Facket: Distansarbete ska in i föreskrifterna

Magnus Skagerfält, arbetsmiljöexpert på Sveriges Ingenjörer, tar tunnelbanan hem efter ett vanligt möte och ett hybridmöte på förbundskontoret. Han svarar i mobilen på vägen och ska strax fortsätta arbetsdagen hemifrån.
– Flexibiliteten är positiv. Jag kan utföra arbetet från olika platser bara jag har digitala verktyg att jobba med, säger han och intygar att många av medlemmarna är helt ense med honom.

Magnus Skagerfält. Foto: Sveriges Ingenjörer

– Arbetsgivare har börjat använda sig av distansarbete på ett helt annat sätt än tidigare. De platsoberoende arbetsformerna har utvecklats ordentligt och kommit för att stanna.

Även inom arbetsgivarleden ser man fördelar med den flexibilitet som växte fram under coronapandemins värsta fas och som sedan etablerades i arbetslivet.
– Ja, det är numera ett naturligt inslag i arbetslivet och har många positiva sidor, både för familjelivet och för koncentrationen på arbetsuppgifter, säger Maria Morberg, arbetsmiljöexpert på Almega.

Ytters är det arbetsgivaren som bestämmer om distansarbete får förekomma och i vilken omfattning. Men både Maria Morberg och Magnus Skagerfält ser möjligheten till flexibelt arbete som viktigt vid rekryteringar.

Däremot är de oense om hur väl föreskrifterna från Arbetsmiljöverket fungerar. Sveriges Ingenjörer har tillsammans med Akavia, båda Saco-förbund, krävt ett omtag. De saknar en direkt koppling till distansarbete i föreskrifter om arbetsplatsens utformning, bildskärmsarbete och ergonomi.
– Vi har krävt ett samlat grepp och någon form av konsekvensanalys av förändrade arbetsmiljöregler kopplade till den ökade förekomsten av distans- och hemarbete, men verket har gjort tvärt om, säger Magnus Skagerfält.

Maria Moberg. Foto: Kate Gabor

Översynen av föreskrifter och regler är inte avslutad. Remisstiden för arbetsmarknadens parter gick nyligen ut och beslut om den nya strukturen tas nästa år. Enligt facket landar inte denna översyn rätt.
– I alla de föreskrifter som har haft någon typ av antydning att de gäller på fler platser än kontoret har dessa skrivningar tagits bort.

På de ordinarie kontorsarbetsplatserna är riskerna till stor del kända, liksom hur arbetsgivarna ska göra riskbedömning, konstaterar Magnus Skagerfält.
– Möjligheten att arbeta på många olika platser är något nytt i det moderna arbetslivet. Hur ska arbetsgivaren riskbedöma då? Vad är det som ska riskbedömas?

På arbetsgivarsidan håller man inte med. Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar finns kvar oavsett om jobbet utförs på kontoret, ute hos kund eller i hemmet, konstaterar Maria Morberg.
– Aktiviteter och åtgärder kan skilja sig beroende på var arbetstagaren jobbar, men själva ansvaret ligger fast. Vi kan inte se att det behövs något omtag när det gäller föreskrifter eller lag.

Tydligare vägledning från Arbetsmiljöverket är däremot ett önskemål, enligt Maria Morberg. Hon efterlyser tips och beskrivningar på acceptabla nivåer i arbetsmiljön.

Även när individer jobbar flexibelt måste arbetsgivaren fortsätta att hålla ett öga på arbetsmiljön. Regelbundna kontakter med personal som sitter hemma är helt självklart, enligt Maria Morberg.
– Det handlar om att ha en dialog. Arbetstagaren måste vara ärlig kring hur pass bra arbetsplatsen är i hemmet. På sikt kan kroppen ändå utsättas för slitage. Då är det bättre att komma till kontoret och sitta där.

Ska arbetsgivare ibland sätta en gräns och inte tillåta distansarbete hemifrån?
– Ja, absolut. Så kan det vara. Det är arbetsgivaren som arbetsleder och bestämmer, men det måste göras på ett bra sätt. Det får inte uppfattas som kränkande särbehandling, utan ett värnande om medarbetarens bästa.

Den psykosociala arbetsmiljön behöver inte vara annorlunda vid distansarbete i bostaden. Även på detta område handlar det om en levande dialog. Arbetstagarna ska kunna lyfta olika frågor och ha förutsättningar till stöd om man ser problem med arbetsuppgifter.
– Det finns ingen större skillnad egentligen till hur det ska vara på den ordinarie arbetsplatsen, säger Maria Morberg.