Chockades av kollegans död

I februari 2020 dog en banarbetare när han kördes på av ett pendeltåg i Stockholm. En av hans kollegor, en spårsvetsare, såg vad som hände och chockades. Han klarade inte av att arbeta som tidigare och ansåg att han drabbats av en arbetsskada. Han var först sjukskriven och gick sedan över från nattskift till dagskift. Han gick då miste om ob-ersättningen på natten och fick lägre inkomst än före traumat. Han ansökte därför om livränta hos Försäkringskassan.

Försäkringskassan sa nej. Kassan ansåg inte att spårsvetsarens förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete var bestående nedsatt med minst en femtondel under minst ett år framöver vid någon tidpunkt från och med den 28 februari 2020 till följd av besvären som presenterats. Spårsvetsaren uppfyllde därmed inte grundkravet. Försäkringskassan konstaterade att den inte kunde pröva om besvären kunde godkännas som en arbetsskada.

Spårsvetsaren tog ärendet först till förvaltningsrätten och sedan till kammarrätten. Förvaltningsrätten resonerade som Försäkringskassan. Rätten menade att det saknades stöd i de medicinska underlagen eller i annan utredning till varför spårsvetsaren inte skulle ha kunnat gått tillbaka till sitt nattskift inom ett år. Det framgick inte varför spårsvetsaren inte började arbeta natt igen förrän den 1 maj 2023, menade förvaltningsrätten.

Med hjälp av LO-TCO Rättsskydd överklagade spårsvetsaren förvaltningsrättens dom till kammarrätten. Han hänvisade till att det fanns handlingar som visade att han drabbades av en påtaglig psykisk reaktion som påverkade hans arbetsförmåga.

Han hänvisade också till att arbetsgivaren i augusti 2020 upprättade en rehabiliteringsplats med insatser. Dessa skulle pågå minst ett år framåt i tiden. Han uppfyllde därför det ekonomiska grundvillkoret i Socialförsäkringsbalken.

Men kammarrätten beviljar inte prövningstillstånd och förvaltningsrättens dom gäller.

Förvaltningsrätten i Stockholm, 6645-23