Forskare: Tänk igenom varför ni ska mäta

Ny teknik har gett nya mätmöjligheter. Trenden med smarta klockor, ringar och appar har också nått arbetsplatsernas friskvårdsinsatser. Men mätandet kan göra oss alltför engagerade i måtten och för lite i åtgärderna, menar forskare. Och mätningen i sig gör oss inte friskare.
– När det gäller arbetsmiljö är det oftast inte rocket science. Många arbetsproblem är ganska uppenbara men man vill inte se, för det är besvärligt att se dem, säger Magnus Svartengren, professor vid arbets- och miljömedicin på Uppsala universitet.

Magnus Svartengren

Han tycker överlag att det mäts mycket i arbetsmiljöarbetet men görs lite av resultaten.
– Man blir nöjd av själva mätningen och följer inte upp fynden. Jag tycker att det har blivit värre genom åren, att man mäter mer och mer men det är otydligt vem som äger problemet och individen lämnas i sticket med resultaten.

Det behövs en starkare koppling mellan mätning och arbetsmiljöarbetet, menar han. Risken är annars att det delegeras till ett individuellt problem.

Ingibjörg Jonsdottir, professor och verksamhetschef för Institutet för stressmedicin vid Västra Götalandsregionen, är inne på samma linje.
– Det finns flera betänkligheter kring enskilda mätningar på individnivå. Individinsatser och mätningar ska alltid kombineras med insatser på grupp- och organisationsnivå, säger hon.

Ingibjörg Jonsdottir. Foto: Ann Patmalnieks

Först och främst behövs en tydlighet kring varför en mätning ska göras överhuvudtaget, betonar forskarna.
– Företagen går in i ett ansvar om man börjar lansera mätningar. Om man gör hälsoundersökningar så måste de kopplas till en handlingsplan och det är där det ofta brister. Mätning är också en integritetsfråga och något som bör diskuteras i skyddskommittén, säger Magnus Svartengren.

När mätningen väl är klar gäller det att det finns pengar kvar till åtgärderna. Maria Ekblom är professor vid Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa på Gymnastik- och idrottshögskolan och hon hör om motsatsen.

Maria Ekblom. Foto: Thomas Carlgren

– Många arbetsgivare går ut och köper mätpaketen men när det kommer till att sätta in åtgärder så har de inte så mycket budget kvar. Innan du köper hälsokontroller överhuvudtaget, fundera över vad du har för helhetsbudget. Och finns det ingen plan för hur ni ska agera utifrån vad måtten visar, så avstå från att mäta, säger Maria Ekblom.

Både Ingebjörg Jonsdottir och Maria Ekblom betonar att friskvårdsinsatser ofta når de som redan mår relativt bra och inte de som skulle behöva insatserna mest.
– Ofta när man erbjuder insatser på arbetsplatsen så är det de som är bäst på att ta hand om sig själva som ställer sig först i kön och där får man ingen bra return of investment. Det gäller att det inte blir en leksak till någon som egentligen mår ganska bra, utan ett hjälpmedel för dem som kämpar med hälsan, säger Maria Ekblom.

Mätningar kan också skapa onödig oro och risk för feltolkning.
– Säg att du mår bättre, du äter, sover och tränar bättre. Och nästa gång du mäter får du samma värde. Blir du då missnöjd? Måtten kan skapa besvikelse om det inte händer något med just ett speciellt mått. Man kan lägga för mycket vikt till det man mäter och missa saker som man inte mäter som kan vara minst lika viktiga, säger Ingibjörg Jonsdottir.

Det finns en fara att mätning kan göra att individen blir sämre på att känna inåt, säger Maria Ekblom.
– Om man får informationen för ofta så slutar man lyssna inåt och riktar i stället uppmärksamheten bort från kroppen, mot den här sensorn. Det kan vara bra att få feedback på de inre signalerna, men får jag för mycket blir jag snarare beroende av de yttre signalerna.

Överlag tenderar vi att överskatta siffror och underskatta människors upplevelser, betonar alla tre forskarna.
– Det är underskattat att faktiskt bara känna efter hur vi mår, samtidigt som jag har förståelse för att det inte passar alla, säger Ingibjörg Jonsdottir.