Utbredd tystnadskultur bland läkare

Flera läkare vittnar, enligt Läkarförbundets rapport om tystnadskultur, att öppen kritik kan bemötas med repressalier som sämre löneutveckling, personangrepp, mobbing, härskartekniker och uppsägning. Det händer även att chefer ignorerar medarbetare som framfört kritik eller kallar dem illojala. Rena hot förekommer också efter kritik, det vill säga en muntlig eller skriftlig varning om drastiska åtgärder, fysiskt våld eller skadegörelse.

När kritik regelmässigt möts med tystnad eller i värsta fall repressalier uppstår till slut en tystnadskultur på arbetsplatsen, enligt rapporten. Och en utbredd tystnadskultur inom sjukvården drabbar i slutändan patienterna, konstaterar Läkarförbundet.

– En kultur som innebär att medarbetare inte vågar uppmärksamma brister innebär en allvarlig risk inom hälso- och sjukvården, säger Läkarförbundets ordförande Hanna Kataoka i ett pressmeddelande.

Majoriteten av dem som inte vågar framföra kritik överväger, enligt rapporten, att byta arbetsplats, gå ner i arbetstid eller helt lämna läkaryrket. Tystnadskultur är därför något som påverkar kompetensförsörjningen i branschen, konstaterar förbundet.

För att komma till rätta med tystnadskulturen föreslår förbundet bland annat att chefer kontinuerlig ser till att alla får komma till tals, blir lyssnade på och tar tag i problem som medarbetarna lyfter. Det systematiska arbetsmiljöarbetet lyfts också som viktigt.

– Tystnadskultur är en arbetsmiljöfråga som behöver tas på största allvar än i dag. Ett stort ansvar vilar på chefer på alla nivåer, men framför allt måste den högsta politiska ledningen göra upp med det klimat som gör att anställda inte vägar peka på fel och brister, säger Hanna Kataoka, i pressmeddelandet.

Rapporten bygger på en digital enkät som skickades ut i maj och juni 2025 till alla medlemmar i Läkarförbundet som arbetar inom hälso- och sjukvården. 16 738 personer svarade på enkäten.