Brandövningen orsakade hostan

Efter en brandövning i februari 2020 fick deltidsbrandmannen besvär med svår hosta och andningssvårigheter. Han anmälde dem som arbetsskada. Försäkringskassan beslutade efter en omprövning av ärendet att avslå ansökan om livränta. Övervägande skäl talade inte för att deltidsbrandmannens lungbesvär berodde på skadliga faktorer i arbetslivet.

Han överklagade först till förvaltningsrätten, som gjorde samma bedömning som Försäkringskassan, och sedan till kammarrätten.

Kammarrätten påpekar att det ska finnas en vetenskapligt förankrad medicinsk grund för bedömningen om skadlighet i arbetet. Men att full vetenskaplig bevisning inte krävs. En väl utbredd uppfattning bland läkare med relevanta specialistkunskaper bör kunna räcka. En så kallad överviktsprincip råder. Den innebär att om det finns skäl som talar både för och emot ett samband så behöver mer tala för än emot för att den enskilde ska få rätt om att det är en arbetsskada.

Kammarrätten går igenom de utredningar som gjorts i ärendet. Rätten anser inte att det går att, som Försäkringskassan gjort, bortse från den utredning som gjorts av Arbets- och miljömedicinenheten vid Sahlgrenska sjukhuset under våren 2023.

I den konstateras att brandmannen utsatts för en betydande mängd sotpartiklar och att det finns ett tidsmässigt samband mellan exponering och symtom. Han har också snutit ut svart sot flera gånger efter övningen.

Utredningen utgår från de aktuella förhållandena vid brandövningen och baseras på intervjuer med brandmannen. Han befann sig i skjulet där övningen skulle äga rum längre tid än sina kollegor, under cirka 20 till 30 minuter, eftersom han var ljumskskadad och därför inte kunde hämta det som skulle brännas. Då, när han väntade, hade han inte mask.

Brandmannen har inte heller var utsatt för andra skadliga partiklar. Sammantager bedömer läkaren att brandmannens kroniska hosta beror på exponeringen av sotpartiklar.

Den utredande läkaren skriver också att det i vetenskaplig litteratur förekommer uppgifter om att partiklar från bränder kan åldras, vilket gör dem fler gånger mer skadliga än partiklar från själva röken. Det skulle kunna vara en del av förklaringen till varför en relativt kortvarig exponering orsakat problemen.

Arbets- och miljömedicinenheten i Örebro tog del av Sahlgrenskas uppgifter, men höll fast vid sin utredning. De hade tidigare kommit fram till att det saknades ett samband mellan brandmannens kroniska hosta och exponeringen, bland annat på grund av att han utsattes under så kort tid. I Örebro utgick de bland annat från att exponeringen endast varat någon minut.

Kliniken konstaterar ändå att exponeringen på något sätt har haft betydelse för brandmannens besvär eftersom han varit frisk tidigare. Men mekanismerna är inte kända och besvärsutvecklingen följer inte ett förväntat mönster.

De olika klinikerna har olika uppfattningar om exponeringen för skadliga partiklar har orsakat besvären, sammanfattar kammarrätten. De är dock överens om att det finns en tidsmässig koppling mellan övningen och besvären. Försäkringskassan har inte heller hävdat att det finns något annat som skulle orsakat besvären eller hindrat honom i hans arbete.

Kammarrätten finner inga skäl att ifrågasätta de uppgifter som brandmannen lämnat till Sahlgrenska om hur övningen gick till. De uppgifterna bekräftas också av en kollega.

Övervägande skäl talar för att det finns ett samband mellan brandövningen och förberedelserna. Sjukdomsbesvären ska därför godkännas som en arbetsskada, menar kammarrätten. Försäkringskassan får bedöma om övriga förutsättningar för arbetsskadelivränta finns.