Asbestutbildningarna oroar ännu – trots nytt EU-direktiv

Det finns brister i den utbildning som en del arbetstagare som hanterar asbest får. Det menar både Arbetsmiljöverkets inspektörer, fackförbundet Byggnads, byggbranschen och företagare som själva arbetar med utbildning. Allt om arbetsmiljö har skrivit om problemen tidigare, som kort handlar om att arbetstagare inte lärt sig det som de behöver för att kunna arbeta säkert, trots att de har utbildningsintyg.

Enligt Byggnads har problemen varit kända länge och förbundet har lyft dem med Arbetsmiljöverket vid ett flertal tillfällen. I en rapport, beställd av den förra regeringen, beskrev Arbetsmiljöverket en del av problemen och vad som kunde göras åt dem. Verket ansåg att problemen var allvarliga och misstänkte att det förekom fusk. Inga skarpa förslag lades i rapporten som lämnades till den nuvarande regeringen i januari 2023. Verket ansåg att det var bäst att invänta det nya EU-direktivet om asbest som var på gång. På Arbetsmarknadsdepartementet har det varit tyst om rapporten.

Sent i höstas kom det nya EU-direktivet. Ändringarna ska vara på plats i medlemsländerna senast den 21 december 2025, enligt Arbetsmiljöverket. På utbildningen och de som utbildar har kraven skärpts, vilket välkomnas av Arbetsmiljöverket. Samtidigt är mycket ännu oklart.

–  Man har stramat upp kraven och listar vad som ska ingå. Men hur ska man kontrollera utbildningens kvalitet och att arbetstagarna har tillgodogjort sig utbildningen? Det ser vi fortfarande som en svårighet, säger Gustaf Bäck, handläggare för kemifrågor på Arbetsmiljöverket och den som håller i de ändringar som myndigheten nu ska göra i sina föreskrifter.

I det nya direktivet står det att ”…utbildningen ska ges av en instruktör vars kvalifikationer är erkända i enlighet med nationell rätt och praxis.” Hur ser du på den formuleringen?

– Vi kan förstås skriva precis så men det är ändå en fråga om kvalitet. Vi brottas med hur vi ska ställa krav på de som utbildar och själva utbildningen. Det ligger långt från det som vår föreskrift handlar om nämligen när man riskerar att utsättas för asbest. Vi hamnar i samma frågeställningar som vi lyfte fram i vår rapport till regeringen, tillägger Gustaf Bäck.

Gustaf Bäck deltog även i framtagandet av den rapporten. I den önskade verket någon form av register över både godkända utbildningsföretag och arbetstagare som klarat en utbildning. Något som funnits tidigare i Sverige, då hos en branschorganisation.

Ställer direktivet krav på att det ska finnas någon form av register över utbildningsföretag som är godkända enligt den nationella praxisen?

– Nej, det är inte med, men det har diskuterats. Nu står det att det ska vara en person vars kvalifikationer är erkända.

I sin rapport vill verket också se någon form av kunskapstest och att det gjordes av någon annan än det utbildande företaget.

– De utbildningsföretag som har kunskapsprov vill förstås att så många som möjligt ska bli godkända och klara provet. Vi vet också att det kan finnas en språkförbistring. De som får utbildning talar inte alltid vare sig svenska eller engelska och kan ha svårt att förstå, förklarar Gustaf Bäck.

Ni föreslog också i rapporten att det vore en fördel om det fanns ett register över godkända utbildningsföretag på EU-nivå. Vad hände med det?

– Det kom inte något om ett sådant register.

Hur ser du på det?

– Det är angeläget att lösa det här.

– Däremot ska det finnas ett register över de företag som har tillstånd att sanera. Vi vet inte om det blir vi som får den uppgiften. Men det är troligt.

Vad ger direktivet er nu för möjligheter att hantera problemen med utbildningarna?

– Vi försöker tolka det så bra vi kan och anpassa det till svenska förhållanden och svensk lagstiftning, som till vissa delar fungerar väl. Men det här är ett område där vi anser att det finns klara förbättringsmöjligheter. Man ska komma ihåg att det här är ett minimidirektiv och vi kan gå längre. Frågan är inte löst – det är den inte.

