Hjärtdata ska bygga hälsa på Skanska

I träningslokalerna på Skanskas huvudkontor i Stockholm förbereder sig 25 chefer för dagens pass. De går Skanskas 15 månader långa utvecklingsprogram för chefer och denna vecka hålls en fyra dagars utbildning på plats i Stockholm. Som alltid innehåller kursdagen ett träningspass. Genom hela ledarskapsprogrammet går hälsa och hållbarhet som en röd tråd, förklarar Mattias Magnell som är ledarskapsutvecklare på Skanska och ansvarar för utbildningen.

– Vi vill att våra ledare ska sova gott och att få återhämtning under arbetsdagen. Träning är en del av det men minst lika viktigt är vila. Vår ledarutveckling går ut på att utbilda våra chefer i värdet av en god arbetsmiljö som gör att människor har förutsättningar att prestera och må bra.

Som en del i utbildningen erbjuds deltagarna att använda sig av en slags EKG-mätare som tar värden på hjärtat. Genom två elektroder som fästs på bröstkorgen får personen data över sin så kallade hjärtfrekvensvariabilitet som mäter balansen mellan det sympatiska och parasympatiska nervsystemet. Kort förklarat mäts hur lång tid det är mellan hjärtslagen och det sägs ge en karta över hur mycket stress, motion och återhämtning som personen har över dygnet. (Läs mer om hjärtfrekvensvariabilitet i faktaruta och i artikeln på nästa uppslag.)

Deltagarna kan mäta så mycket de vill under tre månader, eller inte alls, mätningen är frivillig. Datan presenteras i en app som blå, röda och gröna staplar – blå för motion, röda för stress och gröna för återhämtning. Deltagarna skriver samtidigt en aktivitetsdagbok för att kunna analysera vilka aktiviteter som gav vilket utslag. Både under mättiden och efter testperioden erbjuds återkopplande samtal med hälsocoach. Målet är att ha en variation av färger över dagen.

Mätningen är ett kraftfullt och pedagogiskt verktyg för att få människor att förändra sig, anser Mattias Magnell.

– Våra chefer är så uppgiftsorienterade och vana att svara upp mot yttre krav. Det här blir ett sätt att åskådliggöra den inre miljön och det mentala välmåendet. Syftet är att ledarna ska komma ihåg att hög arbetsbelastning och en tuff arbetssituation ökar risken för att både de själva och andra kan ha ett hjärta som inte får tillräcklig återhämtning, säger Mattias Magnell.

Räcker det inte att bara fråga hur folk mår?

– Det ska man alltid göra. Mätningen måste kompletteras med samtal. Vi har sett att tillsammans med dagboken och vårt frågeformulär om energi och hälsa får vi bra samtal om arbete och fritid, säger Mattias Magnell.

Maria Danielson är klimat- och hållbarhetschef på Skanska och går ledarskapsprogrammet. Hon har mätt i tre dygn under två perioder.

– Jag ville få lite fakta bakom hur jag faktiskt mår. Mätningen har gett mig bekräftelse på att jag mår ganska bra, och att jag verkar ha tillräcklig återhämtning under dagen.

I den senaste mätningen fick Maria Danielson resultatet att hon sov lite för kort, men det visste hon redan.

– Jag rider två dagar sent på kvällarna, klockan hinner bli mycket innan jag lägger mig. Det påverkar min arbetsdag dagen därpå. Nu har jag bett om att få byta grupp och rida tidigare.

Maria Danielsson tycker att mätningen gav en bekräftelse på att det hon fått lära sig på utbildningen också ger effekt på hur hon mår. Att mätningen pågår dygnet runt ser hon inte som något problem.

– För mig går arbetsliv och liv ihop. Jag ser det som en förmån att få göra detta.

Joel Liedbergius är projektchef i Region Syd och ansvarar för en del av husbyggnadsverksamheten i Skanska. Han går också programmet och har mätt nonstop i två och en halv månad.

– Jag är nyfiken och tycker det är roligt med statistik. Jag använder det som ett sätt att lära känna mig själv och det blir ett redskap att skruva lite på detaljnivå. För mig blir mätningen en stor motivator för att förbättra återhämtning och lite en tävling. Det kan bli att jag tar den extra promenaden eller går och lägger mig lite tidigare.

I sju år har Skanska använt denna typ av mätning och ungefär 300 chefer har testat. Resultaten är bra, enligt Mattias Magnell.

– Människor sover bättre, de rapporterar att de är mycket lugnare och de bedriver hälsoinsatser för sina medarbetare i mycket större utsträckning. Tack vare mätningen ökar vi säkerheten och välmåendet, säger han.

Mattias Magnell betonar dock att de organisatoriska förutsättningarna i arbetsmiljön är A och O.

– Innan du ens tänker tanken på att använda dig av mätning i någon form så ska arbetsuppgifter, roller, kommunikation och kompetensbehov klargöras. Det måste finnas en förmåga att dela upp arbetsuppgifter, och tydlighet i vad chef och medarbetare förväntas göra. Det måste först finnas en viss organisatorisk prestanda.

Det gäller också att ha riktlinjer och policyer på plats och ha en plan för att hjälpa individen när det behövs, säger han.

– Våra riktlinjer och policyer är baserade på ISO-standarden ”Bedömningstjänster i arbetslivet”. Vilka effekter är vi ute efter, mäter vi det vi ska mäta? På vilket sätt ska vi göra det? Vem får ta del av det här? Det måste finnas goda skäl, evidens och tillförlitlighet när man mäter.

Han ser en risk att denna typ av mätning kan bli integritetskränkande och betonar att mätningen måste vara frivillig och att varje person själv äger sin data.

– Datan har de bara i sin egen app. Jag tar bara ta ut gruppdata och kan återkoppla till gruppen hur det ser ut för dem.

Mattias Magnell är medveten om att det finns en kritik mot testning av hjärtfrekvensvariabilitet. Forskare har pekat ut att sådan mätning inte kan säga särskilt mycket om individens stressnivåer eftersom så mycket kan påverka värdet och att det är just individuellt.

– Vi litar på vår leverantör och den forskning de hänvisar till. Men debatten är jätteviktig. De kritiska rösterna måste höras. Det är en stor fara att vi försöker mäta och övervaka så som vi gör i dag i samhället.

– Jag är den första att kritisera tester. Det gäller att veta varför man använder dem. Det finns hur mycket mätare som helst som bara dundrar in. Det här är bara början, säger Mattias Magnell.