”Vi hade gärna haft mer vägledning”

Göteborgs var den första kommunen i landet som inrättade en visselblåsarfunktion. Det var 2011, tio år innan det fanns något lagkrav på att ha en särskild kanal för att rapportera om allvarliga arbetsrelaterade missförhållanden av allmänintresse. Bakgrunden var bland annat att SVT:s Uppdrag granskning våren 2010 avslöjande att det fanns korruption i kommunen.

– Det uppmärksammades nationellt och Göteborg fick försämrat förtroende. Visselblåsarfunktionen var en del i att försöka återupprätta förtroendet för kommunen, säger Anna Ljungkvist, interncontroller i Göteborgs stads visselblåsarfunktion.

Sedan dess har antalet anmälningar ökat stadigt - från tio anmälningar 2012 till 214 anmälningar 2024. 

– Jag tror att det hänger ihop med att kunskapen om visselblås ökar. Anmälningarna ökar generellt i landet, säger Anna Ljungkvist.

Men över hälften, 121, av de anmälningar som kom in förra året bedömdes inte vara visselblåsarärenden. De handlade bland annat om missnöje med lönen och schemaläggningen. 

– Vi skulle tydligare kunna kommunicera vilka bedömningskriterier vi har för att något ska kvalificeras som visselblåsarärenden. Det är samtidigt en avvägning. Alltför detaljerande uppgifter kan avskräcka potentiella tipslämnare, säger Anna Ljungkvist.

De 93 rapporter som visselblåsarfunktionen gick vidare med handlade främst om olika verksamhetsbrister. De 14 som rörde arbetsmiljöproblem gällde bland annat tystnadskultur och att anmälarna var rädda för att utsättas för repressalier om de berättade om missförhållanden de känner till.

– Det kan leda till dålig arbetsmiljö och en dålig arbetsmiljö kan vara en grogrund för oegentligheter längre fram, så det tycker vi är visselblåsarärenden, säger Anna Ljungkvist.

För att det ska gå att göra en anmälan med stöd av lagen krävs att det handlar om missförhållanden av allmänintresse. 

– Lagen är inte helt tydligt. Vi hade gärna haft mer vägledning från lagstiftaren. Men vi tolkar det som att någon ska ha försökt att sko sig själv eller andra, säger Anna Ljungkvist.

Rapporter om missförhållanden ska, enligt visselblåsarlagen, tas emot av någon som är oberoende och självständig. Det kan vara en funktion inom organisationen eller en extern aktör, till exempel en advokatbyrå. Göteborgs kommun har valt att ha en revisionsbyrå som extern tipsmottagare, men att utreda tipsen om missförhållande internt i en särskild visselblåsarfunktion, med fyra anställda, som är placerad på stadsledningskontoret. Avdelningen har också jurister knutna till sig och samarbetar med kontaktpersoner som de utsett i kommunens förvaltningar och bolag.

En fördel med att en intern visselblåsarkanal utreder larmen om missförhållanden är, enligt Anna Ljungkvist, att den har bättre möjligheter att följa kommunens dataskyddsregler.

– Vi har systembehörighet till mycket information som inte en revisionsbyrå har. Det gör att vi kan utreda mycket innan vi börjar ställa frågor till förvaltningar och bolag. 

Faran med en intern kanal är, enligt henne, om visselblåsarfunktionen inte är tillräckligt oberoende och självständig.

– Men vi försöker vidta de åtgärder som går för att vi ska vara tillräckligt oberoende och självständiga.

Anna Ljungkvist berättar att visselblåsarfunktionen fysiskt sett sitter långt från merparten av kommunens verksamheter och de ärenden som den hanterar. Skulle ett tips gälla någon av de anställda i visselblåsarfunktionen sköts utredningen av en revisionsbyrå.

Hur gör då den som vill visselblåsa om arbetsrelaterade missförhållanden av allmänintresse i Göteborg?

Anna Ljungkvist berättar att anställda i kommunen kan göra en anonym anmälan via kommunens intranät. Men anonymiteten kan försvåra utredningen, enligt henne.

– Varje år kommer det in några ärenden som inte kan utredas därför att det inte går att ställa följdfrågor till tipslämnaren.

Anna Ljungkvist konstaterar också att det aldrig går att helt garantera att en tipsares identitet inte kommer fram.

– Någon kan lista ut vem det är. Men då förmedlar vi att man inte får efterforska vem som har visselblåst och inte utsätta personen för repressalier, enligt lag.

Det går också att visselblåsa via kommunens hemsida, som är öppen för alla. Där måste de som rapporterar beskriva på vilket sätt de har en arbetsrelation till staden för att tipset ska utredas.

Tipset tas först emot av kommunens externa tipsmottagare, en revisionsbyrå, som bedömer om det omfattas av visselblåsarlagen. Bedömer byrån att det är ett visselblåsarärende skickas det till kommunens interna visselblåsarfunktion.Där verifieras uppgifterna i tipset som har skickats över av revisionsbyrån.

– Revisionsbyrån har ju inte tillgång till våra interna system. Vi kollar att den som lämnat tipset är anställd eller en leverantör till oss, om personerna som omnämns i tipset finns i staden och om det kan ha gått till på det sätt som tipslämnaren beskriver, säger Anna Ljungkvist.

Därefter bedömer visselblåsarfunktionen vem som ska utreda tipset. Handlar det till exempel om tystnadskultur eller repressalier och de som utpekas är högt uppsatta i organisationen utreds det av visselblåsarfunktionen. Gäller tipset missförhållanden i en skola, på ett äldreboende eller annan verksamhet, samarbetar visselblåsarfunktionen oftast med sina kontaktpersoner i förvaltningar och bolag. Ibland krävs en stor extern granskning, som görs av revisionsbyråer som kommunen har avtal med.

– Det handlar oftast inte om arbetsmiljö utan om ekonomiska oegentligheter av personer i ledande ställning. Det gör vi bara en eller två gånger per år, säger Anna Ljungkvist.

Om informationen i larmet kan bekräftas skriver visselblåsarfunktionen en rapport när ärendet är färdigutrett ut visselblåsarsynpunkt.

– Vårt mandat slutar när vi har utrett missförhållandet. Då kan vi bara lämna rekommendationer till förvaltningar eller bolag, till exempel att de gör en arbetsmiljökartläggning eller utreder trakasserier.

Vilka åtgärder som vidtas om det kommer fram att visselblåsartipset handlar om ett allvarligt missförhållande är alltså upp till enskilda förvaltningar eller bolag i kommunen att avgöra.

– Har man orsakat missförhållanden i tjänsten kan det sluta med disciplinära åtgärder – alltifrån ett korrigerande samtal, till omplacering, uppsägning eller avsked, säger Anna Ljungkvist.