Hovrätten: företaget ska ta ansvar

De odetonerade sprängmedlen, i borrhålen i den tionde raden, upptäcktes inte av sprängarbasen när han gjorde sin kartläggning mitt på dagen den 6 oktober 2015. De detonerade dagen efter, när den då 25-årige grävmaskinisten tog bort sprängmassor. Han satt i sin hytt när ett cirka 340 kilo tungt stenblock slungades in genom framrutan. Han dog omedelbart. Olyckan inträffade när Emmaboda Granit AB utförde sprängarbeten på Vångaberget i Kristianstads kommun.

I tingsrätten stod fyra personer och två bolag till svars. Åklagaren ansåg att Emmaboda Granits vd gjort sig skyldig till arbetsmiljöbrott och att brottet var grovt. Detsamma gällde för den person som var bolagets delägare, styrelseledamot och produktionschef. Även platschefen, som också var sprängarbas, åtalades för arbetsmiljöbrott, grovt brott. Sprängarbasen hade inte tillräckligt noggrant kontrollerat sprängningen och inte vidtagit tillräckliga åtgärder innan han meddelade att området fick beträdas igen. Styrelseordföranden i bolaget där den avlidne var anställd, Bröderna Björklunds Grus AB, åtalades för arbetsmiljöbrott, grovt brott.

Kristianstads tingsrätt friade alla utom sprängarbasen. Från vd:n i Emmaboda Granit fanns en giltig delegation av arbetsmiljöansvaret till produktchefen. Han hade i sin tur delegerat ansvaret till sprängarbasen. Styrelseordföranden för Bröderna Björklund ansågs inte ha begått något arbetsmiljöbrott och bolaget krävdes inte på någon företagsbot.

Tingsrätten höll med åklagaren och ansåg att sprängarbasen skulle ha gjort mer för att se till att området var säkrat och för att upptäcka att borrhållen i sista raden var odetonerade. Tingsrätten ansåg att det begåtts ett arbetsmiljöbrott och att det var grovt.

Enligt de bestämmelser som gällde för företagsbot vid olyckan ansåg tingsrätten att en företagsbot på 1 500 000 kronor var en rimlig nivå. Tingsrätten höll dock med Emmaboda Granit om att bolaget inte kunde lastas för sprängarbasens oaktsamhet. Enligt en etablerad praxis i branschen saknade bolaget inflytande över hur sprängarbasen gjorde när han kontrollerade att området var säkrat efter en sprängning. Det var därför orimligt att lasta bolaget för sprängarbasens agerande. Handläggningen av målet hade också tagit mycket lång tid. Rätten ansåg därför att företagsboten skulle efterges.

Målet överklagades av både åklagarna och Emmaboda Granit.

Även hovrätten anser att sprängarbasen gjort sig skyldig till arbetsmiljöbrott, dock inte grovt. Han har inte tidigare varit inblandad i några tillbud och det finns inte heller några uppgifter om att han inte brukat vara så noggrann som kan förväntas av en sprängarbas. Rätten menar att han i detta fall gjorde en missbedömning. Han borde inte ha gjort den, men den framstår inte som så pass försumlig att den kan anses vara av allvarligt slag, skriver hovrätten.

Hovrätten anser att en rimlig nivå på företagsboten är 1 200 000 kronor.

Även hovrätten anser att sprängarbasen har haft ett stort personligt ansvar och ett stort oberoende i sitt beslutsfattande i just kartläggningsmomentet. Men, till skillnad från tingsrätten, anser hovrätten inte att det har varit av så särpräglad karaktär att det är orimligt att lasta Emmaboda Granit för sprängarbasens missbedömning. Det finns inte skäl att företaget ska slippa att fullt ut svara för sprängarbasens handlande genom att kräva en lägre företagsbot än annars.

Däremot sänker hovrätten företagsboten med 20 000 kronor till 1 180 000 kronor på grund av att handläggningen av målet tagit så lång tid.

Domen kan överklagas senast den 26 april 2023.