Inget arbetsmiljöbrott när signalgivaren dog

Den 1 november 2019 vid sex-tiden på morgonen omkom en signalgivare på Smurfit Kappas industriområde i Piteå kommun. Enligt åtalet kolliderade en tung lastbil och ett långsamt kommande tåg i en obevakad järnvägsövergång. Signalgivaren stod på utsidan av tåget, på ett trappsteg, i den första vagnen i tågets färdriktning. Han dog till följd av kollisionen.

Kammaråklagare Christer B. Jarlås vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål väckte åtal. Han ansåg att signalgivarens arbetsgivare, Green Cargo, inte hade gjort en tillräcklig riskbedömning av arbetsmomentet och krävde en företagsbot på minst 2 000 000 kronor. Smurfit Kappa hade i sin egenskap av den som råder över arbetsstället inte sett till att spåret kunde användas utan risk för olycksfall. Åklagaren krävde minst 1 500 000 kronor i företagsbot av Smurfit Kappa. Lastbilsföraren skulle ha stannat och föraren var skyldig till vållande till annans död, menade åklagaren.

Tingsrätten ansåg inte att lastbilsförarens agerande var klandervärt och friade honom. Rätten ansåg att det fanns flera omständigheter som förklarade varför lastbilsföraren inte såg tåget. Det var mörkt och gryningsljus, två lampor fungerade inte och lastbilens ljus träffade inte signalgivarens varselväst. Föraren kom också från ett ljusare område.

Tingsrätten pekade på att det kommit fram i vittnesförhör att de bägge bolagen harett utvecklat systematiskt arbetsmiljöarbete och återkommande ser över risker. Det regelverk som finns för järnväg med järnvägslagen, järnvägsförordningen och Trafikverkets bestämmelser hade följts, konstaterade tingsrätten. De trasiga lamporna var inte brister i arbetsmiljöarbetet utan berodde på ett felskickat meddelande. Tingsrätten ansåg inte att åklagaren hade visat att bolagen brustit och åsidosatt sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen.

Åklagaren överklagade. Han hänvisade bland annat till en rapport från Luleå Tekniska Universitet som gjordes 2008 på industriområdet. I rapporten fanns förslag för att förbättra belysningen och för att höja uppmärksamheten i trafikkorsningar. Åklagaren hänvisade också till att det var allmänt känt i branschen att det var farligt att stå oskyddad på ett utvändigt placerat trappsteg eftersom det förekommit olyckor.

Men även hovrätten friar bolagen. Hovrätten resonerar som tingsrätten och skriver ” Att en olycka som kan hänföras till arbetsmiljön har inträffat på en arbetsplats innebär alltså inte alltid att ett brott har begåtts av arbetsgivarsidan.”

Hovrätten anser, liksom tingsrätten, att reglerna för järnväg och industrispår följdes och konstaterar att bedömningen av sikten i korsningen var att den var god. Regler för plankorsningar där olyckan skedde hade också följts. De trasiga lamporna vid plankorsningen hade felanmälts, enligt Smurfit Kappas rutiner, men till fel mottagare. Det är dock inget som föranleder något straffrättsligt ansvar. Det var inte ett arbetsmiljöbrott när signalgivaren dog, anser hovrätten.

Men rätten är inte enig. En av nämndemännen anser att Smurfit Kappa ska krävas på företagsbot på 1 500 000 kronor och att den avlidnes fru och två barn ska få skadestånd av bolaget. Nämndemannen menar att bolaget när de gjort en riskbedömning borde ha insett vilka risker som fanns med plankorsningen där olyckan inträffade. Då hade bolaget vidtagit riskreducerande åtgärder vid korsningen som att montera vägbommar och ljussignaler. Då hade plankorsningen kunnat användas utan risk för olycksfall, skriver nämndemannen i sin skiljaktiga mening.

Domen kan överklagas senast den 12 januari 2023.