Osa-arbetet måste styras från toppen

För att arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska leda till långsiktiga förbättringar är det viktigt att alla chefsnivåer är involverade och att alla förstår varför det är viktigt.

Det menar Rachael Tripney Berglund, forskare vid Mälardalens universitet som undersökt hur en arbetsplats kan förebygga risker inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Börja i ledningsgruppen, råder hon.

– Ledningen ska göra det man förväntar sig att andra ska göra. Det skapar förståelse och ger legitimitet för resten av arbetsplatsen att lägga tid på osa-arbetet.

Cheferna måste vara förebilder betonar hon. Om chefernas chef jobbar med de här frågorna finns förutsättningar för en bra arbetsmiljö.

– Cheferna måste själva ha en bra arbetsmiljö för att i sin tur orka jobba med förbättringar, säger Rachael Tripney Berglund.

I ett fyraårigt forskningsprojekt, finansierat av Afa Försäkring, har Rachael Tripney Berglund tillsammans med sin forskarkollegaTomas Backström undersökt vilken skillnad det gjorde för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön att få utbildning i riskbedömning och dialog.

Forskningen gjordes på maskintillverkaren Volvo Construction Equipment där en del av verksamheten fick utbildning och en kontrollgrupp inte fick det. Studien startade med en enkät som skickades ut till alla, även kontrollgrupperna.

Rachael Tripney Berglund betonar vikten av att det var cheferna själva som bestämde när i tiden detta skulle ske.

– Cheferna skulle själva leda sin process. Det skulle inte vara hr som skickade ut enkäten eller arbetade med teamen. Enkäterna mätte psykosocialt säkerhetsklimat, krav och kontroll, stöd från chef, stöd från kolleger, relationer, roller och välbefinnande.

Efter enkätundersökningen utbildades alla chefer på företaget, utom de i kontrollgruppen, i hur man gör en riskbedömning i organisatorisk och social arbetsmiljö. De fick också utbildning i dialog. Den handlade om hur man lyssnar på ett bra sätt, vikten av att vara öppen för vad den andra säger och våga säga det man själv tycker.

När enkäten gjordes om efter sex månader kunde forskarna se en tydlig förbättring av det psykosociala säkerhetsklimatet, stöd från chef, stöd från kolleger, tydlighet i arbetsrollerna, relationer och effektivitet. I kontrollgruppen, där inga utbildningar genomförts, hade inga förbättringar skett. Efter ett år gjordes ytterligare en enkätundersökning och de flesta faktorer var då signifikant bättre än tidigare.

Rachael Tripney Berglund troratt en viktig anledning till att resultaten höll i sig var att cheferna och deras team kände att de kunde påverka och styra sin arbetsmiljö och de lösningar de tog fram. För att skapa den känslan är planeringsfasen viktig.

– Ta tid och diskutera med cheferna, varför är osa-arbetet viktigt och hur kan arbetet och stegen i processen gå till i just deras grupp.

Hon tillägger:
– Det är arbetsgruppen som har lösningen och som vet vad som kommer att fungera eller inte.

5 TIPS FÖR BÄTTRE ARBETSMILJÖ

1. Ledningen bör föregå med gott exempel och arbeta systematiskt med chefernas psykosociala arbetsmiljö.
2. Kartlägg den psykosociala arbetsmiljön innan någon blir sjuk och arbeta därefter aktivt med resultaten.
3. Skapa tid och utrymme för regelbundna och enskilda samtal mellan chef och medarbetare.
4. Tydliggör att cheferna ska göra riskbedömningar och att de ansvarar för att åtgärder tas fram och genomförs.
5. Uppmuntra cheferna att lyssna och låta alla i arbetsgruppen vara med i arbetet med de organisatoriska och sociala riskerna. Det är viktigt att gruppen på egen hand tar fram och testar åtgärder.

KÄLLA: Rachel Tripney Berglund