”Visselblåsarlagen är fin på papperet”
UTSATTA De som larmar om allvarliga missförhållanden av allmänintresse får inte utsättas för repressalier, enligt visselblåsarlagen. Men i praktiken är repressalieskyddet osäkert och många visselblåsare mår dåligt.
Text : Kamilla Kvarntorp
Publicerad: 2025-11-06
Det är ont om forskning kring visselblåsares mående. Det berättar P-O Börnfelt, doktor i arbetsvetenskap. Den mest kända svenska studien är, enligt honom från 2008, och handlar om visselblåsning i offentliga organisationer. Studien visar att de som larmar om missförhållanden ofta utsätts för repressalier.
Vanligast är att de möts av tystnad och att kritiken som de har framfört ignoreras av arbetsgivaren. Det händer även att de som larmar omplaceras, blir av med intressanta arbetsuppgifter, stängs av från arbetsplatsen och uppmanas att sjukskriva sig eller att säga upp sig. Dessutom utsätts de för utskällningar, nedsättande kommentarer, förtal och att chefer detaljkontrollerar att de håller arbetstiden och sköter sina arbetsuppgifter.
P-O Börnfelt tror att en förklaring till att de som larmar om missförhållanden utsätts för repressalier är att det finns en hierarkisk syn på organisation och anställda på arbetsplatsen.
– Finns det en stark hierarki tyder forskning på att chefer är mer illvilligt inställda till visselblåsare och kritik. Anställda förväntas vara lojala och tyst följa instruktioner och riktlinjer. Kritiker ses som tjallare, förrädare och gnällspikar som ska tryckas ner.
Studien från 2008 visar att många av dem som utsätts för repressalier drabbas av ohälsa och blir sjukskrivna. De får främst stressrelaterade besvär, som sömnsvårigheter, oro, ångest och högt blodtryck. Men det är också vanligt med fysiska besvär som huvud- och ryggvärk. Depression och självmordstankar förekommer också.
En ny studie om hur visselblåsare mår skulle troligtvis ge samma resultat, enligt P-O Börnfelt.
– Repressalier triggar i gång stressreaktioner i kroppen som i sin tur ger stressrelaterade besvär, som sömnproblem och depressioner. Den kunskapen finns. Det har forskats mycket om stressrelaterad ohälsa under flera decennier, säger han.
År 2021 fick Sverige en ny visselblåsarlag som bygger på EU:s visselblåsardirektiv.
Martin Jefflén, i dag internationell sekreterare på fackförbundet Unionen, var mellan 2013 och 2021 ordförande för den europeiska fackliga organisationen för chefer och specialister, Eurocadres. Organisationen arbetade hårt för ett europeiskt visselblåsarskydd. Enligt Martin Jefflén framgår det tydligt av EU-direktivet att en person som visselblåser ska ha ett skydd mot repressalier.
Enligt den svenska visselblåsarlagen finns också ett repressalieskydd för dem som larmar om allvarliga missförhållanden av allmänt intresse. Frågan är hur väl skyddet fungerar i praktiken.
– Repressalieskyddet finns därför att det är svårt att komma åt subtila negativa åtgärder. Det är ett bra skydd i teorin, som ska skydda arbetstagare och andra som rapporterar. Men den som drabbas av repressalier har svårt att – med hänsyn till den komplicerade regleringen – i praktiken komma i åtnjutande av själva skyddet, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.
Forskaren P-O Börnfelt konstaterar att en arbetsgivare som till exempel vill säga upp en person som har larmat kan hävda att uppsägningen inte hade något med visselblåsningen att göra.
– Det är förbjudet att utsätta visselblåsare för repressalier. Men det finns många vägar att krångla sig runt lagen. Antingen har lagstiftningen inte tillräckligt avskräckande verkan eller så känner arbetsgivarna inte till lagstiftningen tillräckligt väl, säger han.
Även Läkarförbundets chefsjurist Jessica Berlin anser att det är svårt att bevisa att det finns ett samband mellan att en person har larmat och repressalier som personen utsätts för.
– En arbetsgivare som är lite om sig och kring sig kan sätta in repressalier successivt, säger hon.
Risken för att utsättas för repressalier minskar om det finns en möjlighet att larma anonymt, menar P-O Börnfelt.
– Anonymitet är ett bra skydd mot repressalier. Troligen är det också mycket mindre ohälsosamt att rapportera anonymt, eftersom repressalier förefaller vara grunden för stressrelaterade besvär.
Jessica Berlin lyfter vikten av att kunna larma anonymt i vissa fall – till exempel om den som larmet gäller har koppling till gängkriminella.
– Det är otroligt viktigt att kunna ha ett anonymitetsskydd i specifika situationer, om man är rädd för vad som skulle kunna hända om man blir röjd.
Vilken rätt har då den som visselblåser att vara anonym, enligt den svenska visselblåsarlagen?
Unionens Martin Jefflén berättar att innan EU:s visselblåsardirektiv antogs 2019 fanns en uppfattning i parlamentet att möjliggörande av anonyma rapporter skulle öka rapporteringsviljan.
– Men direktivet har inte tagit ställning till anonymitetsfrågan. Det är upp till medlemsstaterna hur de utformar sina respektive rapporteringssystem. Däremot är det tydligt att om en person tidigare varit anonym men blir känd så ska skyddet gälla.
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen och har skrivit boken Visselblåsarlagen; En kommentar till lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden.
Enligt honom kan rapportering i myndigheternas externa rapporteringskanaler göras anonymt. De som rapporterar genom ett offentliggörande, i till exempel media, kan också vara anonyma. Enligt visselblåsarlagen finns däremot ingen rätt för dem som rapporterar internt, till exempel via sin arbetsgivares interna rapporteringskanal, att vara anonyma. Det är dock relativt vanligt att arbetsgivare i praktiken erbjuder en möjlighet att rapportera anonymt via sitt interna visselblåsarsystem, enligt flera arbetsrättsjurister som Allt om arbetsmiljö har varit i kontakt med.
Jessica Berlins förhoppning är att visselblåsarlagen från 2021 ska minska risken för att de som larmar utsätts för repressalier.
– När man vill ha en allmänpreventiv verkan handlar det ofta om vilka skadestånd som utdöms, framför allt av Arbetsdomstolen. Det är viktigt att samhället visar att det absolut inte är okej med repressalier och att vi har en rätt att visselblåsa, säger hon och tillägger:
– Visselblåsarlagen är fin på papperet, men arbetsgivare måste också visa att de står upp för lagen genom att inte utsätta dem som visselblåser för repressalier. Annars kommer ingen vilja utnyttja rätten att visselblåsa och då fyller ju lagen ingen funktion.
Text : kamilla kvarntorp
kamilla.kvarntorp@alltomarbetsmiljo.sePublicerad: 2025-11-06
Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.
