”Varje dödsolycka är en tragedi”

Förra året uppmanade arbetsmarknadsutskottet regeringen att kartlägga orsakerna till dödsolyckorna i arbetslivet, en uppmaning som röstades igenom i riksdagen i mitten på april 2024. I sin första interpellationsdebatt i kammaren tackade den nya arbetsmarknadsministern Johan Britz, L, Johanna Haraldsson, S, ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott, för att hon lyfte den viktiga frågan om dödsolyckorna.

– Varje dödsolycka är en tragedi för de inblandade och oacceptabel för ett modernt arbetsliv, sade han.

Arbetsmarknadsministern, som har arbetsmiljöfrågorna på sitt bord, konstaterade sedan att enligt regeringens arbetsmiljöstrategi för åren 2021 - 2025 gäller en nollvision. Ingen ska behöva dö på eller av sitt arbete.

– Arbetsgivare måste förebygga både dödsolyckor och de arbetsmiljörisker som leder till ohälsa på längre sikt. Med kunskap och ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan sannolikt de flesta av dödsolyckorna i de arbetsrelaterade dödsfallen förebyggas, sade han.

Därefter gav han exempel på vad regeringen har gjort för att minska antalet dödsolyckor i arbetslivet. Arbetsmiljöverket ska bland annat årligen rapportera vad verket har gjort för att öka antalet fysiska oanmälda inspektioner. Verket har också fått 50 miljoner kronor i år för att skärpa kontrollen av arbetsmiljön och på så sätt förebygga dödsolyckor och andra allvarliga arbetsmiljörisker. Nästa år beräknas myndigheten få 75 miljoner kronor och från och med 2027 100 miljoner kronor per år för det arbetet.

Johanna Haraldsson sade att hon såg positivt på att Arbetsmiljöverket har fått mer resurser, men konstaterade samtidigt att för att leva upp till den internationella arbetstagarorganisationen ILO:s rekommendation om en inspektör per 10 000 sysselsatta behöver antalet inspektörer fördubblas.

Hon tog också upp att 2023 blev det dödligaste året på över ett decennium och att byggbranschen var värst drabbad. Hon nämnde hissolyckan på en byggarbetsplats i Sundbyberg i december 2023, där fem arbetstagare förlorade livet.

– Fyra dagar efter olyckan kunde arbetsgivaren fortfarande inte svara på om det var hans egna anställda som hade omkommit eller inte. Denna tragedi synliggör problemen i en bransch där ansvar urholkas av långa kedjor av underentreprenörer, där människors liv riskeras på grund av osund konkurrens och bristande kontroll.

Johanna Haraldsson efterfrågade ett ”stopp för de oändliga kedjorna av underentreprenörer”.

– Ju längre ner i kedjan man kommer, desto svårare blir det att säkerställa rimliga arbetsvillkor och att arbetsmiljöregler faktiskt följs. I varje led ska vinst tas ut. Och villkor och löner pressas.

Arbetsmarknadsminister Johan Britz återkom till att det systematiska arbetsmiljöarbetet är avgörande för att förebygga ohälsa och olycksfall. Och att en god säkerhetskultur innebär att alla på arbetsplatsen är medvetna om de risker som finns och har kunskap och vilja att minska dem.

– Utöver de enskilda arbetsgivarna har byggherren, projektören och byggarbetsmiljösamordnarna arbetsmiljöansvaret i byggprojektet.

Han tog också upp att byggbranschen sticker ut i olycksstatistiken. Och nämnde att regeringen har gett myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, i uppdrag att ta fram och sprida kunskap om säkerhetskulturen i byggbranschen.

Johanna Haraldsson sade att hon också tycker att säkerhetskulturen i byggbranschen är en viktig frågan.

– Men jag tror att man måste komma åt andra grundläggande problem innan man kan grädda med att tala om säkerhetskultur.

 Johanna Haraldsson nämnde att Socialdemokraterna har föreslagit att en kriskommission ska genomlysa vad som leder till dödsolyckor och andra allvarliga olyckor i byggbranschen och hur de kan förebyggas. Hon beklagade att förslaget inte fick gehör i riksdagen och konstaterade att utvecklingen har fortsatt.

Hon sade också att sanktionerna mot arbetsgivare som brister i sitt ansvar måste skärpas.

– Arbetsmiljöbrott borde kunna leda till näringsförbud. Den som upprepade gånger utsätter sina anställda för livsfara ska inte ha rätt att driva företag.

Johanna Haraldsson konstaterade också att skyddsombuden är viktiga för arbetsmiljön, men att anslagen till de regionala skyddsombuden inte har ökat i takt med kostnaderna.

Arbetsmarknadsministern nämnde att det vidtas åtgärder för att skyddsombuden ska bli fler. Han lyfte fram Arbetsmiljöverkets redovisning, där det framgår att för att stärka skyddsombudens förutsättningar behövs bland annat utbildning, tid, stöd och att de känner uppskattning för sitt arbete.

– Det här är frågor som bäst hanteras på respektive arbetsplats. Men jag vill också betona arbetsmarknadens parter roll. Det är arbetsgivarna, arbetstagarna, samt deras representanter som har att tillämpa arbetsmiljölagstiftningen i det dagliga arbetsmiljöarbetet på de enskilda arbetsplatserna.