Efter dödsolyckorna - krav på tuffare tag från oppositionen

Fem personer miste livet i hissolyckan i Sundbyberg utanför Stockholm i december i fjol. Händelsen utreds ännu som arbetsmiljöbrott. Biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg och statsminister Ulf Kristersson gjorde ett gemensamt uttalande, Socialdemokraterna krävde en kriskommission och en särskild debatt hölls i riksdagen – på initiativ av Vänsterpartiet.

När Arbetsmiljöverket summerade förra året hade 63 arbetstagare mist livet på sina arbetsplatser. Olyckorna ökade med 14 procent. Vad som är olyckor och vad som är arbetsmiljöbrott vet vi inte. Inte heller hur många personer eller bolag som kommer att ställas till svars och frias eller fällas.

Regeringen sätter stor tilltro till hårdare tag och strängare straff generellt och en utredning har tillsatts för att se över straffskalorna – det gäller även straffen för arbetsmiljöbrott. Utredningen ska vara klar våren 2025.

Hur ser partierna på behovet av strängare straff för just arbetsmiljöbrott och vilka andra åtgärder behövs för att lagar och regler ska följas. Allt om arbetsmiljö frågade företrädare för alla åtta riksdagspartierna i Arbetsmarknadsutskottet, AU.

Först ut att svara var Tidö-partierna. Här är oppositionspartiernas svar:

Johanna Haraldsson, (S), ledamot i AU.

Johanna Haraldsson Foto: Riksdagen

– Vi vill se över lagstiftningen och arbetssättet för utredningarna. Vi upplever att det inte är tillräckligt många som fälls. Vår ambition är att fler ska behöva ta ansvar. Vi tror att det ökar motivationen att göra det man ska.

– Föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete är grundläggande. Hade man gjort bra riskbedömningar hade i princip alla de dödsolyckor som skedde under förra året och tidigare kunnat förebyggas. Därför vill vi koppla sanktionsavgifter till den, exempelvis om företagen saknar tillräcklig kunskap. Sanktionsavgifter skulle också kunna tas ut om skyddsombud utestängs från riskbedömningar.

– Vi tillsatte en utredning under vår regeringstid som kom med sitt betänkande strax före valet. Där föreslås att Arbetsmiljöverket ska kunna ta ut sanktionsavgifter för fler föreskrifter. Men vi ser ingenting om den här utredningen på propositionslistan. Och inte heller något om utredningen om det utökade rådighetsansvaret eller om utökad tillträdesrätt för de regionala skyddsombuden.

– Vi har diskuterat om sanktionsavgifterna borde trappas upp när det är återkommande problem på arbetsplatser. Vi funderar också på om vitesbeloppet bör kopplas till företagens omsättning. Företagsboten har nyligen höjts rejält.

– Det behövs en bredd av insatser. Vi vill tillsätta en kriskommission med särskilt fokus på byggbranschen, men det har regeringspartierna förhalat. Den kunde se över frågan om att begränsa antalet underentreprenörer. Vi vill också göra det möjligt att svartlista företag som återkommande missköter sig för att kunna utestänga dem från statliga stöd som rut- och rotavdrag och offentlig upphandling.

– Vi har bra regler men om efterlevnaden inte kontrolleras blir de ganska tandlösa. Vi hade en mycket större budget för Arbetsmiljöverket. Vår målsättning är att nå ILO:s rekommendation om en inspektör på 10 000 anställda.

Ser ni behov av några andra åtgärder inom rättsväsendet, exempelvis längre preskriptionstider?
– Vi är inte emot. Men i det här läget när för många utredningar läggs ned tror jag inte att det kommer att vara den stora lösningen.

– Jag tror framför allt att det behövs en stor bredd av insatser. Vi vill tillsätta en kriskommission med särskilt fokus på byggbranschen, men det har regeringspartierna förhalat. Där skulle exempelvis frågan om att begränsa antalet underentreprenörer kunna ses över. Vi vill också göra det möjligt att svartlista företag som återkommande missköter sig för att kunna utestänga dem från statliga stöd och subventioner som rut- och rotavdrag och offentlig upphandling.

Åtgärder utanför rättsväsendet?
– Samverkan på arbetsplatserna är oerhört viktigt och då måste skyddsombuden våga vara tuffa mot sina arbetsgivare. Skyddsombuden behöver därför ha en koppling till fackföreningsrörelsen för att förbunden ska kunna backa upp dem och eventuellt driva rättsprocesser och förhandla om hindrande av skyddsombud och liknande. Det där är ett av våra viktigaste krav – rör inte fackens företrädesrätt att utse skyddsombud. Utökad tillträdesrätt för den regionala skyddsombuden och ökade anslag till Arbetsmiljöverket för att kunna göra fler inspektioner är också viktigt och det fortsatta arbetet med A-krimcentra.

Ciczie Weidby, (V), ledamot i AU.

Ciczie Weidby Foto: Riksdagen

– Det behövs skärpta straff för arbetsmiljöbrotten. Företagen kommer undan för billigt. Jag lyssnade på en radiodokumentär om en ung tjej som dog på arbetet. Bolaget dömdes men boten var kaffepengar jämfört med vad företaget tjänade på sin verksamhet. Det behövs också en rejäl översyn av den rättsliga processen. Vi har år efter år föreslagit att alla lagar och regler på det här området ska samlas i en arbetsmiljöbalk. Det skulle bli en mer enhetlig lagstiftning och lättare för utredarna. Dagens regler utgår från en arbetsplats med en chef som bestämmer och arbetstagare som arbetar. Så ser det inte ut längre. Nu är det krångligt att reda ut vem som har haft ansvaret för arbetsmiljön efter en olycka.