Vad händer hos er i den här frågan nu?

– Den är lite pausad. Just nu koncentrerar vi oss på att föra in de ändringar som krävs i våra föreskrifter. Och som vi ser det finns det mycket i utbildningsfrågan som behöver utredas vidare.

Så ni är lite tillbaka till läget när ni lämnade in rapporten till departementet?

– Ja. Vi ville avvakta det som kom i ändringsdirektivet. Det hjälper lite, men vi har en hel del kvar.

Gustaf Bäck är inte förvånad över att direktivet inte är mer långtgående när det gäller att hantera bristerna i utbildningen. Han menar att diskussionerna fokuserat mer på att få ned gränsvärdet och att den sänkningen också blev rejäl. Han tror att det får störst betydelse efter ett saneringsarbete.

– Före man tar bort en så kallad inneslutning ska man sanera, göra rent och efterventilera. Det ska vara rent innan elektriker, målare och andra yrkesgrupper kommer in. Nu kan man hänvisa till det nya lägre gränsvärdet och kräva att det görs mätningar om man misstänker att saneringen inte har gjorts på rätt sätt. Om mätvärdet är för högt kan man kräva att området eftersaneras igen, innan inneslutningen tas bort.

Johan Torstensson Aas har ansvar för arbetsmiljöfrågorna på Byggnads. Till skillnad från Arbetsmiljöverket anser Byggnads att direktivet ska tolkas som att det krävs ett nationellt register för de företag som utbildar de som ska hantera asbest.

– Vi välkomnar att det äntligen kommer krav på att utbildningsgivare ska vara godkända. Men det kräver också att Arbetsmiljöverket eller någon annan myndighet måste ha någon form av register över dem. Det krävs också någon form av kontroll över att de uppfyller kraven med jämna mellanrum.

Byggnads hade däremot önskat att direktivet gått längre och ställt tydligare krav på hur många dagar en utbildning bör vara.

– Det blev lite urvattnat jämfört med förslaget från parlamentet.

Enligt Johan Torstensson Aas är de största problemen i dag dels att arbetsgivare inte kontrollerar om det finns asbest i byggnader och på så sätt utsätter arbetstagare och andra för asbest utan att de vet om det. Och dels att det inte görs något åt frågorna om kvaliteten på utbildningarna och intygen.

– Bara förra veckan fick vi in en rapport om ett företag som haft digital utbildning på en dag med sina asbestsanerare. Det är inte godkänt enligt vår uppfattning.

Kommer det här problemen med oseriösa utbildare, som ni pratat om länge, bli mindre nu i och med det nya direktivet?

– Får man certifierade utbildare som håller i utbildning enligt minimikravet i direktivet och med praktiska moment och med ett kunskapsprov då är man hemma med utbildningsdelen.

Hur ser ni på formuleringen att utbildarna ska vara godkända enligt nationell rätt och praxis?

– Något sådant finns inte i dag. Det är något vi måste skapa och det måste skrivas in i ett regelverk. Det tycker vi är bra.

Han tillägger:

– Vi hoppas att myndigheterna gör samma tolkning som vi av direktivet och att det här görs så fort som möjligt nu så att vi får ordning på det här. Nu när direktivet har kommit är det hög tid att man på departementet lägger in en högra växel och prioriterar det här. Vi har ju kända brister i branschen med asbestsanering som inte sköts enligt reglerna och det är allvarligt och det måste vi få bukt med.

Byggnads välkomnar även fler delar i direktivet: det lägre gränsvärdet, fokuset på att asbest ska tas bort från byggnader liksom kravet på att en godkänd inventerare ska ta reda på om det finns asbest i byggnaderna om ingen vet.

– Vår uppfattning är att det i princip blir förbjudet att bygga in asbest och att det ska tas bort när man bygger om.

Han tillägger:

– Vår uppfattning är också att man måste säkerställa att det inte finns asbestfibrer kvar efter en sanering eller rivning och det betyder att det måste göras en luftmätning. Vi hoppas att Arbetsmiljöverket uppfattar det på samma sätt och ändrar i föreskrifterna.

När Allt om arbetsmiljö vill veta vad som händer på Arbetsmarknadsdepartementet är svaret att frågorna fortfarande bereds.