Du&jobbet har bytt namn!

Allt om arbetsmiljö logga
Nyheter

Allt fler arbetsmiljöbrott avgörs utanför domstol

RÄTTSPROCESSEN Snabbare och enklare men inte helt riskfritt. Så kan synen på att fler arbetsmiljöbrott avgörs utan att passera domstolen sammanfattas. Det visar Allt om arbetsmiljös genomgång.

Text : Karin Nilsson

Publicerad: 2023-04-26

Källa: Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema Foto: Adobe Stock

En arbetstagares hand har skadats i en maskin. Skydd för de rörliga delarna i maskinen saknades. Åklagaren anser att det är ett arbetsmiljöbrott och kräver att företaget ska betala en företagsbot. Brottet kan hanteras med huvudförhandling i en domstol, eller med ett så kallat straffföreläggande. Om arbetsgivaren erkänner brottet och går med på storleken på företagsboten kan målet avslutas utan en process i en domstol. Arbetsgivaren godkänner i stället ett strafföreläggande – ett kortfattat dokument skrivet av åklagaren efter sedvanlig förundersökning.

År 2020 kom nya regler och antalet strafförelägganden för arbetsmiljöbrotten har sedan dess ökat. De två senaste åren har strafföreläggandena legat runt 100 stycken, tidigare år låg de kring femtio.

Kristina Falk Strand. Foto Thomas Carlgren

– De ökar för att vi nu får utfärda strafförelägganden på företagsbot på upp till tre miljoner. Tidigare gick gränsen vid 500 000 kronor. När vi har företag som medger att de gjort fel och är beredda att betala är det en mycket snabbare process, förklarar Kristina Falk Strand, chefsåklagare på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål.

När de nya reglerna klubbades igenom i riksdagen var det övervägande motivet effektivitet och mindre belastning på domstolarna. Kristina Falk Strand är positiv till den ökande användningen av strafföreläggande men ser också vissa risker.

En nackdel kan vara att domstolarna tappar kompetens när de inte får lika många arbetsmiljöbrottsmål på sitt bord, menar hon. Det ökar risken för missuppfattningar och fel och ställer större krav på åklagarna att förklara och lyfta fram omständigheter som är lätta att tänka att domstolen borde känna till, resonerar Kristina Falk Strand.

Anders Lorentzon Foto: Kihlstedts Advokatbyrå

Anders Lorentzon, advokat på Kihlstedts advokatbyrå, med lång erfarenhet av att företräda industriföretag och företag i bygg- och anläggningsbranschen i arbetsmiljöbrottsmål ser samma typ av risker.
– Det är förstås bra om uppenbara fall avgörs snabbt utan att belasta domstolar. Det är inte bra om företag medger att de gjort fel för att det är en enkel väg ut. Då utarmas rättspraxis och kunskapen om vad som är oaktsamt och vad som inte är det. Jag är därför inte helt odelat positivt.

Det är inte bra om företag medger att de gjort fel för att det är en enkel väg ut.

- Anders Lorentzon

Hur ser du på att det inte finns så mycket information i ett strafföreläggande jämfört med en dom och att andra arbetsgivare därför inte, som från en dom, kan lära sig om ansvar och lagtolkning?
– Domar är kunskapsbanker det stämmer och på det här sättet blir det en byggsten för arbetsmiljöarbetet som blir svagare, så är det. Kunskapen minskas radikalt.

Chefsåklagare Kristina Falk Strand håller med.
– Ja, med färre domar får man färre rättsfall att gå tillbaka till. Men det där är inte vårt uppdrag som åklagare. Det är att utreda och lagföra.

Rättssäkerheten för den arbetsgivare som ställs till svars togs också upp i samband med beslutet att ändra reglerna för strafförelägganden. Kristina Falk Strand konstaterar att de stora företagen har egna jurister och kan tillvarata sina rättigheter men att de mindre sällan har samma möjligheter.

Kan de mindre känna sig tvingade att acceptera ett föreläggande?
– Det kan finnas en sådan risk. Vi åklagare måste vara försiktiga så att alla kan tillvarata sina rättigheter.

Hon tillägger:
– Man kan befara att större företag köper sig fria och resonerar att vi tar det här föreläggandet så slipper vi något mer. Men när vi beslutar om ett strafföreläggande är vi ganska säkra på att resultatet oftast skulle ha blivit detsamma i rätten. Skillnaden är bara att nu tar det kortare tid.

Advokat Anders Lorentzon påpekar att det är svårt att veta i det enskilda fallet varför en arbetsgivare väljer den snabbare processen. Han tror snarare att det är arbetsgivare som har ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete och därför förstår att de inte har hanterat en riskfylld miljö på rätt sätt som tar ett strafföreläggande.
– De inser att det här är inget vi ska bråka om. Här har vi inte varit tillräckligt aktsamma och då ska vi göra en riskbedömning, ta lärdom och betala företagsboten.

Henric Ask Foto: Kristian Pohl

Henric Ask, jurist på LO TCO Rättsskydd, fackets juridiska byrå, ser också både fördelar och nackdelar. Han nämner att det blir mindre möjligheter till lärande när domarna blir färre och konstaterar att vanan att hantera arbetsmiljöbrott i domstolarna går ned. Även Henric Ask påpekar att det blir en större utmaning för bland andra åklagarna att förklara de komplicerade reglerna på arbetsmiljöområdet för rättens ledamöter.
– Från vårt perspektiv är ändå det viktiga att någon lagförs och att det görs en utredning så att arbetsmiljön blir bättre framöver.

Att strafförelägganden gör att den juridiska processen går fortare är en stor fördel, tillägger Henric Ask.
– Det är nog många som tycker att det är jobbigt att vara i rättssalen och behöva berätta om och återuppleva en obehaglig olycka, kanske ett dödsfall. Det är ett känslomässigt perspektiv som också är bra att ha med sig.

Även om ett strafföreläggande väger lika tungt som en dom är de inte lika synliga. Domar är lätta att hitta via domstolarna, men att leta fram strafförelägganden är en betydligt krångligare manöver. Advokat Anders Lorentzon tror dock inte att skillnaden i synlighet gör att företag väljer ett strafföreläggande för att slippa uppmärksamheten som en rättegång kan föra med sig.
– Att godta ett strafföreläggande betyder också att man medger att en eller flera anställda i den egna organisationen inte varit aktsamma nog. Även om strafförelägganden inte syns så ofta i media betyder det att man ändå internt har pekat ut att någon inte gjort vad man tänkt sig.

Anders Lorentzon tror snarare att det blir ett strafföreläggande i de uppenbara fallen och då är föreläggandena bra.
– Jag tycker att ökningen är både och. Det är bra för balanserna och bra för att prioritera det som är viktigt. Men det får inte bara tas som en enkel utväg för då tappar vi bort lärande och bedömningar som vi kan ha nytta av.

Foto: Adobe Stock

Publicerad: 2023-04-26

Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.

Mest lästa

Tipsa redaktionen

Prenumerera ikon

Missa inget

Få de viktigaste nyheterna som rör arbetsmiljön sammanfattat varje vecka. Testa vårt premiumbrev kostnadsfritt!