vad de önskar och de som distansarbetar i den omfattning de själva vill. Det framkom på ett seminarium om pågående forskning kring distansarbete, som arrangerades av försäkringsbolaget Afa i veckan.

De som arbetar från hemmet blir inte stillasittande mer än vid kontorsarbete. Båda grupperna rör på sig ungefär lika mycket.

– När vi gjorde objektiva mätningar av hur man satt, stod och rörde sig såg vi inga större skillnader mellan de dagar personerna jobbade hemifrån och när de var på kontoret, säger Marina Heiden.

Däremot visar hennes preliminära resultat att personerna sov i genomsnitt 30 minuter mer per natt när de jobbade hemifrån.

– Sömn är bra för återhämtning, konstaterar hon.

Forskarna på seminariet framhöll också hur viktigt det är med rutiner vid hemarbete. Med dess hjälp kan individen lättare hantera gränsen mellan arbetsliv och privatliv.

– Man mår bättre om man har rutiner, säger professor Kristina Palm vid Karlstad universitet.

Det handlar om sådant som att gå upp vid samma tid varje arbetsdag, gärna ta en promenad innan man startar datorn, ta kaffepaus vid tio, ha matlåda som värms i mikrovågsugnen vid lunchtid och stänga av datorn vid arbetsdagens slut precis som på kontoret.

– Det finns olika sätt att hantera detta och skapa sig rutiner. För en del personer är det är enklare att stänga av arbetet vid dagens slut när man jobbar hemifrån, säger Kristina Palm.

Forskning som universitetslektor Adesuwa Omorede, vid Mälardalens universitet, genomför visar på ökat engagemang i arbetsuppgifterna vid hemarbete. Vid distansarbete fokuserar arbetstagaren mer på uppgiften, får mer tid till förberedelser och reflektioner, vilket upplevs som positivt.

Men hon såg också negativa effekter:

– När anställda hade problem därför att uppgiften var svår, oklar eller komplex fick de inte support från sina chefer. Då sjönk produktiviteten, säger universitetslektor Adesuwa Omorede.

I sin forskning har hon sett ett ökat engagemang från arbetsgivarna i psykosociala frågor och välbefinnande sedan pandemin startade. Vid distansarbete hör chefer i allt högre grad av sig till medarbetarna med frågor om hur arbetet går och hur den enskilde mår.

– När dessa frågor prioriteras i organisationen kan det minska stressen och känslan av social isolering, säger hon.

Men distansarbete kan var svårt på arbetsplatser där uppdragen utförs i team. Docent Frida Pemer på Handelshögskolan i Stockholm, har studerat projektbaserat arbete i pandemins spår.

Även här steg produktiviteten vid hemarbete, men utmaningen blev samhörigheten i teamet när deltagarna flyttar hem.

– I stället för att vara en enhet slits teamet isär och blir en grupp av atomer. Särskilt svårt har juniora medarbetare att då utveckla sin professionella identitet. Cheferna har också svårt att se vem som behöver stöd vid hemarbete, säger Frida Pemer.