Hälsodata från hjärtat ifrågasätts av forskare

Tänk om det fanns ett biologiskt mått som skulle kunna varna för när stressen är för hög och återhämtningen för dålig? Företaget Firstbeat säger sig ha just ett sådant. Med deras mätverktyg kan arbetsplatser hjälpa sina anställda att hitta balansen mellan stress, återhämtning och fysisk aktivitet och på så vis få individer och arbetsplatser att må och prestera bättre, skriver de på sin hemsida.

Det är genom mätning av så kallad hjärtfrekvensvariabilitet som detta kan åstadkommas, menar de. Med hjälp av elektroder som fästs på bröstkorgen mäts puls, rörelse och hur stor variation det är i tiden mellan hjärtslagen.

Michael Kågström. Foto: Elsa Frizell

– Variationen mellan hjärtslagen är en indikator på det autonoma nervsystemets aktivitet, särskilt balansen mellan det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet. Ett lågt värde på hjärtfrekvensvariabiliteten har man kunnat korrelera med stress och dålig återhämtning, säger Michael Kågström som är representant för Firstbeat i Sverige.

Resultatet presenteras i en app med röda kurvor för stress, blå för fysisk aktivitet och gröna för återhämtning. Mätningen görs dygnet runt, oftast i tredygnsmätningar. Individen får en analys efter testperioden som visar hur väl hen har återhämtat sig, sovit och rört på sig.

I Sverige fanns fram till hösten 2023 två företag som tillhandhöll liknande teknik. Sedan Linkura gick i konkurs i höstas säger sig Firstbeat vara det enda företaget som numer erbjuder denna typ av mätverktyg. Produkten bygger på gedigen forskning, framhåller Firstbeat.

– Det finns en omfattande mängd forskning som stödjer användningen av hjärtfrekvensvariabilitet som en indikator på fysiologisk stress och återhämtning, även på individnivå. Firstbeat har publicerat flera studier som bekräftar teknikens effektivitet och tillförlitlighet och våra metoder har blivit föremål för forskning vid över 100 universitet och forskningsinstitutioner, säger Michael Kågström.

Ingibjörg Jonsdottir. Foto. Ann Patmalnieks

Att mäta hjärtfrekvensvariabilitet och ge feedback på stress och återhämning på individnivå ifrågasätts dock av forskare som Allt om arbetsmiljö pratat med. En av dem är Ingibjörg Jonsdottir som är professor och verksamhetschef för Institutet för stressmedicin vid Västra Götalandsregionen.

– Det finns ett samband på gruppnivå i vissa studier, men inte alla, som visar på samband mellan stress och hjärtfrekvensvariabilitet. Vi har sett att en grupp av patienter med utmattning har lägre hjärtfrekvensvariabilitet än en grupp av friska individer men det är väldigt stora individuella variationer, säger hon.

Det finns flera användningsområden för hjärtfrekvensvariabilitet inom kliniska verksamheter men måttet går inte att använda för att uttala sig om friska individers stressnivåer, menar Ingibjörg Jonsdottir.

– Alla som upplever hög stress har inte per definition låg hjärtfrekvensvariabilitet, säger hon.

Magnus Svartengren

Magnus Svartengren, professor vid arbets- och miljömedicin på Uppsala universitet, har också forskat på hjärtfrekvensvariabilitet. Han anser att måtten är svåra att tolka.

– De övertolkar och förenklar sambanden. Det finns många faktorer som påverkar hjärtfrekvensvariabiliteten. Detta behöver etableras bättre innan det används, säger han.

Han ser en risk för att individen försöker förändra sitt beteende baserat på information som inte är relevant.

Maria Ekblom är professor vid Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa på Gymnastik- och idrottshögskolan. Hon tycker att det är för tidigt att använda sig av hjärtfrekvensvariabilitet som ett mått på stress.

– Detta blir för inkomplett. Det finns inga studier som säger att det skulle vara ett komplett mått på stress.

Maria Ekblom. Foto: Thomas Carlgren

Hon har just nu en pågående studie där hon och hennes forskarkollegor undersöker effekter av fysisk aktivitet hos individer som inte är stressade och individer som har förhöjda nivåer av upplevd stress men inte är utbrända. I den studien mäter de hjärtfrekvensvariabilitet på natten. Men inte bara; de har också standardiserade frågeformulär för psykosocial stress, tar blodprover där de mäter bland annat kortisol och en del inflammatoriska markörer i blodet.

Hon tycker att det är en intressant fråga att försöka identifiera stressmarkörer för att kunna förebygga och åtgärda innan stressen går för långt.

– Det finns en frustration över att man inte kommer vidare i frågan om psykisk ohälsa. Vi har kommit åt bättre behandlingar för cancer och tagit fram vettiga vacciner, hur i all fridens namn kan vi inte komma åt en enkel sak som stressen? När vi nu hittat så många biomarkörer för andra sjukdomstillstånd och kommit vidare med dem, kan vi inte göra samma sak för stressen?

Maria Ekblom betonar att vi ännu inte är färdiga med hur stressen ska kunna mätas.

– Jag tror att när vi landar i hur vi ska mäta risknivåer av stress så kommer det att bli ett mått som har tre komponenter. Hjärtfrekvensvariabilitet kommer att vara med, men också blodprov där man kollar flera olika markörer och därtill ett batteri av frågor om den psykosociala stressen. Kanske kan vi ha ett mått på stress på plats om fem till tio år.