IF Metall: HSO hindrat i rehabfrågor

Första sjukskrivningsdagen, avdelning och namn på de kollegor som är sjukskrivna. Det har huvudskyddsombudet på kopparsmältverket Boliden Rönnskär återkommande begärt av arbetsgivaren i snart nio år. Men bolaget, Boliden Mineral, har vägrat att lämna ut uppgifterna. På det sättet har bolaget hindrat huvudskyddsombudet från att utföra sitt uppdrag. Det menar IF Metall, fackförbundet där skyddsombudet hör hemma.

– De här uppgifterna är nödvändiga för att han ska kunna utföra sitt uppdrag som skyddsombud, säger Linn Munthe, förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd.

Efter att förhandlingar mellan företrädare för fack och arbetsgivare slutat i oenighet stämde IF Metall arbetsgivaren, Boliden Mineral, och Industriarbetsgivarna. Med hjälp av LO-TCO Rättsskydd lämnades en stämningsansökan till Arbetsdomstolen i mitten av november.

Enligt stämningsansökan har arbetsgivaren hindrat skyddsombudet och därmed brutit mot både arbetsmiljölagen och förtroendemannalagen. Arbetsgivaren ska därför betala 100 000 kronor för brott mot arbetsmiljölagen, och 100 000 kronor för brott mot förtroendemannalagen till huvudskyddsombudet. Bolaget ska också betala 100 000 kronor till IF Metall för brott mot förtroendemannalagen.

Linn Munthe på Rättsskyddet förklararar att skyddsombudet behöver veta vilka som är sjukskrivna för att kunna ta kontakt med dem och fråga om de vill ha stöd när de har anpassnings- och rehabiliteringsmöten med arbetsgivaren. Får skyddsombudet kontakt med den sjukskrivne kan ombudet också få information om orsaker till sjukskrivning och få reda på om det finns något samband mellan sjukskrivningen och arbetsmiljön.

Linn Munthe, förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd FOTO: LO-TCO Rättsskydd

– Huvudskyddsombudet behöver de uppgifterna också för att kunna identifiera brister i arbetsmiljön på en kollektiv nivå. Det är nödvändigt för att han ska kunna medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet som det är tänkt, säger Linn Munthe.

I stämningsansökan hänvisas också till att informationen behövs för att skyddsombudet ska kunna vaka över att arbetsgivaren gör vad som krävs enligt kapitel tre, paragraf 2 a i arbetsmiljölagen. Där preciseras bland annat att arbetsgivaren är skyldig att organisera arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet.

Enligt stämningsansökan hänvisade bolaget till dataskyddsförordningen, gdpr, när det inte lämnade ut uppgifterna. Avgöranden om fackförbundens rätt att få ut handlingar och hur den rätten förhåller sig till dataskyddsförordningen finns. Men, såvitt Linn Munthe vet, har inte frågan om ett skyddsombuds rätt till den här typen av handlingar i förhållande till dataskyddsförordningens bestämmelser prövats tidigare. Hon välkomnar därför ett klargörande från Arbetsdomstolen.

– Det är inte helt ovanligt att arbetsgivare vägrar att lämna ut uppgifter och handlingar med hänvisning till dataskyddsförordningen. Så det är viktigt att det kommer ett avgörande i den här delen som klargör rättsläget. Vår uppfattning är att dataskyddsförordningen inte innebär några hinder för arbetsgivaren att lämna ut den här typen av uppgifter just till skyddsombud, säger Linn Munthe.

Enligt Linn Munthe finns det ett flertal krav i dataskyddsförordningen för att få behandla personuppgifter. I det här fallet är det utlämnandet av personuppgifterna som är behandlingen. Olika steg behöver gås igenom. Det ska bland annat finnas en så kallad rättslig grund. Det anser Linn Munthe att det gör eftersom hon menar att arbetsgivaren, enligt arbetsmiljölagen, har en skyldighet att lämna ut uppgifterna. Eftersom det gäller uppgifter om hälsa finns det ett extra skydd i dataskyddsförordningen att ta hänsyn till.

– Huvudregeln är att man inte får behandla sådana uppgifter, säger Linn Munthe.

Men där finns undantag. Det kan handla om att utlämnandet är nödvändigt för att den personuppgiftsansvarige, här Boliden Mineral, ska kunna fullgöra sina skyldigheter inom arbetsrätten och på områdena social trygghet och skydd. En sådan skyldighet finns i det här fallet enligt arbetsmiljölagen, menar Linn Munthe. Hon påpekar att det finns ett ytterligare krav som handlar om att det måste finnas åtgärder så att den enskildes grundläggande rättigheter och intressen tas om hand. 

Hur resonerar ni kring det skyddet för den enskildes personliga uppgifter?

–  Vi menar att det finns lämpliga skyddsåtgärder genom arbetsmiljölagens bestämmelser om tystnadsplikt.

Och det handlar bland annat om skyddsombudens tystnadsplikt?

– Ja, precis. Vi menar att kravet på skyddsåtgärder enligt dataskyddsförordningen därför inte hindrar att uppgifterna lämnas ut. Och eftersom bolaget har en skyldighet att lämna ut uppgifterna enligt arbetsmiljölagen finns inget utrymme för bolaget att vägra att lämna ut uppgifterna.

