Forskaren: Riskbedöm chefer
FORSKNING Ledarskapet har stor betydelse för hur medarbetarna mår visar en ny forskningssammanställning. Var tredje svensk uppger att de har en destruktiv chef.
Text : Elsa Frizell
Publicerad: 2022-11-10
Chefer som har en vision, som är förebilder, visar omtanke och ger möjlighet till utveckling skapar välbefinnande hos medarbetarna. Det framkommer i en forskningssammanställning från Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Ledare som visar destruktiva ledarbeteenden sänker däremot medarbetarnas välbefinnande och prestation. De destruktiva ledarbeteendena är dessutom värre än vad de konstruktiva ledarbeteendena är bra. Det säger Robert Lundmark, en av författarna till forskningssammanställningen och psykolog med specialisering inom arbets- och organisationspsykologi vid Umeå universitet.
– Därför kan det vara viktigt att fokusera på att jobba bort de destruktiva ledarskapsbeteendena, säger han.
Ledarskap har historiskt fokuserats på hur en bra ledare ska agera och hur ledarskap leder till utveckling – inte hindrar den. Men det senaste decenniet har ledarskapets negativa påverkan hamnat allt mer under lupp.
– Som i allt arbetsmiljöarbete behöver vi jobba med det främjande, alltså med konstruktiva beteenden, men samtidigt arbeta med att reducera riskfaktorer som de destruktiva kan innebära.
I ett treårigt forskningsprojekt undersöker nu Robert Lundmark med kollegor orsaker och förekomst av destruktivt ledarskap i svenskt arbetsliv. I en delstudie som publicerades i slutet av förra året framkommer att drygt en tredjedel, 36,4 procent, av de som arbetar i Sverige upplever att de har en destruktiv chef. Och det rör sig inte om enstaka tillfällen.
– Definitionen är att beteendena ska förekomma ofta till alltid hos närmsta chef. Det gjordes en liknande studie för cirka 10 år sedan i Norge och resultaten är snarlika.
Forskarna skiljer på aktivt och passivt destruktivt ledarskap. Aktivt destruktivt ledarskap handlar om ledare som kränker, använder hot och bestraffning, ställer orimliga krav och tar åt sig äran. Passivt destruktivt ledarskap handlar om när ledaren inte finns tillgänglig, inte tar tag i saker, inte ger nödvändig information och medarbetaren inte får det stöd hen behöver.
– Det aktiva destruktiva ledarskapet blir ofta mer akut. I Sverige har vi system för att hantera det, man får inte agera kränkande. De kan leda till reprimander eller att medarbetare lämnar arbetsplatsen.
Det passiva destruktiva ledarskapet får effekt över tid och påverkan blir då också större, påpekar Robert Lundmark.
– Passivt destruktivt ledarskap kan leda till att jag inte får tillräckligt med information, att min roll blir otydlig vilket i sin tur kan göra att jag kan börja överarbeta och må dåligt.
Enligt studien var de passivt destruktiva ledarbeteendena överlag vanligast, allra vanligast inom privat sektor. I offentlig sektor var det aktivt destruktiva ledarskapet vanligast. Forskarna har endast hypoteser om varför.
– Det kan ha att göra med typen av arbetsuppgifter, säger Robert Lundmark.
Tillsammans med kollegorna i forskningsgruppen undersöker han nu orsaker till destruktivt ledarskap och särskilt hur situationen och sammanhanget påverkar hur chefen agerar.
Tidigare forskning har visat att vissa personer är mer benägna till destruktiva ledarbeteenden. Då har åtgärden varit att sålla bort dessa vid rekrytering, utbilda och hjälpa chefer att hantera känslor.
– Men, kanske än viktigare är att se chefers situation, med för mycket att göra och en otydlig roll, som en förklaring. Vi vet att stress är en utlösande faktor. Vi har alla olika strategier när vi blir stressade, vissa blir arga, andra drar sig undan.
Chefer kan också agera i all välmening men ändå uppfattas som destruktiva. Ett exempel är när chefen upplever att hen ger medarbetare handlingsutrymme. Men om det missförstås så är risken stor att det uppfattas som att chefen dumpar uppgifter på medarbetaren, förklarar Robert Lundmark.
– Där handlar det om att göra delegering på ett bra sätt.
Han rekommenderar att ta med destruktivt ledarskap i riskbedömningen av arbetsmiljön.
– Ställ frågor vid skyddsronder, förekommer denna typ av handlingar? Har vi rutiner för hur vi hanterar det här på ett bra sätt, går det till exempel att lyfta frågor om destruktiv ledarskap med chefens chef?
Förebygg destruktivt ledarskap
- Se över rekryteringsprocessen.
- Fråga om destruktiva ledarbeteenden i medarbetarundersökningar för att identifiera chefer som behöver stöd.
- Ta medarbetares klagomål på ledare på allvar.
- Se över ledarnas egen arbetsmiljö så att den inte är för pressad eftersom stress anses kunna ge upphov till destruktiva beteenden.
- Lyft in teori och kunskap om destruktivt ledarskap i ledarträningssammanhang så att chefer själva blir medvetna om att de kanske ibland agerar destruktivt, men också får möjlighet att diskutera hur de kan undvika det.
Källa: ”Ledarskapets betydelse för medarbetares välbefinnande och prestation” , Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.