Expert: Så vanligt med diskriminering att ingen reagerar
TRANSIDENTITET Allt fler får könsbekräftande vård. Men många transpersoner vågar inte vara öppna med sin identitet på jobbet. De är rädda för diskriminering och trakasserier, visar forskning.
Text : Kamilla Kvarntorp
Publicerad: 2024-11-05
Ingen vet exakt hur många som identifierar sig som transperson. Men 2020 hade 0,07 procent av Sveriges befolkning fått en könsinkongruensdiagnos – den diagnos som transpersoner fortfarande behöver för att få könsbekräftande vård. Tio år tidigare hade totalt 2 000 personer fått diagnosen.
— Det är en väldigt stor ökning. Men det är svårt att säga om det beror på att fler identifierar sig som trans eller att fler söker vård, säger Ylva Moberg, forskare vid Institutet för social forskning, och tillägger att antalet klinker som erbjuder transvård har ökat jämfört med för 20 år sedan.
Oavsett om fler identifierar sig som trans än tidigare upplever Edward Summanen, socionom och projektledare på organisationen Transammans, att fler är öppna med sin identitet. Han tror att det delvis beror på att samhället har blivit mer accepterande.
— Folk som kommer ut i 50-årsåldern berättar att de inte kände att världen var redo för dem tidigare. När någon kommer ut nu, säger någon annan ”min kusin är också trans”. Det är inte så himla ovanligt att vara öppet trans längre, säger Edward Summanen.
Ändå är nästan hälften, 49 procent, av transpersonerna inte helt öppna med sin identitet på jobbet. Det visar en studie om hbtq-personers arbetsmiljö med särskilt fokus på transpersoners situation som Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, publicerade 2022.
— Det finns en rädsla för trakasserier och diskriminering. Och många tror inte att de ska få stöttning i sin identitet, att de ska känna sig ensamma på arbetsplatsen, säger Carin Hellström, doktorand på Institutionen för ergonomi på KTH och huvudförfattare till den del av studien som handlar om transpersoners arbetsmiljö.
Lukas Romson, jämlikhetskonsult som arbetar med en ny studie om transpersoners situation på arbetsmarknaden och deras privatekonomi, är inte ett dugg förvånad över att så många döljer sin identitet på jobbet.
—Trakasserier, diskriminering och mikroaggressioner mot transpersoner är så vanligt att vi själva inte reagerar på det. Det är hemskt. En lösning för många är tyvärr att inte vara öppen på arbetsplatsen, det är en skyddsfaktor för att slippa sånt, säger han.
Hälften av transpersonerna i Mynaks studie hade också upplevt diskriminering någon gång på arbetsplatsen. Diskriminering av transpersoner beror, enligt studien, bland annat på transfobi. Ju mer en person uppfattas skilja sig från normen, desto vanligare är det med diskriminering. Vilken slags diskriminering rör det sig då om? Studien visar att det kan handla om att både chefer och kollegor inte respekterar transpersoners pronomen, till exempel ”hen” eller ”den”. Det händer också att chefer och kollegor medvetet fortsätter att använda gamla namn.
— Folk förstår inte hur absurt det blir. Om en kollega, som inte är transperson, konsekvent skulle kallas för fel namn skulle ju folk reagera och inte minst tycka att det var respektlöst, säger, Edward Summanen och understryker att användning av rätt namn och pronomen främjar psykisk hälsa och minskar risken för depression och suicidtankar.
Enligt flera svenska och internationella studier utsätts transpersoner också för mikroaggressioner, alltså subtila ifrågasättanden och kommentarer. De förmedlas ofta som ett skämt eller en fråga - och är därför svåra att bemöta eller anmäla. Det kan handla om att en kollega uttalar sig nedlåtande om transpersoner generellt, att transpersoner inte blir tillfrågade om de vill följa med och äta lunch och att de får väldigt privata frågor som de inte alls vill svara på.
— De får frågor om relationer, hur transpersoner har sex och hur kroppsdelar ser ut. Folk begriper inte att det är djupt olämpliga frågor till kollegor på en arbetsplats, säger Lukas Romson.
Begrepp
Cisperson: En person som identifierar sig med könet personen tilldelades vid födseln.
Diskriminering: Att behandlas sämre än en annan person på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna: etnicitet, religion, funktionsnedsättning, ålder, kön, könsidentitet eller könsuttryck, religion eller sexuell läggning.
Dragking och dragqueen: En dragking överdriver maskulina uttryck och en dragqueen överdriver typiskt feminina uttryck. Det handlar ofta om underhållning, konst eller aktivism.
Hbtqi: Ett samlingsnamn för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersexpersoner.
Heteronormen: Enligt heteronormen är människor antingen tjej/kvinna eller kille/man. Kvinnor ska vara feminina och män ska vara maskulina. Alla förväntas vara heterosexuella.
Icke-binär: En person vars könsidentitet inte är kvinna eller man. Vissa individer känner sig som både tjej och kille, vissa som varken kille eller tjej och andra har en flytande könsidentitet.
Juridiskt kön: Det kön som står i folkbokföringen.
Könsbekräftande vård: Samlingsbegrepp för olika sätt att förändra kroppen så att den stämmer överens med könsidentiteten och för att minska könsdysfori. Det kan vara hormonbehandling, kirurgi, hårborttagning eller röstträning. Många personer ändrar juridiskt kön i samband med vården.
Könsdysfori: Könsdysfori är en stark och ihållande känsla av att vara tilldelad fel kön. Det orsakar psykiskt lidande och ofta nedsatt förmåga att fungera i vardagen.
Könsidentitet: Det kön en person känner sig som. Det behöver inte överensstämma med hur ens kropp ser ut.
Trakasserier: Ett agerande som kränker någons värdighet och som har samband med en eller flera av de sju diskrimineringsgrunderna. Det kan handla om kommentarer, nedsättande skämt, gester eller utfrysning.
Transition: Den period då en person till exempel ändrar namn och pronomen och genomgår kroppsliga förändringar genom könsbekräftande vård.
Transperson: Könsidentitet och/eller könsuttryck stämmer inte överens med det juridiska kön personen blev tilldelad vid födseln. Trans har ingenting med en persons sexualitet att göra. En transperson kan till exempel vara heterosexuell, homosexuell eller bisexuell.
Transsexuell: En del transpersoner omnämner sig som transsexuella.
Transvestit eller crossdresser: Har ibland eller ofta ett annat könsuttryck än det som förväntas utifrån personens juridiska kön. Det kan handla om kläder, smink, hår, kroppsspråk och röstläge.
Tvåkönsnormen: Antagandet att det bara finns två kön, kvinnligt och manligt kön.
Källa: RFSL, Mynak
Tema Transidentitet
Läs hela vårt tema om transidentitet. Vi länkar artiklarna vartefter de publiceras.
- Expert: Så vanligt med diskriminering att ingen regerar
- Vanligare med trakasserier i mansdominerade branscher
- Glada tillrop när hon kom ut som transkvinna
- Ny guide ska bidra till inkluderande arbetsmiljö
- Kollegor tog avstånd när hon kom ut
- Få transpersoner DO-anmäler
Text : kamilla kvarntorp
Foto: Kamilla Kvarntorp
Publicerad: 2024-11-05
Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.
