Vd:n frias efter mord på LSS-boende

En anställd på ett LSS-boende i Enköping dödades den 17 november 2022. Hon dödades med kniv av en boende. Kammaråklagare Jennie Nordin vid Riksenheten för miljö och arbetsmiljömål väckte åtal för vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. Hon ansåg att vd:n för bolaget haft ansvaret för arbetsmiljön och inte tillräckligt noggrant och löpande bedömt riskerna med arbetet med den boende. Knivar fanns tillgängliga och ensamarbete hade tillåtits. Larm saknades också, skrev åklagaren i sin stämningsansökan.

Utifrån den information som fanns om den boende borde arbetsgivaren ha förstått att ensamarbete med honom och tillgången till vassa föremål utgjorde en risk för hälsa och olycksfall, menade åklagaren.

Bland de bevis som åklagaren hänvisade till fanns en dom som visade att den anställde dödats på det sätt som åklagaren hävdat och ett rättspsykiatriskt utlåtande om den boendes sjukdomsbild och tillstånd.

Bolaget som driver boendet, Serigmo Care KÅS AB, krävdes på två miljoner kronor i företagsbot.

Vd:n har sagt att hon inte haft ansvar för 19-åringens arbetsmiljö och att hon inte är skyldig till arbetsmiljöbrott. Vd:n har bland annat hänvisat till anteckningar från ankomstsamtal i samband med att den boende flyttade in för att visa att det inte fanns någon information som indikerade självskadebeteende eller våldstendenser.

Uppsala tingsrätt har nu kommit med sin dom. Tingsrätten håller med åklagaren om att det var vd:n som hade ansvaret för arbetsmiljön. Tingsrätten håller också med om att det fanns brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet – dokumenterade utredningar och riskbedömningar enligt arbetsmiljölagstiftningen saknades om den boende. Men tingsrätten håller inte med om att det är bevisat att det var bristerna som orsakade att den anställde 19-åringen dödades.

Det finns inte skäl att kräva att mer information skulle ha efterfrågats eller att mer information skulle ha gjort att åtgärder vidtagits. Tingsrätten bedömer, och skriver i sin dom, att utredningen inte har visat att det fanns skäl "...att gå vidare och så att säga ifrågasätta om för bedömningen av arbetsmiljöfrågorna tillräcklig information om NN fanns eller inte."

Tingsrätten bedömer att det inte finns stöd för att dra slutsatsen att om ett ”godtagbart” arbetsmiljöarbete hade funnits så skulle det ha gjort att ensamarbete inte skulle ha tillåtits, knivarna skulle ha varit borta och larm skulle ha använts.

Tingsrätten tillägger att den boende inte var känd för att ha varit våldsam eller för att ha hotat någon. Hans beteende får anses ha varit mycket oförutsägbart och arbetet på LSS-boendet anses inte ha utgjort arbete i en särskilt riskfylld verksamhet.

Tingsrätten friar vd:n från ansvar för arbetsmiljöbrott och bolaget från företagsbot.

Kammaråklagare Jennie Nordin funderar på om hon ska överklaga domen men har inte hunnit bestämma sig. Hon konstaterar att tingsrätten håller med henne till viss del, men inte när det handlar om vad bolagets brister hade för betydelse för händelseförloppet. Jennie Nordin menar att den information som fanns om brukaren borde ha gjort att ensamarbete inte skulle ha tillåtits.

–  Som jag förstår tingsrätten så menar dem däremot att det man visste om den här brukaren inte hade föranlett att man skulle förbjuda ensamarbete. Men vi har visat i målet att på den dagliga verksamheten där brukaren var innan han flyttade till den här gruppbostaden där fick man inte arbeta ensam med honom.

Du menar också att gruppboendet skulle ha efterfrågat mer information om brukaren när han flyttade in. Vad skulle det ha gjort för skillnad?

– Den information som fanns om honom borde ha föranlett att de ställde fler frågor och att de bett om att få läsa någonting mer. Men de har ju inte gjort någon riskbedömning! Nu menar ju tingsrätten att även om de hade alla de här omständigheterna kring hans mående och incidenter som inträffat så hade det ändå inte spelat någon roll. Och jag delar inte den uppfattningen.

Domen kan överklagas senast den 26 mars 2025.