87 000 svar om tystnadskultur
TYSTNAD Nu kartläggs tystnadskulturen för första gången i svenskt arbetsliv.
Tystast är det i offentlig sektor, visar preliminära resultat, enligt Annette Nylund, på Mynak.
Text : Jonna Söderqvist
På Myndigheten för Arbetsmiljökunskap, Mynak, pågår ny forskning om tystnadskultur. Tre studier görs tillsammans med forskare vid Göteborgs universitet: en kunskapsöversikt av svensk och internationell forskning, en kartläggning av tystnadskulturen i Sverige och en internationell jämförelse. Studierna publiceras i höst. Allt om arbetsmiljö frågade Anette Nylund, analytiker på Mynak hur det går.
Vad visar de preliminära resultaten om förekomsten?
– Förekomsten i svenskt arbetsliv är i genomsnitt högre än förväntat. En tredjedel av de anställda upplever sig tystade. Offentligt anställda upplever generellt sett mer tystnad och tystnadskultur än anställda i näringslivet, vilket sammanfaller med att det är vanligt i kvinnodominerade branscher.
Hur uppstår en tystnadskultur?
– Tre aktörer samspelar: De som är tysta och undanhåller information, de som tystar andra och de som slår dövörat till. De tysta och censurerande är ofta kolleger och medarbetare, medan de döva ofta är ledningen.
– Ofta visar sig tystnadskulturen när organisationen ska hantera förändringar eller problem. Ju mer man hanterar dem genom att inte lyfta fram problem med tystnad, desto mer etablerar sig kulturen.
Vad kan tigandet leda till?
– I tidigare forskning har man tittat på orsakerna till att företag har gått i konkurs, eller misslyckats. Ofta beror det på att all kunskap inte har kommit fram för att medarbetare undanhåller information. Ledningen får inte den information som behövs. Tystnaden kan bli ett hinder för att utföra arbetet så bra som möjligt, och för organisationen att uppnå sina mål.
Varför är anställda tysta?
– Ett av de vanligaste motiven som anställda uppger är att det inte är någon idé att ta upp problem eller det som inte funkar, eftersom ingen skulle lyssna, eller att ingen förändring skulle ske. Ett annat motiv är rädsla för negativa konsekvenser.
– Ur ett arbetsmiljöperspektiv är det arbetsgivarens ansvar att ta itu med. Högsta chefen har ansvaret, men ofta har alla chefer på arbetsplatsen delansvar att skapa en öppen kommunikation och verktyg för att anställda, vid till exempel förändringar, kan bidra med sin kunskap. Arbetsgivare har ett egenintresse att motverka och häva tystnadskultur, eftersom den påverkar resultatet.
Varför startade ni undersökningen?
– Området är så outforskat. Det har gjorts få studier om tystnadskultur på svenska arbetsplatser, och det här är första gången en så här omfattande och bred studie har gjorts. Drygt 87 000 personer, anställda och chefer, inom olika branscher har svarat på enkäten som vi skickat ut. Resultaten är representativa för hela det svenska arbetslivet.
Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.
