”Man hanterar inte ett personalärende på det här sättet”

Den 22 februari förra året dog den tidigare polischefen Mats Löfving i sitt hem i Norrköping. Han hade samma dag fått hård kritik i samband med att en utredning presenterades på en presskonferens arrangerad av hans arbetsgivare, Polismyndigheten.

Efter en åtalsanmälan från Arbetsmiljöverket i december i fjol om misstänkt arbetsmiljöbrott inledde den särskilda åklagarkammaren en förundersökning. I april delgavs den tidigare rikspolischefen Anders Thornberg misstanke om vållande till annans död, dock inte genom arbetsmiljöbrott. Anders Thornberg, i dag landshövding i Halland, skrev i en kommentar att han förnekade brott och att han inte varit oaktsam.

I mitten av juli lade chefsåklagare Lars Morand ned förundersökningen. Han ansåg inte att de brister som Arbetsmiljöverket lyfte fram, som exempelvis avsaknad av riskbedömning i samband med presskonferensen, var en bidragande orsak till Mats Löfvings död.

– Därmed faller frågan för mig om ett eventuellt arbetsmiljöbrott, säger Lars Morand till Allt om arbetsmiljö.

Han tillägger att arbetsmiljöansvaret, när presskonferensen hölls, dessutom var delegerat till någon annan än Anders Thornberg. Åklagaren anser att han inte haft anledning att ta reda på mer om delegeringen eftersom han menar att något arbetsmiljöbrott inte har begåtts.

Åklagaren menar dock att Mats Löfvings död har ett klart samband med de uppgifter som lämnades av utredaren på presskonferensen och för det har Anders Thornberg ett ansvar. Men det är inte ett ansvar som berörs av regler på arbetsmiljöområdet.

– Jag menar att Thornberg har ett ansvar för det som sägs. Det är hans utredning, det är han som har tillsatt den och det är han som har utsett utredaren. Det som framförs är en bidragande orsak. Och då blir det inte intressant huruvida Thornberg har arbetsmiljöansvaret eller inte. Han har ansvar för den här utredningen som jag menar i vissa delar varit en bidragande orsak till Löfvings död. Och däri kan det ligga ett vållande.

Men Lars Morand lägger ändå ned förundersökningen. Han menar att det inte går att bevisa att Anders Thornberg borde ha insett att det fanns en beaktansvärd risk att Mats Löfving skulle ta sitt liv med anledning av det som skulle komma fram på presskonferensen.

Lars Morand påminner också om att en åklagare inte får väcka åtal om han inte tror på fällande dom.

I Arbetsmiljöverkets åtalsanmälan finns det en hänvisning till uppgifter från skyddsorganisationen om att arbetsgivaren fick signaler om att Löfving skulle ha varit suicidal i nära anslutning presskonferensen. Du nämner inte det i ditt beslut – varför?

–  Under alla de förhör som vi har hållit under förundersökningen har det inte framkommit den detaljen att någon har framfört detta direkt till just den högsta polisledningen.

Hade en sådan uppgift kunnat leda till ett annat beslut från din sida om vad Anders Thornberg borde ha insett om riskerna med en presskonferens?

– Ja. Definitivt.

Arbetsrättsexperten Tommy Iseskog är mycket kritisk. Ärendet borde ha prövats i domstol. För honom är det självklart att det handlar om huruvida ett arbetsmiljöbrott har begåtts eller inte. Det har funnits brister i arbetsmiljön, dåvarande rikspolischefen Anders Thornberg har haft arbetsmiljöansvar och varit oaktsam.

– Man hanterar inte ett personalärende på det här sättet. Det här är ett jättetydligt exempel på att kränka någons värdighet. Det är min huvudpoäng, säger Tommy Iseskog.

Han tillägger:

– Min uppfattning är att det är solklart att dåvarande rikspolischefen har varit vårdslös i den meningen att han inte har agerat på ett sätt som en vanlig, seriös svensk arbetsgivare skulle ha gjort. Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som man kan för att förebygga ohälsa och olycksfall. Det betyder naturligtvis att man inte ska kränka någon.

Tommy Iseskog ställer sig även frågande till åklagarens resonemang om ansvar. Han påpekar att man inte kan delegera arbetsmiljöansvar men däremot arbetsmiljöuppgifter.

