Så minskar de stressen i kontaktyrken

Sedan ett par år tillbaka har anställda i kontaktnära yrken i Eskilstuna kommun fått möjlighet att prova kollegial handledning. Tillsammans med kollegor och handledare träffas de för att reflektera över sin arbetsvardag. Vård, omsorg och socialtjänst är några av verksamheterna som varit med.

Kollegial handledning var en av flera metoder som kommunen provade i samband med ett större samverkansprojekt för friskare arbetsplatser. Intresset spreds sig och metoden blev en av dem som permanentades.

Nu finns elva handledare inom Kommunhälsan och hr-avdelningen, som utbildats via SKR, Sveriges Kommuner och Regioner. Hittills har 22 enheter deltagit och till hösten väntar fler på att det ska bli deras tur.

Gunilla Claesson Andersson. Foto: Ann Patmalnieks

Enkäter och djupintervjuer efter pilotprojektet visade att både medarbetare och chefer tyckte att det gav mycket, berättar Gunilla Claesson Andersson, hälsoutvecklare på Kommunhälsan, Eskilstunas inbyggda företagshälsa.– Reflektion är något man sällan tar sig tid för. Tanken är att grupperna ska kunna använda metoden i sin vardag och inte bara under de åtta tillfällena, säger Gunilla Claesson Andersson.

Att få prata klart och träna på att reflektera är välinvesterad tid både för individ och grupp, säger Lotta Moberger, även hon hälsoutvecklare på Kommunhälsan.

– Men en nyckelfaktor är att cheferna systematiskt erbjuder tid för det. Medarbetarna är lojala med grunduppdraget och tar sig annars inte tid, säger Lotta Moberger.

Kommunen arbetar med målet att få ner kvinnors sjukfrånvaro. Här kan kollegial handledning vara ett medel, förklarar de.

– Reflektion är en av de viktigaste faktorerna för återhämtning, säger Gunilla Claesson Andersson.

Vid första och sista träffen ställs frågor om fysisk, mental och social hälsa, för att få ett mått på om handledningen gör nytta. Det görs också en uppföljning med chef en månad efter insatsen.

Lotta Moberger. Foto: Ann Patmalnieks

Chefen är den som beställer åtgärden, när det finns intresse i arbetsgruppen. En handledare har ett samtal med chefen för att bedöma om kollegial handledning är den rätta metoden. Det ska till exempel inte handla om att hantera en fullt utblommad konflikt.

– Det här är inte rätt forum för konflikthantering. Vi pratar om konflikt vid ett tillfälle, men ur ett främjandeperspektiv. Vi som handledare styr då in det på ”Vad skulle du kunna göra för att det inte ska eskalera?”, säger Lotta Moberger.

Metoden är ursprungligen utvecklad av Helsingborgs stad, tillsammans med forskare från Lunds universitet och företagshälsan Feelgood (läs mer på sidan 31). Eskilstuna har sedan modifierat den till sina egna förutsättningar. Kommunen och Helsingborgs stad har ett nätverk där de utbyter erfarenheter.

I Helsingborg har cheferna egna grupper, men Eskilstuna har ibland valt att ha dem i samma grupp som medarbetarna. Är chefen med ökar chansen att det som eventuellt behöver åtgärdas blir av, menar de.

– I så fall frågar vi gruppen hur de vill ha det när chefen inte är i rummet. I vissa grupper är chefen med en stund i början eller i slutet av kursen, för att knyta ihop och se vad man vill jobba vidare med, säger Lotta Moberger.