Butiksbiträdets nackbesvär var en arbetsskada

Ett tidigare butiksbiträde menade att hennes långvariga nackbesvär var en arbetsskada. Hon hänvisade till ansvarig läkare på Arbets- och miljömedicin och försäkringsmedicinska rådgivare som fastställt att exponering i form av kraftkrävande och nackbelastande arbete hade orsakat hennes nackbesvär. I kammarrätten hänvisade hon också till en uppdaterade rapport från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, som publicerades den 21 juni 2022.

Försäkringskassan, som avslagit butiksbiträdets ansökan om livränta för besvären, ansåg att övervägande skäl inte talade för att besvären berodde på arbetet. Förvaltningsrätten gjorde samma bedömning.

Kammarrätten anser att det finns stöd för ett möjligt samband mellan arbetsuppgifterna och besvären. Den utredning som gjorts av Arbets- och miljömedicin visar att butiksbiträdet i 30 år bland annat har exponerats för tung manuell hantering, ofta samtidigt med böjd och vriden rygg och höjda armar. Hon har också utsatts för olika former av repetitiva axel-, underarms- och handledsrörelser. Kammarrätten hänvisar också till att försäkringsmedicinsk rådgivare har sagt att exponeringsutredningen visar på en skadlig omfattning av kraftkrävande och nackbelastande arbete. Försäkringskassan har inte visat något som talar mot det.

Den samlade utredningen ger stöd för att butiksbiträdet utsatts för skadliga moment och i sådan omfattning att det framstår som att besvären mer sannolikt beror på arbetet än att de inte gör det, menar kammarrätten.

Förvaltningsrättens dom ska därför ändras. Det är sedan Försäkringskassan som prövar förutsättningar för att bevilja livränta.