Nya visselblåsarlagen testad - läkaren förlorade
AVSLAG Läkaren arbetsbefriades och omplacerades. Hon hade larmat om missförhållanden på arbetsplatsen, men arbetsgivarens åtgärder berodde inte på larmen. Det menar tingsrätten när den nya visselblåsarlagen nu testas för första gången.
Text : Karin Nilsson
Publicerad: 2023-11-28
Den kvinnliga plastikkirurgen arbetade på en privatklinik med avtal med Region Jönköping. Hon ansåg att en av hennes kollegor, en manlig narkosläkare, brast i sitt yrkesutövande och hade kommunikationssvårigheter. Mellan den 10 mars 2020 och den 21 oktober 2021 skrev kirurgen ett mejl och 71 avvikelserapporter via klinikens interna system.
Hon larmade om missförhållanden som hon ansåg riskerade att utgöra en fara för patienters liv och hälsa. Larmen ledde till en konflikt mellan de båda läkarna som eskalerade vid ett möte i slutet av januari 2022.
Kirurgen arbetsbefriades efter det i några dagar och omplacerades sedan till mottagningsarbete i två veckor. Hon sjukskrevs sedan. Kirurgen menade att arbetsgivaren utsatte henne för repressalier på grund av att hon larmat. Med hjälp av Läkarförbundet och LO-TCO Rättsskydd stämde hon kliniken. Hon hade skadats och krävde 100 000 kronor i skadestånd.
Kliniken hade en annan uppfattning. Innehållet i kirurgens rapporter var inte av allmänt intresse och omfattades inte av visselblåsarlagen. Mottagningsarbetet ingick som en del i kirurgernas arbete, åtgärden var inte ett sätt att straffa, utan ett sätt att få en konfliktfylld verksamhet att fungera. Det gick inte heller att flytta på narkosläkaren eftersom då hade alla operationer behövt ställas in. Kirurgen hade inte heller lidit någon skada.
Tingsrätten anser att rapportering av missförhållanden via avvikelserapporteringssystem och mejl omfattas av visselblåsarlagen. Rapporteringssystemet är dock inte till för att visselblåsa och det framstår som onaturligt att se alla de enskilda rapporterna som en enskild visselblåsning. Rätten går därför igenom alla och kommer, med hjälp av sakkunniga, fram till att två är av sådant allmänt intresse att de omfattas av visselblåsarlagen. Dessa rör händelser i samband med narkos. Övriga rör exempelvis patienter som avbokats på grund av förkylning och ny operation på grund av missnöjd patient.
Det finns ett större allmänt intresse av att missförhållanden, som rör verksamhet som finansieras av allmänna medel, kommer fram, tillägger tingsrätten.
Rätten menar att åtgärderna som vidtagits mot kirurgen har drag av bestraffning och skulle ha kunnat räknats som repressalier. Men kliniken har lyckats visa att åtgärderna helt och hållet har haft andra orsaker. Åtgärderna vidtogs också mer än ett och ett halvt år senare än de avvikelser som domstolen menar är visselblåsningar.
Kirurgen förlorar målet. Förlorande part ska ersätta motpartens rättegångskostnader som domstolen anser är 500 000 kronor.
Domen kan överklagas till Arbetsdomstolen senast den 6 december.
Eftersom Läkarförbundet driver målet för sin medlems räkning kommer de att stå för rättegångskostnaderna.
Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.