Kraven som finns i dataskyddsförordningen är uppfyllda, menar Linn Munthe.

Enligt fackförbundets stämningsansökan ger arbetsmiljölagen skyddsombuden rätt att företräda både enskilda arbetstagare och grupper av arbetstagare.

– Det är en del av skyddsombudens uppgift att medverka i rehabiliteringsprocessen om den enskilde vill det. Och då blir det omöjligt att utföra den uppgiften om man inte vet vad det är för rehabiliteringsprocesser och möten om anpassningsåtgärder som pågår.

Under hösten 2022 uppstod en diskussion om huruvida skyddsombuden hade rätt att företräda enskilda individer eller inte. Den uppstod efter att en intern utredning på Arbetsmiljöverket med uppgiften att ombuden inte skulle företräda enskilda nått media. Verket ändrade sig senare. Hur påverkade det där?

– Det är svårt att säga. Även om Arbetsmiljöverket backade kanske det skapade en del felaktiga uppfattningar ute på arbetsplatserna. Men vår uppfattning är att lagen och dess förarbeten är tydliga när det gäller skyddsombudens befogenheter i den här delen.

Linn Munthe tillägger:
– Det finns inte någon begränsning i arbetsmiljölagen och inte heller i lagens förarbeten som säger att skyddsombudet inte har befogenhet att företräda arbetstagare i individärenden.

Några dagar före jul lämnade Boliden Mineral och Industriarbetsgivarna in sitt svar på stämningsansökan till Arbetsdomstolen. Bolaget och arbetstagarorganisationen har en annan uppfattning. Skyddsombudet har inte hindrats, något brott mot arbetsmiljölagen eller förtroendemannalagen har inte begåtts och skadestånd ska inte betalas.

Bolaget anser inte att skyddsombudet har behövt uppgifterna om individerna för att kunna utföra sitt uppdrag och hänvisar till den rutin och ordning som finns kring sjukskrivningar och rehabilitering. Enligt dataskyddsförordningen finns det därför ett förbud för bolaget att lämna ut uppgifterna.

Enligt svaromålet sker rehabsamverkan på bolaget löpande och statistik kopplat till arbetsmiljö och rehabilitering presenteras bland annat på möten med skyddskommittén. Procentuell sjukfrånvaro uppdelat på kort- och långtidssjukfrånvaro, antal nya rehabiliteringsärenden och orsaker till dem är exempel på uppgifter som presenteras på möten där skyddsombuden deltar. En dialog förs om trender och statistik som sticker ut diskuteras. Uppgifterna som huvudskyddsombudet får är tillräckliga för att han ska kunna bilda sig en uppfattning om det föreligger brister i arbetsmiljön som medverkat till sjukskrivningarna och därmed kunna medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet, sammanfattas det i svaret.

Skyddsombudets roll är också att företräda arbetstagarna som grupp och vara arbetstagarkollektivets representant för gruppens frågor. Det framgår, enligt arbetsgivarpartens svar, av arbetsmiljölagen. De uppgifter som skyddsombudet har avser generella frågor. ”Det finns inget uppdrag i arbetsmiljölagen för ett skyddsombud att företräda individer.”, skriver Industriarbetsgivarnas arbetsrättsjurist. Hon påpekar också att det inte heller finns något stöd i arbetsmiljölagen för att skyddsombudet ska vaka över individuella rehabiliterings- och anpassningsfrågor hos arbetsgivaren. De frågorna behandlas i skyddskommittén.

Arbetsgivarpartens jurist konstaterar att det inte finns något rättsligt stöd i vare sig lagtext, förarbeten, praxis eller Arbetsmiljöverkets föreskrifter för att ett skyddsombud har rätt till uppgifter om medarbetarnas hälsa på individnivå. Bolaget har därför ingen rättslig förpliktelse att lämna ut uppgifterna. Eftersom det inte finns någon rättslig förpliktelse är det förbjudet för arbetsgivaren, enligt dataskyddsförordningen och dataskyddslagen, att lämna ut uppgifterna.

Arbetsgivarpartens ombud menar också att bolagets agerande har varit ursäktligt. Det finns inget uttryckligt stöd i arbetsmiljölagen för att ett skyddsombud ska få ut uppgifterna och om Arbetsdomstolen menar att det finns har det inte gått att förstå på förhand. Att lämna ut uppgifterna skulle också ha varit förenat med en stor risk med tanke på de höga sanktionsavgifter som förekommer vid brott mot dataskyddsförordningen, tillägger ombudet i svaret.

Om en enskild medarbetare lämnar sitt godkännande är det dock inte förbjudet för arbetsgivaren att lämna ut uppgifterna, påpekar arbetsrättsjuristen.

Industriarbetsgivarna vill inte svara på några frågor om stämningsansökan under ärendets gång.

Nu väntar skriftväxling mellan parterna och en muntlig förberedelse innan en eventuell huvudförhandling i Arbetsdomstolen. Hur lång tid det tar innan ärendet sätts ut till förhandling går inte att säga och parterna kan förlikas när som helst under processens gång.