HSO: Jag blev vingklippt i min roll

Arbetsmiljön på en avdelning på Högskolan i Halmstad hade varit dålig under en lång tid. Det fanns brister i den organisatoriska arbetsmiljön, chefer hade kommit och gått och flera medarbetare var långtidssjukskrivna. Så beskriver huvudskyddsombudet Navid Ghannad läget när han vände sig till hr.

– Jag hade mina misstankar men de vägrade att se något mönster.

När chef nummer tio i ordningen sjukskrevs, och för en längre period, bad huvudskyddsombudet att få veta varför.

– Jag frågade inte efter ett läkarintyg eller bad om en diagnos. Jag ville bara veta om sjukskrivningen var arbetsrelaterad. För mig är det viktigt att veta om någon är sjukskriven för stress, arbetsbelastning eller en konflikt eller om personen har brutit foten under en skidresa, säger Navid Ghannad.

Han tillägger att medarbetaren tidigare berättat att han tyckte att han arbetade för mycket.

Hr gav inte skyddsombudet uppgiften. Enligt Navid Ghannad hänvisades han i stället till sammanställningen över sjukskrivningar som årligen presenteras på våren. Men skyddsombudet ansåg inte att han kunde vänta och hänvisade till sitt uppdrag.

– Om det nu står i arbetsmiljölagen att vi skyddsombud ska vaka över skyddet mot ohälsa så är det väl en rimlig begäran att få veta om några är sjuka och om det har någon koppling till arbetet.

Han krävde svar igen i februari 2022 och ville ha en motivering. I ett skriftligt beslut förklarade företrädare för Högskolan i Halmstad att de inte kunde ge något svar på frågan om sjukskrivningen var arbetsrelaterad utan uppgifter från läkarhandlingar. För det krävdes samtycke och arbetstagaren hade inte velat att uppgifterna lämnades till skyddsombuden. Högskolan bedömde därför att de inte var skyldiga att lämna ut informationen. Högskolan hänvisade till förarbetena till arbetsmiljölagen.

Eftersom Högskolan är en myndighet gäller även offentlighets- och sekretesslagen, OSL. I den finns det bestämmelser som ger arbetsgivaren möjlighet att lämna ut även sekretessbelagda uppgifter till skyddsombud. Men högskolan menade att den möjligheten inte fanns i det här fallet.

Högskolan hänvisade också till GDPR, och menade att Högskolan skulle agera i strid med GDPR om uppgifterna lämnades till huvudskyddsombudet.

Högskolan vill inte intervjuas utan hänvisar till sitt skriftliga beslut.

Huvudskyddsombudet höll inte med och tog frågan till kammarrätten för prövning. Där prövades ärendet som rätt att ta del av allmän handling.

Huvudskyddsombudet påpekade att han inte delade arbetsgivarens uppfattning att läkarintyget och diagnosen behövdes för att avgöra om sjukskrivningen var arbetsrelaterad. Han tillade att han pratat med medarbetaren och på så sätt fått veta att sjukskrivningen var relaterad till stress och arbetsbelastning.

Men även i kammarrätten fick skyddsombudet nej – uppgifterna skulle inte lämnas ut. Kammarrätten hänvisade också till förarbetena till arbetsmiljölagen och skrivningar om att skyddsombud inte bör få del av läkares handlingar och uppgifter utan samtycke från den arbetstagare som berörs. Rätten påpekade att det handlade om specifika uppgifter om en enskilds hälsotillstånd. Kammarrätten skrev också, i sin dom, att det inte framkommit omständigheter som visade att skyddsombudet behövde ta del av läkarhandlingarna för att kunna fullgöra sitt uppdrag.

Är det inte rimligt att en arbetstagare ska kunna säga nej till att uppgifterna lämnas till er?

– Jag tycker inte att det är nödvändigt eftersom vi som skyddsombud har sekretess. Nu handlade det om att vi bara ville få kännedom om det fanns någon koppling till arbetsmiljön eller inte. Det tycker jag inte att man ska behöva ha den enskildes godkännande för, säger Navid Ghannad.

Men kan arbetsgivaren alltid säga om det finns en sådan koppling?

– Nej, och det är det som är frågan. Det är inte alltid som arbetsgivaren ser det här själv. Det här är ju en samverkan och vi vill alla samma sak. Men så länge vi inte får någon insyn är det svårt för oss att bistå med vår kompetens och våra perspektiv för en bättre arbetsmiljö.

Arbetsgivaren hänvisade till den årliga sammanställningen av sjukskrivningarna. Varför räcker inte det?

– Informationen ges på en hög nivå och inte nedbrutet till en avdelning. Vi får veta att förra året var 40 personer korttidssjuka och 12 långtidssjuka. Det hjälper mig ingenting. Vi är 750 anställda här och det är svårt för oss att se mönster och agera på det som har varit.

Navid Ghannad höll inte med kammarrätten och gjorde en egen genomgång av tidigare domar. Han fann domar som både stödde och talade emot hans uppfattning. Han överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen som inte prövade ärendet. Det bekymrar Navid Ghannad. Han menar att den sekretess som ett skyddsombud har ger arbetsgivaren möjlighet att lämnat ut uppgifterna.

– Alla hänvisar till en mening i förarbetena till arbetsmiljölagen som skrevs för 50 år sedan. Men mycket har hänt sedan dess, inte minst införandet av OSL, som ger oss större möjligheter till insyn. Jag tror att det behövs ett avgörande från Arbetsdomstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen – att de sätter ned foten och säger vad som gäller.

Hur har det här påverkat dig i din roll som huvudskyddsombud, menar du?

– Jag blev vingklippt i min roll. Det har påverkat oss skyddsombud och vi får göra det bästa av det men vi hade ju stått mycket mer stadiga och kunnat vaka över skyddsområdet på ett helt annat sätt om vi hade fått informationen.