– Där tycker jag att åklagaren går fel. Talar man om att arbetsmiljöansvaret är delegerat till någon annan då vet man inte hur det här systemet fungerar.

Åklagare Lars Morand säger att han förstår resonemanget men att det inte har någon betydelse för hans beslut.

– Man kan tycka så, som Iseskog, men det spelar ingen roll i det här fallet eftersom min bedömning är att de bristerna inte har ett orsakssamband med Löfvings död.

Tommy Iseskog pekar också på behovet av vägledning inom ett snårigt område med frågor om psykisk ohälsa och arbetsgivarens eventuella ansvar vid suicid som nästan aldrig når domstolarna. Till skillnad från andra liknande händelser finns det bättre bevisning i det här fallet i form av presskonferensen.

– Vi vet att cirka 1 000 personer tar livet av sig varje år med kopplingar till arbetslivet. Men vi har knappt några rättsfall. Det beror naturligtvis på att sådant här sopas under mattan.

Enligt Tommy Iseskog är huvudfrågan i målet inte bevisning om vad som hänt utan om det finns ett samband mellan arbetsgivarens agerande, kränkningen, och Mats Löfvings död och den frågan borde avgöras av domstol.

– Frågan här är: Är det med hög grad av sannolikhet så att Mats Löfving inte skulle ha tagit sitt liv om man hade agerat annorlunda. Det är naturligtvis en krånglig bedömning och det krävs att människor uttalar sig och domstolen får en bild. Det skulle behövas den typen av resonemang i domstol. Det skulle ge vägledning på ett bra sätt, oavsett vad man kommer till för slutsats.

Han tillägger:

– Sen kanske orsakssambandet inte kan styrkas och det därför inte var brottsligt. Det är en annan sak. Men att det stannar på den administrativa vägen – det är inte bra.

Även forskaren och juristen Johan Holm, med arbetsmiljörätt som specialitet, hade önskat fler rättsliga ögon på händelsen.

– Det är klart att det hade varit bra och intressant om det hade skett en prövning i domstol för att klarlägga ansvaret i sådana här tragiska situationer.

Han är dock inte förvånad.

– Det väcks i princip inga åtal eller domar på grund av psykosociala skäl. Det här visar på svårigheten när man orsakar psykisk ohälsa. Arbetsmiljöbrottet blir väldigt svårt då.

Johan Holm jämför med olyckor. Det är lättare att slå fast att om en skyddsåtgärd som ett skyddsräcke funnits på plats hade personen inte fallit sju meter utan överlevt. Att bevisa vad som orsakat suicid är svårt.

– Om vi ska vara riktigt noga vet vi inte här. Även om vi hade gjort den här riskbedömningen, vad hade hänt då. I en rättegång hade frågan om orsakssambandet kommit upp. Är det verkligen så att det här har orsakat Löfvings död. Hur ska vi kunna veta att det ändå inte slutat så tragiskt, även om vi inte hade haft någon presskonferens. Säg att han bara fick veta att han kommer att förlora jobbet.

Johan Holm resonerar vidare:

– I ett läge där någon utsatts för mobbing under lång tid då skulle det däremot nog inte krävas att man behövde veta att någon är suicidal för att det skulle anses vara oaktsamt att utsätta personen för något liknande som nu hänt.

Åklagaren menar ändå att det finns ett samband mellan presskonferensen och Mats Löfving död. Hur ser du på det?

– Ja, men han säger att Anders Thornberg inte hade anledning att tro att det skulle gå så här illa. Man kan inte riktigt invända mot bedömningen att han har svårt att bevisa det.

Vad skulle ha krävts?

– Om åklagaren haft ett vittne som säger – jag sa till Anders Thornberg att Mats Löfving var suicidal två dagar innan presskonferensen eller något liknande. Det hade kunnat göra skillnad.

Vad säger det här om arbetsmiljörättens användbarhet för den här typen av händelser?

– Att det är svårt. Inom straffrätten ställs det väldigt höga krav på bevisning när det gäller att bli ansvarig för någon annans död personligen. Det tror jag också att de flesta håller med om att det ska vara. Men i de här fallen kanske det behövs något annat.

Vi får leva med de här svårigheterna?

– Tyvärr tror jag det.