Tyngsta industrijobben kan identifieras

Nyhet-101028

Det konstaterar Catarina Nordander, överläkare vid Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet.

I sin forskning har hon mätt hur industriarbetare rör händer och armar samt vilken kraft de måste använda i olika moment. Hon har undersökt bland annat styckare och monteringsarbetare.

Hennes studier visar att det finns ett samband mellan en viss hastighet i handledsrörelser och fysiska besvär. Ju högre hastighet i rörelsen desto mer ont hade de undersökta i handled och arm. Både kvinnor och män drabbades, men kvinnor hade högre risk att skadas och hade mer besvär och sjukdomsdiagnoser. Sambandet fanns även för uppgifter som krävde mycket muskelkraft.

Kunskaperna skulle kunna användas för förbättra arbetsmiljön för de som har tunga och ensidiga rörelser – med färre arbetsskador som följd. Det går att sätta gränsvärden även för belastningsergonomi, det hänger bara på den politiska viljan, konstaterade hon på ett seminarium som anordnades under torsdagen.

Arbetsmiljöverket har en föreskrift om belastning, men den innehåller inga bindande regler. För andra omständigheter i arbetsmiljö, t ex buller, vibrationer och 300 olika kemiska ämnen, finns det däremot gränsvärde.

Enligt Catarina Nordander är det möjligt att sätta ett gränsvärden även för belastningsergonomi. Det handlar om att mäta exponeringen, mäta hur många som har besvär och blir sjuka, bevisa att det finns ett samband och sedan besluta om vilken risk man är beredd att acceptera.

– Man skulle kunna sätta ett värde för en viss hastighet i handledsrörelser, vilket skulle få bort de allra svåraste jobben. Alternativet är att sänka tempot eller att växla mellan arbetsuppgifter, sade hon.

Catarina Nordanders studie ingår i ett stort forskningsprogram om kvinnors arbetsmiljö inom industrin. Det drivs med stöd av AFA Försäkring. Läs mer om programmet här.