Rektor frias efter skolpojkes död

En pojke i andra klass i Sjumilaskolan i Göteborgs kommun avled efter att han fallit från ett berg på skolgården på sin lunchrast. Han skadade huvudet svårt och avled på sjukhus den 4 mars 2022, två dagar efter olyckan. Åklagaren, Martin Elofsson vid Riksenheten för miljö och arbetsmiljömål, Rema, väckte åtal. Han menade att rektorn på skolan, både i sin roll som rektor och genom delegation, haft ansvar för pojkens arbetsmiljö. I det ansvaret ingick även skolbarnens utomhusmiljö. Inte heller Göteborgs kommun hade gjort tillräckligt. Åklagaren krävde därför att kommunen skulle betala företagsbot.

På onsdagen kom domen från Göteborgs tingsrätt. Rätten håller med åklagaren om att rektorn hade ett övergripande ansvar men menar att det funnits oklarheter om var ansvaret för berget, som pojken föll ifrån, låg. Låg ansvaret på skolan eller hos kommunens skolförvaltning? Tingsrätten anser också att det funnits brister i delegationen av arbetsmiljöansvaret till rektorn från överordnad i kommunen.

– Enligt vår bedömning var det inte tydligt för rektorn att hon förväntades kartlägga risker kopplade till berget i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är inte heller bevisat att hon kände till att barn ofta klättrade på berget, trots staket, trappa och närvaro av rastvakter. Hon kan därför inte hållas ansvarig för brister i arbetsmiljön vid berget och har heller inte agerat oaktsamt. Åtalet ogillas därför, säger rättens ordförande Åsa Toll i ett pressmeddelande.

I och med att delegeringen till rektorn är ofullständig bedömer tingsrätten att ansvaret för arbetsmiljön ligger kvar hos Göteborgs kommun. Rätten bedömer också att arbetsmiljölagens krav på miljön vid berget inte har uppfyllts. Riskerna för fall har inte dokumenterats och inte integrerats i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Hade det gjorts hade risken för fallolyckor kunnat hanteras och ytterligare förebyggande åtgärder mot skador genom fall vidtagits.

Tingsrätten anser att kommunen har agerat oaktsamt och det finns ett orsakssamband mellan bristerna i arbetsmiljöarbetet och skolpojkens död. Ett arbetsmiljöbrott har begåtts och även om ingen person döms för brottet finns det grund för att döma ut företagsbot. Kommunen har inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottet.

Åklagare Martin Elofsson är inte förvånad över tingsrättens dom och resonemang kring rektorns ansvar för berget. Det är en av de frågor som han själv funderat mycket över.

– Det har funnits ett flertal frågor som inte har varit helt enkla i det här ärendet och den frågan var en av dem.

Han tillägger:

– Jag är inte förvånad över den bedömning som de gör men mitt förstahandsyrkande var ändå att ansvaret av delegationen var tillräckligt tydligt. Men jag har förståelse för att man kan göra en annan bedömning av den frågan.

Martin Elofsson påpekar att tingsrätten har resonerat på liknande sätt som han själv gjort kring frågorna i målet, men att resultatet inte blev som han i första hand yrkat. Han har ännu inte hunnit läsa domen tillräckligt noga för att ta ställning till om han ska överklaga eller inte.

– Vid en snabb analys så anser jag att domen är välskriven, men jag kommer att behöva läsa den igen.

Tingsrätten gjorde en annan bedömning av storleken på företagsboten. Du krävde 1,5 miljoner kronor i företagsbot och tingsrätten dömde ut 1,2 miljoner. Hur ser du på det?

– Våra rekommendationer på Rema om storleken på företagsboten är att minibeloppet för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död är en miljon kronor. I många fall har man dömt ut ett högre belopp, bland annat i ett ärende i södra Sverige där en elev dog i samband med en badutflykt. Där dömdes det ut 1,5 miljoner kronor. Min bedömning var att omständigheterna i det här fallet borde ha gett en högre bot. Det var vad jag yrkade och trodde på.

Domen kan överklagas senast den 4 december.