–Jag blir uppringd av upprörda anhöriga. De berättar att utredningarna tar lång tid och att de inte får veta något. De säger att de inte vill ha några pengar de vill bara veta hur deras pappa omkom, vad det var som hände och vem som var ansvarig.

Vem som har haft ansvaret är svårt att utreda därför finns företagsbot i stället för att någon ställs personligen till svars. Vill ni ändra på det?
– Det kan jag inte säga nu. Det är klart att en vd inte kan ställas till svars för allt, men vi behöver utreda mer om företagsboten kontra att ställa någon personligen till svars.

Företagsboten höjdes för de större företagen för de grövre brotten i början av 2020. Nu börjar det synas i åtalen. Hur ser ni på det?
– Det är bra. Men svårigheten att utreda ansvaret kvarstår.

Ser ni behov av andra åtgärder inom rättsväsendet?
–Åklagarmyndigheten skulle kunna ha ett register över företag som har dömts för upprepade arbetsmiljöbrott. Det skulle bland annat kunna användas av kommuner vid upphandlingar.

– Man kan inte väga människoliv mot varandra men det dog flera människor på jobbet förra året än vad som dog i den fruktansvärda gängkriminaliteten. Den här regeringen pratar väldigt mycket om hårdare tag och höjda straff bara inte för arbetsmiljöbrotten. Här görs det ingenting. Regeringen ska prata med parterna, men det behövs inte. Vi vet alla redan vad parterna tycker. Det handlar om ökade resurser och enklare och tydligare regler. Det finns också färdiga utredningar men regeringens propositionslista är tom.

Hur viktiga är åtgärder inom rättsväsendet?
–Det är viktiga signaler, men precis som inom annan kriminalpolitik, räcker det inte med att ställa någon till svars och utdöma ett straff. Det behövs så mycket annat. Vi behöver underlätta för skyddsombuden, det behövs en statlig kriskommission, antalet underentreprenörer måste ses över, arbetsgivare måste ha ordentlig kunskap… vi har ett helt batteri med åtgärder och förslag. 

Jonny Cato, (C), ledamot i AU.

Jonny Cato Foto: Riksdagen

– Vi behöver förutsättningslöst titta på det här och inte ha så mycket politiskt käbbel. Vi har också ställt oss bakom S förslag om en kriskommission för byggbranschen, men det verkar inte finnas tillräckligt stöd. Det tycker jag är synd.

– Rättsväsendet är en viktig del, men vi måste också hjälpa företag. De gör ofta fel av okunskap snarare än av ren illvilja. Småföretagarperspektivet är viktigt och det behövs särskilda satsningar på rådgivning för att det systematiska arbetsmiljöarbetet ska bli bättre.

– Det finns dem som vill tjäna pengar till vilket pris som helst och där är arbetsmiljön väldigt dålig. Vi behöver hårdare straff för dem. Men det är en komplex fråga – arbetslivskriminaliteten ser olika ut i olika branscher.

Men flertalet företag som fälls för arbetsmiljöbrott förknippas inte med arbetslivskriminalitet?

– Det hänger ändå ihop. Vi har även gängkriminella som driver företag och arbetsmiljön där är ofta fruktansvärd. Det är bland annat därför som vi vill ha längre näringsförbud för den som drivit oseriös verksamhet tidigare. Man måste titta brett på det här.

– Det är klart att bland de stora seriösa företagen finns det dem som fälls för rena arbetsmiljöbrott och uppenbarligen är det något som inte fungerar. Vi kanske behöver titta över straffen även för de rena arbetsmiljöbrotten.

– När vi debatterar det här blir det en ständig diskussion mellan s och m om vems fel det är. Men oavsett vilken regering som varit så har vi gjort för lite. Nu behöver vi gemensamt agera. Jag tror att vissa frågor behöver stå över politik. Människor dör på arbetsplatserna låt oss prata och se till komma överens.

Leila Ali Elmi, (MP), ledamot i AU.

Leila Ali Elmi Foto: Riksdagen

– Det behövs en rejäl straffskärpning och en översyn av lagstiftningen. Lagarna och reglerna på det här området behöver bli tydligare. Alltför få händelser leder till åtal. Vi behöver ta reda på varför. Men jag kan inte säga hur långa straffen ska vara det får en utredning se över. Vi är öppna för att se över om det behövs längre preskriptionstider.

– Både viten och sanktionsavgifter borde vara högre. Det ska vara dyrt att strunta i arbetsmiljön. I dag är det många som tänker att det är billigare att betala än att göra rätt från början. Man ska inte kunna nonchalera arbetsmiljön.

– Vi vill se fler inspektioner från Arbetsmiljöverket och ändrade attityder. Den här typen av händelser ska inte kallas för olyckor. Olyckor är något som inte kunnat förutses. Det här är händelser som har kunnat undvikas. Vi behöver ändra språkbruket. Det här är skadehändelser med dödlig utgång. Det behövs en kulturell förändring.

Hur ska det gå till?
– Det är arbetsgivarens ansvar. Men från politiskt håll kan vi möjliggöra för arbetsgivare att göra rätt från början. Arbetsmiljöverket ska jobba mer med kunskapshöjande åtgärder och ge mer information till både arbetsgivare och arbetstagare.